Finskfödde Harri Koskinen, som i år har tilldelats designutmärkelsen Torsten och Wanja Söderbergs pris, ställer nu ut på Röhsska museet i Göteborg (2009-11-05–2010-02-28). Enligt prisnämnden är Koskinen: ”… en av de formgivare som nu lyser starkast i arbetet med att föra den nordiska designtraditionen vidare.”
– Det är roligt att vi, när det nu är Märkesår, har både Vuokko och Koskinen på samma ställe, säger museichefen Ted Hesselbom. Han berättar också om att Koskinen har förberett utställningen minutiöst. Han har haft koll på allt.
– Imorse försökte jag flytta en kudde. Det gick inte, berättar Hesselbom och skrattar lite.
Koskinen har verkligen lyckats i sina förberedelser. Hans strävan att förvandla Arkitekturhallen på Röhsska till en inbodd vindsvåning med vardagsrum, sovrum och kök, slår väl ut. Bodil Gyllenberg Pernevi, utställningsansvarig, berättar om hur hon har fått jaga Koskinen världen runt för att få tag i alla produkter och möbelproducenter som är representerade på utställningen. Föremålen kommer från Italien, Spanien, Österrike, Japan, Danmark och Finland.
Till vänster om ingången är ”vardagsrummet” där bland annat soffa, lampor, hifi-utrustning och matta visas upp. Koskinen låter mig provsitta snurrfåtöljen ”k” med klädsel av pappersgarn. Det är som att sväva på moln. Det till synes sträva tyget överraskar med sin mjukhet. Att designen dessutom påminner om ett fluffigt duntäcke bidrar till den lätta känslan. Till höger vid dörren från entréhallen, finns en hylla som visar upp en del av Koskinens produktion av glas, bestick och klockor. Speciellt fastnar jag för ”Vakio Suomi” för Issey Miyake (2005). Den ovala formen på urtavlan och dess turkosa färg gör att klockan väcker starkt habegär. – Limited edition, säger Koskinen och ler.
Bredvid ”vardagsrummet” finns sängen bäddad med lakan från Marimekko, designade av Koskinen. Där finns också tyg uppspänt på väggen, spånkorgar som fungerar som nattduksbord, en attachéväska i näver och de smarta förvaringsboxarna ”Fatty Containers” i björkplywood (producent: Schmidingermodul). Pernevi var en smula nervös när ”Fatty Containers” skulle anlända till museet. – En hel container, säger hon. Hur skulle vi få in den här? Men det var inga problem. Boxarna är smäckra, smidiga och perfekta att förvara sina vinylskivor i enligt Koskinen själv. Jag håller med.
Men min favorit är utan tvekan renfällen ”Bed Fellow” som ligger utsträckt på sängen. Koskinen låter mig till och med klappa den. Det ser ut som om den andas, som om en engelsk fårhund har somnat efter att ha varit ute hela dagen. Det råder lugn och trivsel i Koskinens vindsvåning på Röhsska. Kom dit och titta själva.
Harri Koskinen har lyckats väl med att fånga vad finsk design står för, dess renhet, vikten av ljus, transparans och rena linjer och material. Alla hans objekt har ett tydligt koncept som talar för sig själv.
Personligen är jag mycket förtjust i hans serie ”Oma” (mitt eget) för iittala och klockan i samarbete med Issey. tidslösa.