SSWC – Swedish Social Web Camp – 280 IT-intresserade personer, engagerade i sociala medier träffades under helgen på ön Tjörö utanför Blekingekusten. Hur konferensen kom till låter som en saga, nästan. Tomas Wennström tänkte att det vore kul om några fler som är intresserade av sociala medier på webben kunde träffas några dagar under sensommaren, sitta och dingla med benen över bryggan, med en öl i handen och snacka och diskutera webben. Han bloggade om det och blixtsnabbt ringde massor som blev intresserade och bokade rum på vandrarhemmet på platsen för mötet.
Drygt 280 personer kom och den lilla båten som kör gäster till ön för köra i skytteltrafik på fredagen för att få över alla. Från Stockholm kom flera busslast, från Malmö kom en buss. Där kom IT-engagerade personer från Danmark och Finland, från alla möjliga platser i vårt avlånga land.
När jag skriver detta har jag kommit hem från lite drygt en timme sedan, har duschat och ätit middag och sitter och smälter alla intryck, tar till mig alla nya saker jag lärt mig, börjar lägga in alla nya bekantskaper på Twitter och Facebook, summerar, funderar …
Jag tycker att hela konceptet för den här konferensen är som ett socialt medium i sig och bör kunna användas framöver i fler sammanhang, som en mall att inspireras av.
Sociala medier bygger ju på att det finns en slags ram och sedan kan alla deltagare fylla med innehåll och vidareutveckla. Det är precis som det gick till här.
På fredagskvällen när de flesta anlänt samlades vi i ett stort partytält som Thomas Wennström satt upp tillsammans med några engagerade medhjälpare.
Där fanns ett stort schema på väggen där olika rum som var tillgängliga för att samlas i var listade på ena hållet och tider på andra hållet. Var och en som ville ta initiativ till något seminarium, hålla ett föredrag, visa upp något, prata om något eller leda en diskussion fick fylla i rubrik och en kort beskrivning på det och sätta upp lappen på den tid och det rum han/hon ville.
Det blev så många seminarier att det var helt omöjligt att ens närvara på hälften. Jag fick på flera som gick i politikens tecken, inte helt oväntat eftersom kultur är politik och politik är kultur. Jag gick bland annat på en diskussion ledd av Sydsvenskan där vi diskuterade journalistik i dagens mediasamhälle. Jag tror att jag framöver kommer att springa mer om saker vi diskuterade i de olika grupperna jag hängde på.
Jag tycker att det borde kunna vara en modell för andra konferenser också och jag tänker testa att jobba efter den modellen i andra sammanhang framöver. Det är ju ett sätt att få deltagarna att ta medansvar, det blir delaktiga och aktiva.
Och så har jag lärt mig ett nytt uttryck: AFK – Away from keyboard.
Det säger mycket mer än det slitna uttrycket IRL, för vadå, är livet utanför tangentbordet så mycket mer verkligt?
Men: en sak var lite lustig. Internetanslutning var inget vidare där på ön Tjärö. Flera av oss hade förstås mobilt bredband med oss, men med så många som vill koppla upp sig samtidigt går det trögt. Så det blev inte så mycket bloggat därifrån som jag hade tänkt mig och jag vet att det var likadant för rätt många.
Jag ser till exempel att Thord Daniel Hedengren ännu inte bloggat därifrån. Fast det lär komma, förstås. Och det är lite konstigt, han är en av de personer jag följt via bloggar i flera år och som var där men ändå lyckades jag inte hitta honom i vimlet och hälsa.
Erik Laakso var där och honom hann jag i alla fall prata med. Men han har inte postat något på sin blogg ännu heller.
Men Joakim Jardenberg har postat nu och han är minst lika nöjd som jag:
Fantastiskt, helt enkelt. Nyss hemkommen från Sweden Social web camp 2009, och jag har inte alls hunnit samla alla intryck än. Men jag måste ändå uttrycka min totala fascination över de otroliga möten som skapas i den svenska webbsfären.
Jag postade ett kort inlägg i Bloggtidningen första dagen.
Här har Jardenberg listat några andra inlägg om SSWC.
Läs även andra bloggares åsikter om SSWC, konferenser, bloggare, sociala medier