• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Alien

Filmrecension: Alien: Romulus – speglar samtidens flyktingfrågor och människors förhoppningar om att genom flykt öppna upp för ett bättre liv

15 augusti, 2024 by Ulf Olsson

Xenomorph in 20th Century Studios’ ALIEN: ROMULUS. Photo courtesy of 20th Century Studios. © 2024 20th Century Studios. All Rights Reserved.

Alien: Romulus
Betyg 3
Svensk biopremiär 14 augusti 2024
Regi Frederico Alvarez
Huvudroller
Cailee Spaeny som Rain
David Jonsson som Andy

Filmen är en fristående del i Alienserien. Handlingen är, enligt filmernas universums tideräkning, förlagd någonstans mellan den första Alien (1979) och den andra filmen Aliens (1986). Hur många filmer som kan sägas ingå i serien, sex, sju eller åtta, beror främst på vad som räknas in i serien. Den första och av de flesta betraktad som bästa filmen regisserades av Ridley Scott och huvudrollen spelades på ett lysande sätt av Sigourny Weaver. Den är filmhistoriskt sett stilbildande och banbrytande och betraktas ibland som en av de bästa filmer som någonsin gjorts. Den första filmen handlar om besättningen på rymdskeppet Nostromo, som när de skall undersöka nödsignalen från en avlägsen planet möter en skräckinjagande, fientlig och farlig utomjordisk livsform. Det handlar om ett slemmigt, främmande och parasiterande monster, Xenomorph, som till allas fasa tar plats och återföds i människors kroppar.

Den senast filmen Romulus är fristående men knyter samtidigt an till den första filmens innehåll och symbolik. I filmen möter vi en grupp ungdomar som bestämmer sig för att stjäla en rymdfarkost och försöka fly den mörka, slavliknade och farliga värld som de insett att de inte kan undkomma om de inte gör något själva. De vill fly till en annan del av universum, Yvaga. Visserligen vet de inte så mycket om Yvaga men i deras fantasier och drömmar står den för frihet och till ett annat möjligt liv. Romulus speglar alltså samtidens flyktingfrågor och människors förhoppningar om att genom en strapatsfylld flykt öppna upp för ett bättre liv och mänskligare livsvillkor.

Men för att det skall bli möjligt måste de först flyga med den stulna farkosten till en övergiven fritt drivande rymdstation, för att fylla på med den energi som kommer att krävas för den fortsatt resan. Väl ombord på rymdstationen möter de kanske inte helt oväntat en mängd fasansfulla monster med Xenomorph i spetsen. Vart de än vänder sig tvingas det strida mot olika former av monster och dessutom uppleva hur Xenomorph föds fram ur kvinnors kroppar. Kommer de att överleva och blir det någonsin möjlig att återvända till den stulna farkost och för att färdas vidare mot drömmarnas mål.

Huvudrollerna, Rain och Andy, spelas av Cailee Spaeny respektive David Jonsson som är Rains bror. Det är ett udda syskonpar eftersom brodern är en humanoid eller artificiell person som han föredrar att kalla sig själv. I Andys programmering ingår att han alltid skall göra det som är bäst för Rain medan Rain i sin tur gör allt för att stödja Andy, exempelvis när han blir mobbad av de andra i gruppen och kallad fejkmänniska vilket han avskyr. Syskonkärleken är ett bärande tema i filmen och en förutsättning för att det skall gå bra för dem i den farofyllda världen. De är helt enkelt ömsesidigt beroende av varandra.
Den skräckinjagande kampen mot alla monster som väller fram ur alla skrymslen och vrår utmanar sammanhållningen i gruppen, också syskonens. Skall man offra den som redan förefaller förlorad för att rädda sig själv och kanske andra. Vissa tänker enbart på sitt eget väl och ve medan andra inte är beredda att lämna någon åt sitt eget öde. Är det möjligt att besegra alla monster och kommer gruppen eller åtminstone delar av gruppen överleva och fortsätta resan mot det okända.

