Zara Larsson
Bråvalla, Luna-scenen
Betyg 2
Längd: 1 timme och 14 minuter som kändes längre
Första gången jag såg Zara Larsson var 2009. Hon uppträdde på Tallkrogens dag och hon köpte korv av mig. Hon hade vunnit talang ett par år tidigare, folk visste vem hon var. Men fortfarande så var hon så pass okänt att hon uppträdde i en park i södra Stockholm. Idag är hon ett namn som alla känner igen. Efter att ha gjort den officiella EM låten och spelat på invigningen så är hon nu Sveriges stolthet.
Stämningen innan konserten liknar mer en fotbollsmatch än det gör än konsert. Folk sjunger, både låtar av Zara Larsson och låtar som skulle passa in på fotbolls EM. Alla vet att hon kan det hon gör. Alla vill ha en perfekt show och förväntar sig inget mindre. Och det är inget som hon lyckats uppnå. Hon struttar omkring på scen med hennes fyra dansare som om dom ägde denna festival. Och det var inte riktigt vad hon gjorde. Hon är inte dålig, hon kan sjunga. Men det vad något som saknades. Kanske var det åldern, att man verkligen märkte att hon bara är arton år. Eller så kan det ha varit att folk hade förväntat sig för mycket. Att alla trodde att detta skulle vara den bästa konserten dom varit på, och nu när det inte var det så blev alla bara besvikna.
En av sakerna som verkligen lyfte allt var dom fyra dansarna och dom två körsångarna hon hade med sig. Det var dom som såg till att det var mer än bara en tjej som kan sjunga och springa runt på scen. Men även tack vare allt detta så var det inte en dåligt konsert, men det var inte hon som fick det att bli bra. Så Zara Larsson får en tvåa för hennes uppträdande på Bråvalla.
Skribent: Moa Johansson Maliniemi
Foto: Thomas Johansson
