Skivrecension: Leonard Cohen – Old Ideas

Artist: Leonard Cohen
Titel: Old Ideas
Betyg: 4

Efter att någon gång på 60-talet fått en akustisk gitarr i handen har Leonard Cohen i sex decennier fortsatt skapa verk i gränslandet mellan poesi och pop. Det känns som att musiken ofta bara har varit ett medium och att det framför allt har varit konsten som stått i fokus för all hyllning. Visst är det få personer som behärskar tekniken så väl som den numera sjuttiosjuårige låtskrivaren som på sitt tolfte studioalbum fortfarande behandlar ämnen som helandeprocessen i en värld präglad av avsaknad av hopp. Visst är det en bedrift att förbli intressant såpass många år in i sin karriär utan att någonsin försökt förnya sig själv (åtminstone inte i någon större utsträckning). Det visar på en substans och tro i det han gör som jag helt klart finner beundransvärd.

Någon gång på höjden av sin karriär bestämde sig vår hjälte för att bli zenbuddhist och isolera sig på en bergstopp. Troligtvis var det med ett leende på läpparna han blickade ned på oss människor och våra vardagsbekymmer. Men som en Messias återvände han för några år sedan och har sedan dess turnerat världen runt till synes flitigare än de flesta av sina yngre kollegor. Nu är han tillbaka med sitt första studioalbum på åtta år.

På Old Ideas vågar Leonard ta det djärva steget att flörta med bluesen. Öppningsspåret Going Home är (inte helt olikt I’m Your Man) textmässigt en lektion i självironi och överlag är det verkligen ett alster från en man som levt livet till fullo. Låtarna är fortfarande avskalade medan rösten om möjligt är ännu mörkare och stämplad av visdom än tidigare. Det är långt ifrån lika sammetslent som när han i Suzanne matas med te och apelsiner ända från Kina men även när det är bittert vill vi höra mer av vår hjälte. Leonard Cohen har den effekten på oss lyssnare.

Bästa spår: Going Home