På Kungliga Operan gick stipendiet i år till Ola Eliasson. Han har där gjort ett 30-tal roller, varav flera ledande som t ex Greve Almaviva (Figaros Bröllop), Figaro (Barberaren i Sevilla), Carlo Gérard (Andrea Chenier) och Dr Malatesta (Don Pasquale). Han har även framträtt på andra scener som GöteborgsOperan, Drottningholms slottsteater, Folkoperan m.fl. Ola Eliasson är utbildad vid Kungliga Musikhögskolan och Operahögskolan i Stockholm och har sedan 1997 tillhört Operans solistensemble.
Motivering:
”Ola Eliasson har tillhört Operans solistensemble sedan 1997 och hunnit med att sjunga ett stort antal olika roller som baryton. Ola har målmedvetet arbetat med att utveckla rösten och det musikaliska uttrycket samtidigt som han blivit en självklar artist när det gäller att hitta olika rollkaraktärer. Hans förmåga att ge och ta tillsammans med sina kollegor på scenen gör att spelet alltid blir levande och mycket ärligt. Idag är Ola en självlysande artist och en sångare som breddat sin repertoar genom kloka val och med en utstrålning av lust i allt vad han gör. Därför är han en värdig mottagare av Gunn Wållgrens Stipendium.”
Årets stipendiat från Dramaten är skådespelaren Thomas Hanzon, som just nu är aktuell i Fanny & Alexander. Han har medverkat i ett 20-tal produktioner på Dramaten (bland annat Ingmar Bergman-uppsättningarna Peer Gynt och Misantropen), och har också arbetat mycket för film och tv.
Motivering:
”Thomas Hanzon har varit verksam vid Dramaten sedan 1989 och tillhör teaterns fasta ensemble. Han har en märkvärdig förmåga att hitta det omedelbara nuet hos klassikerna och det existentiellt svindlande i samtidsdramatiken. På så vis kan han röra sig brant mellan Schiller och Harold Pinter, Shakespeare och Lars Norén, Molière och Yasmina Reza, mellan Euripides ”Iphigenia i Aulis” och Tracy Letts ”En familj”. Hans gestaltningar av Lars Noréns dramatik, på scenen liksom för televisionen, hör till det yppersta i svenskt skådespeleri. Han har ett sinne för det djupt sammansatta i den bästa dramatikens rollgestalter, där komik och tragik är nära syskon. Hans spel söker förbindelserna och ömsesidigheterna mellan rollerna, och bevarar samtidigt en aura av individens integritet och ensamhet. Hans replik kan vara mjuk och blicken varm, men plötsligt slår han över i köld och skärpa, och vi ser dramat i ett annat ljus. Han är en skådespelare som i varje gest viskar till oss: Se människan – hela människan – jag – du.”
Stipendierna ur Gunn Wållgrens minnesfond utdelas gemensamt av Kungliga Dramatiska teatern, Kungliga Operan och Kungliga Musikaliska Akademien till
”konstnärligt förtjänta dramatiska och lyriska artister”
.
Tyvärr är jag inte så bevandrad i teaterns värld, så jag kan bara konstatera att vi kommer närmast att kunna njuta av Ola Eliasson i ”Turandot”, som har premiär i februari nästa år och senare i vår också i Peter Grimes. Han kommer dessutom att sjunga i Bohème.