Kvalitetsmässigt når inte Romulus upp till samma nivå som den första filmen från 1979, vilket i och för sig inte är särskilt överraskande med tanke på att den första filmen stod för något helt nytt. Om man under den först filmen sitter på helspänn i stort sett hela tiden så gör den armada av monster som hela tiden väller fram i Romulus att det ibland blir för mycket. Då blir det helt enkelt svårt att hålla sig för skratt och filmen framstår snarare som en fars än som en skräckfilm. Men ändå den har sina poänger, den håller. Cailee Spaeny och David Jonsson rollprestationer som är bra bär i stor utsträckning upp filmen även om de inte kan konkurrera med Sigourney Weavers prestation. Om den första filmen är värd att ses om ett antal gånger så är Romulus värd att ses åtminstone en gång. Jag ger den en trea.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen, Toppnytt Taggad som: Alien, Alien: Romulus, Filmkritik, Filmrecension

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Nytt

Mångsidig debutant förverkligar charmerande vision – Skärgårdsjazz av Tuva Bergenheim

Tuva … Läs mer om Mångsidig debutant förverkligar charmerande vision – Skärgårdsjazz av Tuva Bergenheim

Hemliga klubben – Winterviken Energi och popdängor som glädjer

Jag är ganska säker på att jag är äldst … Läs mer om Hemliga klubben – Winterviken Energi och popdängor som glädjer

Vokal ekvilibristik varvas med betagande ballader – Lies! Lies! Lies! av Mandy & Andy

Mandy & Andy Lies! Lies! … Läs mer om Vokal ekvilibristik varvas med betagande ballader – Lies! Lies! Lies! av Mandy & Andy

Teaterkritik: Tartuffe – välspelad och rolig

Foto Sören Vilks Tartuffe Av … Läs mer om Teaterkritik: Tartuffe – välspelad och rolig

Filmrecension: Marsupilami

Marsupilami Betyg 1 Svensk biopremiär … Läs mer om Filmrecension: Marsupilami

Filmrecension: The Dog Stars – ett sanslöst skrämmande stycke skräpfilm

The Dog Stars Betyg 1 Svensk biopremiär … Läs mer om Filmrecension: The Dog Stars – ett sanslöst skrämmande stycke skräpfilm

Recension av tv-serie: Blodsoffer – en nagelbitare det inte går att slita sig ifrån

Peter Andersson as Alfred Berg and Jakob … Läs mer om Recension av tv-serie: Blodsoffer – en nagelbitare det inte går att slita sig ifrån

Filmrecension: Siri Hustvedt – Dance Around the Self – fantastiskt om liv och död och litteratur

Siri Hustvedt – Dance Around the … Läs mer om Filmrecension: Siri Hustvedt – Dance Around the Self – fantastiskt om liv och död och litteratur

Sväng och vemod när kraftfullt folkrockband återvänder till sitt ursprung – Lighthousekeeping med West of Eden

West of … Läs mer om Sväng och vemod när kraftfullt folkrockband återvänder till sitt ursprung – Lighthousekeeping med West of Eden

Filmrecension: One Night Only – håglöst och förvirrar

One Night Only Betyg 2 Svensk … Läs mer om Filmrecension: One Night Only – håglöst och förvirrar

En jazzig pärla värd att göra vågen för – The Yardhouse Session av per Tornberg

Per Tornberg The Yardhouse … Läs mer om En jazzig pärla värd att göra vågen för – The Yardhouse Session av per Tornberg

Sjung för mig ARJA! Sa Mikis – En helafton med Arja Saijonmaa, film och konsert

Hösten 2026 bjuder Arja Saijonmaa in … Läs mer om Sjung för mig ARJA! Sa Mikis – En helafton med Arja Saijonmaa, film och konsert

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
För den som letar efter ett casino med 10 euro deposit utan svensk licens så är SpelaCasino.io en riktigt bra resurs. Där listar de och recenserar alla tillgängliga alternativ.

Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
På Casinodealen.se hittar ni den senaste informationen om nya casinon, licenser och slots hos casino på nätet.

PayPal casino utan licens
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in