Maria Hamberg och Kerstin Ekman är två författare som båda är noga med detaljerna i sina skildringar. Det menade Anneli Jordahl som intervjuade de två författarna på scen när de tog emot sina Ivar Lo-Johansson-priser på torsdagskvällen den 23 februari 2012.
– För min del tror jag det beror på att jag är närsynt. Det betyder att jag ser på nära håll och då är det detaljer som är intressant, sade Maria Hamberg.
– Jag är rätt gammal och har varit med om mycket, som att byka tvätt. Då kan jag berätta om hur det är. Sedan har min mamma varit viktig, hon berättade mycket för mig, sade Kerstin Ekman.
Maria Hamberg och Kerstin Ekman är 2011 års pristagare av de två Ivar Lo-Johansson-priserna som delades ut på torsdagskvällen. Prisutdelningen hålls alltid den 23 februari, eftersom det är datumet för Ivar Lo-Johansson födelse. Han ärfödd den 23 februari 1901 i Ösmo.
Ivar Los personliga pris, som Kerstin Ekman fick, är det näst värdefullaste svenska litteraturpriset räknat i pengavärde, endast Nobelpriset har en större prissumma. Ivar Los personliga pris är i år 330.000 kronor och är ett pris som började delas ut efter Ivar Lo-Johanssons död. Det andra Ivar Lo-priset är fackföreningsrörelsens pris som gick till Maria Hamberg för 2011. Det priset har Ivar Lo-Johansson själv fått en gång. Den prissumman är 125.000 kronor.
– Det ger mig tid att skriva, sade Maria Hamberg.
Maria Hamberg har sina rötter i fackförbundet IF Metall och skildrar ofta kvinnors situation i den så mansdominerade industrin. Maria Hamberg är född 1954 och är bosatt i Ullånger i Ångermanland. Hon har bland annat arbetat som svetsare, järnverksarbetare, korvsnurrare och lastbilsmontör men är nu verksam som författare och kulturskribent,
– Hennes bok ställer frågor som vad ett inhumant produktionssystem gör med människan, sade Stefan Löfven, Socialdemokraternas partiledare som delade ut fackföreningsrörelsens pris.
– Vad är arbetarförfattare? frågade Löfven retoriskt och fortsatte: Ibland kan det definieras som att det ska vara skrivet av arbetare, eller vara skrivet om arbetare eller vara skrivet för arbetare. Maria Hamberg uppfyller alla tre kriterierna.
Anledningen att Stefan Löfven delade ut priset var för att han var Metalls ordförande när pristagarna utsågs och han blev tillfrågad.
– Jag är jätteglad att jag fick ha äran att dela ut priset fast jag bytt jobb, sade han.
Maria Hamberg berättade att anledningen till att hon började skriva var att hon ville berätta om människorna hon jobbade med, det var därför hon blev författare.
– Man går där på jobbet och uthärdar och man är osynlig, man är som maskindelar, utbytbara. När det är måndag kan man inte börja med att längta till fredag, det är alldeles för långt bort. Man får börja med att längta till rasten eller till att klockan ska bli fyra, sade Maria Hamberg.
– Jag ville berätta och som jag har hört sägas ”en ann är så god som en ann”. Har man något att berätta är det bara att börja.
Kerstin Ekman fick priset för romanen ”Grand final i skojarbranschen”. Här kan du läsa Kulturbloggens recension av den.
– Det är en skenbart enkel berättelse som ställer stora frågor, sade Anneli Jordahl, som delade ut priset.
-På sätt och vis är det en beskrivning av en klassresa och om rädslan för att bli avslöjad som den lufs hon är.
Kerstin Ekman tog i sitt tal upp att vad som är arbetarskildringar idag har förändrats sedan Ivar Lo-Johansson levde.
– Jag tror det kommer fler författare som Johan Jönsson och Kristian Lundberg, som skildrar livet med tillfälliga jobb för att överleva för att kunna göra något annat, sade Kerstin Ekman.
Relaterat:
Pressmeddelande, Arbetarbladet och Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.
Läs även andra bloggares åsikter om Kerstin Ekman, Maria Hamberg, Ivar Lo-Johansson