Systrar bakom galler
Betyg 3
Svensk biopremiär 3 mars 2017
När filmen Frihet bakom galler om kvinnor i ett fängelse i Afghanistan kom, blev den mycket uppmärksammad. Kvinnor som satt inlåsta i ett fängelse på grund av moraliska brott. Brott som ofta bestod i att de rymt från misshandlande män. Där fick vi bland andra följa Sara och hennes väninna Najibeh. Kvinnorna levde inlåsta men ändå var fängelset mer fritt än samhället utanför.
I filmen Systrar bakom galler kommer Sara ut från fängelset och hon kommer till Sverige för att närvara vid premiären av den första filmen. För henne öppnar sig en ny värld och hon söker asyl i det trygga Sverige. I Afghanistan är det enda sätt en kvinna är trygg genom make och släkt. Kvinnan är helt beroende av hur de behandlar henne. Och omgivningens makt genom socialt tryck och religion styr hela livet. Men livet i Sverige är inte helt lätt.
Nima Sarvestani och Maryam Ebrahimi har samarbetat om regi och produktion av filmerna. Medvetna om förtrycket i Afghanistan blir Saras kulturkrock med det svenska samhället ändå en ny upptäckt för dem. Kontrasterna mellan den ljusgröna villaidyllen och vapenförsedda militärer och vakter i Afghanistan blir tydlig i filmen. När Nima åker till Afghanistan, för att utreda vad som hänt med Najibeh,
får vi se en kvinna avrättas i guds namn. En grym scen tusentals mil från Sara i Sverige. Men fysiska avstånd är inte allt och förtrycket har man alltid med sig.
Skildringen av Sverige som allt igenom en idyll med en färgsprakande Prideparad i solsken är ingen heltäckande Sverigebild men den belyser friheten som finns. Filmen skildrar Saras lust att ta för sig av friheten och hennes nyfikenhet. Men också hur svårt det är att lämna sitt bagage.
Jag tycker att filmarna har lyckats göra en film med mycket respekt för Sara. Att filmen visar henne utan att lägga någon värdering i hennes agerande. Man förstår hennes steg mot framtiden och hennes försök att bryta sin inlärda kvinnoroll. Men man förstår också hennes steg tillbaka och att de fysiska gallren var lättare att bli av med än de som sitter i själen. Jag tänker att filmen också speglar konflikten mellan gammalt och nytt tänkande för många som kommer till Sverige.
Som havets vågor försöker fly från vattnet kommer de alltid att åka tillbaka igen sägs i filmens begynnelse. Man får hoppas att vågorna ändå späs ut och att Sara fortsätter sina steg mot framtiden.