Mitt under OS-invigningen började kriget i Kaukasus, mellan Georgien och Sydossetien med Ryssland inblandat, skrev flera tidningar och bloggar i fredags.
Det är inte riktigt, riktigt sant. För jag skrev om OS-invigningen i jobbet – och när jag kom till jobbet, två timmar före invigningen, hade kriget brutit ut redan. Okey, det var under samma dag, men inte samtidigt. I och för sig en detalj, men jag tycker det har med ärlighet och trovärdighet att göra att inte slira med detaljerna.
Det här att vinkla till det har förstås anknytning till konsten att skapa löpsedelsäljande rubriker. Att sälja tidningar eller att som bloggare dra till sig besökare, går ibland ut över sanningen, eller åtminstone att man slirar över sanningen.
Claes Krantz tar upp det i ett blogginlägg också.
Desto mer sensationella rubriker och sensationslystna läsare desto högre reklam och annonsintäkter. Men det vet du väl redan om du läser Aftonbladet?
Konflikten i Kaukasus är lite svår att greppa, tycker jag. Georgien var en av flera delar av det forna Sovjetunionen som blev egna nationer då sovjetstaten föll ihop. Nu vill Sydossetien vara fritt från Georgien. Ryssland har tagit ställning för Sydossetien och USA för Georgien.
Premiärminister Vladimir Putin anlände till ryska Nordossetien på lördagen, direkt från OS i Peking. Han riktade skarp kritik mot Georgien och kallade anfallen i Sydossetien för folkmord, uppger Reuters. Ur DN.
Bloggen Svensson tar upp bakgrunden till USA:s intressen i Kaukasus, som kan stavas olja:
USA:s intressen i Kaukasus kan sammanfattas i ett ord, olja. Det är därför man byggt upp Georgiens krigsmakt, därför man backar upp Georgien gentemot Ryssland och därför man förmodligen har underblåst konflikten i Tjetjenien.
Georgien självt har ingen olja, men genom landet går en viktig pipeline, Baku-Tbilisi-Ceyhan pipelinen (BTC) som transportera 1% av världen olja. För någon vecka sen attackerade PKK i Turkiet denna pipeline och separatisterna i Syd-Ossetien har hotat att sabotera samma oljeledning:
Det kalla kriget är inte dött, precis. Det är skrämmnade att se att USA och Ryssland så självklart tar ställning på motsatta sidan i konflikten/kriget och därmed ser man också hur alla andra följer samma spår. Vänsterbloggar kritiserar USA och högerbloggar attackerar Ryssland.
Det här tycker jag då också är en del i detta med källkritik. Bloggare kritiserar medier för dålig källkritik, men hur står det till i bloggvärlden? Hur källkritiska eller självständiga är vi?
Relaterade artiklar:
Karadzic redan dömd – i medierna | Debatt | Aftonbladet
Ryssarna går inte på disco för fred
Ryska bombplan träffade bostadshus
Georgien drar tillbaka sina trupper
Andra bloggar om: Kaukasus, Carl Bildt, Ryssland, USA, bloggosfären, kalla kriget, konflikt, krig, Ossetien, Georgien, Sydossetien, Putin, Bush, globalt, olja, internationellt
Carl Bild söker hitta historiska händelser i syfte att förneka Ryssarna rätten till att försvara sina medborgare.
Serbiens president Milosevic fick inte gå in i Bosnien och hjälpa Bosnienserberna,(kanske skulle serbiska armen stoppa massmorden)?
Men Turkarna fick 1974 anfalla och även ockupera stora delar av Cypern då en militärkupp mot den då lagliga regeringen medförde att Turkarna kunde trakasseras eller även hamna i fängelse då kuppmakarna inte ansågs vara Turkvänliga.
Skall nu Ryssarna låta sig följa Serbiens exempel där Carl Bild förbjöd de att hjälpa sina landsmän eller följa Turkarnas exempel där Henrik Kissinger samt världssamfundet gav de rätten att invadera Cypern i syfte att säkra Turkiska minoriteten mot några kuppmakare?
Det värkar vara mer att den starke får göra det han önskar än att det finns tydlig rätts direktiv.
hmm om jag ska vara ärlig tycker jag nog svensson skriver ganska nyanserat om saken, även om han är en vänsterblogg. han skriver ju att det är både usa:s och rysslands fel. så det du säger här blir lite förenklat och kan därmed också ifrågasättas på samma grunder som det inlägget handlar om – källkritik 😉
när det kommer till krig finns väl helt enkelt sällan något annat än förlorare, i alla fall för folken.