Har du en del tid över kring jul, nyår och trettonhelgen och vill se ett tv-serie som knappt går att slita sig ifrån och som skildrar människor på ett trovärdigt sätt och tar upp viktiga livsfrågor? Jag rekommenderar starkt The Affair, där två säsonger finns på HBO Nordic. Är sex det viktigaste för kärlek? Går det att leva på lögner? Vad händer med människor som döljer delar av sanningen? Vad är kärlek på längre sikt, vad är viktigast för människor? The Affair tar upp allt detta på ett sätt som kryper under huden, som får mig som tittare att fundera på vad jag står när det gäller dessa existentiella och etiska frågor. Dessutom är The Affair otroligt skickligt berättad och filmad där vi hela tiden får se berättelsen utifrån olika personers synvinklar.
Tv-serier är ett intressant format för en film- och tv-skapare. Det längre formatet inbjuder till att fördjupa karaktärer på ett helt annat sätt än en film har utrymme för. På senare år har det kommit flera goda exempel på detta. Jag tror att ett starkt skäl till att kvaliteten rent dramaturgiskt har ökat på tv-serier är att det finns streaming-tjänster nu där det går att se hela serien i en följd. Att inte behöva vänta en vecka för att se nästa avsnitt har förändrat förutsättningarna för tv-serier. Det är inte nödvändigt med en cliffhanger i slutet av varje avsnitt.
Om cliffhanger från wikipedia:
En cliffhanger är en spännande sekvens i en film, TV-serie eller liknande, som lämnas oavslutad vid reklamavbrott eller avsnittets slut. Termen kommer ursprungligen från Thomas Hardys roman ’A Pair of Blue Eyes’ från 1873 där han avslutar ett kapitel med karaktären Henry hängande från en klippkant utan räddning i sikte.[2] Termen populariserades långt senare av följetongs-filmerna från 1920- och 1930-talets Hollywood, där hjälten ofta hamnade i fara när det var dags för aktskifte.
The Affair skildrar en medelålders man, Noah Solloway, som under en lång sommarsemester med sin fru och sina fyra barn i den lilla amerikanska småstaden Montauk som ligger på en ön några timmars bilkörning från New York, inleder en affär med Alison, en ung servitris i trettioårsåldern. Vi får se händelserna omväxlande ur Noahs perspektiv och Alisons. Ibland får vi till och med se händelser skildrade ur mannens synvinkel och strax efter hur den unga kvinnan upplevde vad som hände. Allt skildras utifrån att ett mord eller dråp inträffat och kriminalpolisen Jeffries förhör Noah och Alison för att få reda på mer om bakgrunden till olyckan eller dråpet eller mordet. Det är inte helt klart om det är en olyckshändelse eller ett brott.
Det är oerhört fascinerande och skickligt utfört. När Noah berättar om hur kärleksaffären började skildras Alison på ett sätt, hon är utmanande klädd och verkar medvetet bjuda in till sex. När Alison berättar är Noah mycket mer pådrivande medan han i sin version i stort sett förförs av henne.
En stark scen som har många bottnar och går att tolka på flera sätt är under andra säsongen när Alison får reda på hur Noah beskrivit den romankaraktär som bygger på henne. Hon beskrivs som en sexbomb som är förödande för vilket äktenskap som helst. Hon märker att personer som läser bokens manus ser nedvärderande på henne och blir väldigt ledsen. När Noah då ska trösta henne och visa att hon inte bara är en sexmaskin då blir det just med sex. Det är rätt ironiskt, det enda de har gemensamt är alltså att de har sex ihop.
Beorende på vem man själ vär och vilka värderingar man har och syn på sex och kärlek och förhållanden. Jag har svårt att känna sympati vare sig med Noah eller Alison. Noah är rätt äcklig tycker jag, oerhört självcentrerad, egoistisk och prestigefylld – även om han ser sig själv som en god man och därför kan agera så han verkar vara en bra person är han rätt jag-uppfylld och gör det mesta för sin egen skull. Som jag ser det. Alison är rätt dum i huvudet, enligt min bild. Hon är rätt korkad och klär sig rätt löjeväckande i vulgärt fula kjolar och alltid stora urringnignar som visar nästan allt. Däremot känner jag mycket mer sympati för deras respektive som ju blir övergivna och svikna av dem. Noahs fru Helen och Alisons man Cole är de karaktärer jag känner mig närmast och som jag kan förstå mig på mycket mer. Jag tror att vi alla ser serien på olika sätt, beroende på hur vi ser på kärlek, sex, äktenskap och ärlighet.
Ingen av karaktärerna är bara god eller bara ond, alla är mänskliga och beter sig också olika i olika situationer beroende på hur de blir bemötta och vad som händer. Precis så som det är i verkliga livet. Ingen människa är alltid likadant. Vi ändrar oss ju alla efter hur vi blir behandlade.
Jag hade svårt att slita mig när jag började se serien. Nu har jag sett de två säsonger som finns på HBO. 2016 kommer säsong 3 – och jag ser fram emot att se fortsättningen.
Serien är hyllad och vid Golden Globe-galan 2015 utsågs The Affair till Bästa dramaserie och Ruth Wilson gick pris som bästa kvinnliga huvudroll för sin roll som servitrisen Alison Lockhart. Dominic West var nominerad för sin insats i rollen som Noah, men fick inte priset, men redan att vara nominerad är ett bevis på seriens kvalitet.
I rollerna:
Dominic West – Noah Solloway
Ruth Wilson – Alison Lockhart
Maura Tierney – Helen Solloway
Joshua Jackson – Cole Lockhart
Julia Goldani Telles – Whitney Solloway
Jake Siciliano – Martin Solloway
Jadon Sand – Trevor Solloway
Leya Catlett – Stacey Solloway
