Foto: Mats Bäcker
“Wozzeck” på Norrlandsoperan
Musik och text: Alban Berg, efter G Büchners drama. Regi, scenografi: Carina Reich och Bogdan Szyber. Ljus: Norunn Standal Korvald. Dirigent: Roland Kluttig. Medv: Fredrik Zetterström, Susanna Levonen, Ulrik Qvale, Lars Arvidsson, Anders Håkansson, Fredrik Strid, Susanna Reuter m fl.
Varför går man på en operaföreställning? Är det för att bli berörd? Svaret på den frågan är åtminstone för min personliga del, är helt klart ett obetingat ja. Ja, jag vill låta mig bli berörd av den oftast vackra, ibland romantiska eller svärmiska musiken. Musiken för mig in i en annan värld oftast helt orealistisk och verklighetsfrämmande, men vad gör det, bara musiken och de utmärkta sångliga prestationerna finns där att njuta av.
Alban Bergs verk ”Wozzeck” är enligt min uppfattning den raka motsatsen till det som jag vanligtvis gillar vid ett operabesök. Här är handlingen hemsk och verkligen helt realistisk. Att kalla Bergs musik för vacker är kanske att ta i, men den sista kvarten av denna 100 minuter långa föreställning innehåller ett stycke underbart vacker musik, men musiken i sin helhet tillhör inte den mest lättillgängliga musiken och så behöver det ju inte heller vara. I programbladet antyder dirigenten Roland Kluttig att det förmodligen tar en hel livstid att förstå musiken; varje gång man lyssnar å musiken upptäcker man nya saker.
Operan bygger från början på en pjäs av Georg Büchner, ”Woyzeck”, som han skrev blott tjugo år gammal. Alban Berg såg pjäsen i Berlin 1925 och blev så inspirerad av den upplevelsen att han komponerade denna opera.
Det är tredje gången som jag upplever detta verk av många kallad 1900-talets mest betydande operahändelse. Jag är nog inte riktigt säker på att jag delar den uppfattningen och personligen uppskattar jag nog Giacomo Puccini´s ”Tosca” mer, men också Francis Poulenc´s ”Karmelitsystrarna”.
Dessa tre uppsättningar är ganska olika framförallt i sitt sceniska gestaltning. Första gången jag såg ”Wozzeck” var uppsättningen på Den Kongelige Opera i nuvarande operachefs regi. Förra året såg jag den s.k. Götz Friedrich-uppsättningen på KO, med Gabriel Suovanen i huvudrollen. Det var en mäktig operaupplevelse,inte minst sceniskt.
NorrlandsOperans version signerad teamet Carina Reich och Bogdan Szyber, var en mycket mer avskalad version och där scenen i princip bestod av en stor filmduk i mitten och där all scenografi var flyttbar och rörlig. På filmduken kunde man läsa namnet på olika femton tablåerna. Handlingen fördes utmärkt fram av en grupp mimare och det tyckte jag var ett närmast genialiskt drag. Mycket effektfullt särskilt i slutscenen när vi fick se sonen komma cyklande in på scenen. Då framstod den hemska verkligheten i blixtbelysning och dess konsekvens,
För mig handlar operan om den enkle och fattige Franz som gör allt för att göra rätt för sig, men ändå blir bedragen och till sist inte ser någon annan utväg än att mörda sin älskade. Till dramat hör ju också att han blir utnyttjad, slagen och hånad av alla andra runt omkring honom. Verkligen ett tragiskt människoöde, men det är ju ändå svårt att förstå att han mördar sin älskade samtidigt som han lämnar sitt barn helt åt sitt eget öde.
De sångliga prestationerna lämnar inte mycket i övrigt att önska. Fredrik Zetterström och Susanna Levonen är lysande i sina rollprestationen såväl sångligt som sceniskt.
Lars Arvidson, som doktorn och Ulrik Quale som kaptenen gör också mycket väl ifrån sig och det var mycket uppfriskande att se hur väl samspelta herrarna var på sin fantastiska cykel.
Andra utmärkta prestationer svarade Fredrik Strid för i rollen som Wozzecks kamrat Andres, men rent sensationell var Anders Håkansson som Tamburmajoren, som förförde Marie och misshandlade Wozzeck på ett sceniskt mycket bra sätt, men hur tänker jag inte avslöja här.
Det skall bli spännande att få följa denne unge sångare.
En eloge är också på sin plats att ge till orkestern, NorrlandsOperans Symfoniorkester, under ledning av den tyske dirigenten Roland Kluttig.
Avslutningsvis var det en mycket omskakande operaupplevelse som vi bjöds på i denna premiär och om du har möjlighet så missa inte detta tillfälle att se en berörande operaupplevelse på ort och ställe, NorrlandsOperan i björkarnas stad, Umeå.
Vill du veta mer om handlingen i operan besök Mogens Operasidor
Recensioner
Bo Löfvendahl i SvD
Gunilla Brodrej i Expressen
Loretto Linusson i Aftonbladet
Aftonbladet
[…] på den fantastiska uppsättningen, Alban Bergs ”Wozzeck” så hittar du denna på Kulturbloggen Loretto Linusson´s […]