Hit Man
Betyg 2
Svensk biopremiär 31 maj 2024
Regi Richard Linklater
Hur många karaktärer döljer vi inom oss? Glen Powell i huvudrollen som universitetsläraren Gary Johnson visar upp en fascinerande mängd olika personligheter. Det är intressant att se hur han kan förändra vad han utstrålar med små medel. I filmens början möter vi honom som en försynt, försiktigt lärare på universitetet och som ger intryck av att aldrig våga ge sig hän åt något. En man som lever en lugnt liv med sina katter och är nöjd med det. En man som inte på något sätt är äventyrlig. Hans elever ser på honom som en trist, grå mus, ungefär. Det är dock bara en yta han håller upp. Bakom masken döljer sig en brokig mängd personligheter. Fast det vet han inte själv i början.
Denna försagda universitetslärare Gary Johnson extraknäcker för New Orleans-polisen. I början arbetar han med teknik för polisen och hjälper till att sköta den utrustningen för avlyssning. Men så behöver polisen att han hoppar in som Hit Man ett tag. Hit Man är poliser som låtsas vara yrkesmördare och som möter personer som vill beställa mord. Genom att spela in dessa möten får polisen bevis och kan gripa beställaren och ställa den inför rätta. På så sätt kan polisen förhindra mord.
Den är rolig. Intressant på sitt sätt också. Tanken att sätta stopp för mord och dödande redan genom att gripa den som bestämmer om mord eller beställer mord är inte dum alls. I dagens Sverige med alldeles för många gängskjutningar och hämnd mellan gäng skulle absolut behövas en sådan Hit Man som stoppar dödsskjutningar. Fast dessa poliser rör sig i en grå zon, på sätt och vis är de med och planerar morden och uppmuntrar beställaren.
Det visar sig att Gary har en enastående talang för att låtsas vara yrkesmördare och han kan anta olika personligheter beroende på vilken typ av karaktär som mest tilltalar kunderna. Den delen av filmen tycker jag är roligast.
Men en dag möter han en Maddy, en ung kvinna som vill beställa mord på sin make som förtrycker henne. Gary har inte hjärta att lura henne. Han vill inte att hon ska förstöra sitt liv och hamna i fängelse. Istället för att sluta ett avtal med henne så polisen kan gripa henne råder han henne att låta bli att döda och istället ta pengarna som mordet skulle kosta och fly och skapa ett nytt liv åt sig.
Därefter är en hel del av berättelsen förutsägbar och jag tappar en hel del intresse.
Det är en skruvad underhållande berättelse som otroligt nog är verklighetsbaserad. Hur mycket var och en i publiken skrattar beror förstås på vilken humor var och en har. Jag roades av personlighetsbytena och inser hur skickliga skådespelare som Glen Powell är. Men jag har samtidigt svårt att skratta åt mord. För även om grunden för jobbet som Hit Man handlar om att förhindra mord sker ändå några mord som jag har svårt att tycka är kul. Våld och mord som underhållning ger mig en bismak av obehag. Men som sagt, smaken är olika och vad vi skrattar åt är individuellt.
Om regissören Richard Linklater:
Richard Linklater är nominerad till en Oscar fem gånger. Hanuppmärksammades först 1990 med lågbudgetfilmen Slacker, som han skrev, regisserade samt medverkade i. Ett par år senare kom tonårsskildringen Dazed and Confused där en rad stjärnor i vardande medverkade. Därefter följde första delen i relationstrilogin med Ethan Hawke och Julie Delpy, Bara en natt, för vilken Linklater vann Silverbjörnen för bästa regi i Berlin. De övriga delarna i trilogin är Bara en dag och Before Midnight. Bland hans andra filmer märks komedierna School of Rock och Everybody Wants Some!! samt animerade Waking Life och A Scanner Darkly. Linklater vann en Golden Globe för Boyhood, som såväl utspelade sig som filmades under flera år. Han testar samma grepp i sitt kommande projekt, Stephen Sondheim-musikalen Merrily We Roll Along som ska filmas under tjugo års tid.