Sara Paborn har lyckats med det svåra att skriva bok nummer två.
Hon debuterade våren 2009 med romanen Släktfeber. Samma år var hon en av sommarvärdarna i Sommar i P1.
Det talas ofta om att efter en lyckad debut kunna skriva ännu en bok kan vara mödosamt.
Och att det var en svår uppgift bekräftas nog av Sara Paborn. Det tog två år att skriva Tuppen och havet, som är en fristående uppföljaren till Släktfeber, genom att några av personerna från den första boken finns med i den andra romanen.
– Jo det var tungt, jag gick till kontoret, var där vid 9, satt vid mitt skrivbord och hittade på allt möjligt för att slippa skriva: gick ut på Facebook, googlade, drack en kaffe till, berättar hon.
Kulturbloggen fick träffa henne för en lång pratstund på ett av hennes favoritfik på Södermalm i Stockholm.
Språket är viktigt för Sara Paborn. Det kan ta tid för henne att skriva en sida. Hon stryker också en hel del, skriver om. I den andra romanen strök hon 160 sidor någon vecka innan den gick till tryck.
Hennes språk ligger nära poesin, det är ett djup i texten och rytm som förmedlar mer än själva orden. