Eugène Jansson
Thielska Galleriet
I år är det 150 år sedan den stockholmsbaserade konstnären Eugène Jansson (1862-1915) föddes. Av denna anledning invigs den 18 februari två utställningar med hans säregna måleri på Djurgården i Stockholm. Den ena av utställningarna äger rum på Prins Eugens Waldemarsudde och den andra på Thielska Galleriet.
Eugen Jansson slog igenom i början på 1900-talet med sitt stämningsfulla skymningsmåleri. Det var på Söder i Stockholm som han hade både sitt hem och sin ateljé och det var härifrån han hämtade motiv till sina stadsvyer. Tidigt fick han smeknamnet ”blåmålaren på Söder”. Strax efter erkännandet tog Eugen Janssons konstnärsskap en ny vändning. Han började ägna sig åt figurmåleri föreställande manliga, nakna atleter. Motiven hämtades ofta från stadens offentliga badhus.
Eugen Janssons målningar säger mycket om konstnärens liv och verklighet, men också mycket om tiden och samhället. När man betraktar de muskulösa, men sensuellt målade manskropparna bör man ha i minnet att homosexualitet var förbjudet enligt lag fram till 1944 (!). Hans ensliga, blåtonade stadsmålningar ger en omedelbar känsla av ensamhet och utstötthet. De senare målningarna förmedlar någonting helt annat – bland Eugen Janssons nakna män finns en stark känsla av gemenskap. Avslappnat och naturligt betraktar de varandra. Som Patrik Steorn under visningen på Thielska Galleriet poängterar, har de två motiven någonting gemensamt: de mörka gränderna och de offentliga badhusen är båda exempel på platser där män som älskade män kunde mötas.
Eugène Janssons nakna män ger också en annan betydelsefull historisk infallsvinkel. Nietzches tankar om övermänniskan hade under det tidiga 1900-talet fått ett stort genomslag och man vet att hans tankar diskuterades ivrigt bland de kretsar där Eugène Jansson ingick. Bland annat hemma hos den gode vännen och konstmecenaten Ernest Thiel, i samma byggnad som idag utgör Thielska Galleriet och som hyser utställningen. Det nya vältränade kroppsidealet som Eugen Jansson med sitt figurmåleri var delaktig i att framföra, var i enlighet med Nietzches ideer om övermänniskan. Om just detta, hur den muskulösa mannen under det tidiga 1900-talet blev ideal och kom att symbolisera den sunda, rasrena folkkroppen, skriver Patrik Steorn om i sin avhandling ”Nakna män. Maskulinitet och kreativitet i svensk bildkultur 1900-1915”.
Denna bakgrund ger enligt mig en viktig ingång till Eugène Janssons konstnärsskap. Kanske tillför den en ny dimension. Målningarnas konstnärliga kvalitet förtjänar dock att framhållas för egen del. De blåtonade, poetiska och abstrakta vyerna har väckt beundran hos en stor publik.Eugène Jansson har på senare tid fått internationellt erkännande och bland annat visats med en separatutstllning på Musee d’Orsay i Paris. Utställningen på Thielska Galleriet visar ett trettioatal klassiska verk ur samlingen. För första gången visas även skisser och teckningar.
Den från årsskiftet nytillträdde överintendenten Elisabeth Alsheimer Evenstedt passar även på att ge en kort presentation av det kommande årets händelser. Thielska Galleriet kommer att erbjuda ett program med öppen samtalssalong, föreläsningar och konstutbildning riktad till ungdomar. Öppettiderna kommer att utökas och skulpturutställningar kommer att hållas i parken. I mitten av maj kommer en serie utställningar vid namn ”Samlares samlingar” att visas. Under sex veckor var kommer fem nutida, svenska samlare att visa sina samlingar. Ernest Thiel, byggnadens grundare, var på sin tid en stor och viktig samlare av samtidskonst. Utställningarna kommer att belysa skillnader och likheter mellan konstsamlandet då och nu och hur de olika samlarna ser på sin roll. Under år 2013 infaller det stora Munch-jubileet. Ernest Thiel var en stor Munch-samlare och Thielska Galleriet besitter därmed den största Munch-samlingen utanför Norge. En stor Munch-utställning är att räkna med.
Text: Sigrid Abenius
Relaterat:
Läs även andra bloggares åsikter om Eugène Jansson, Thielska, konst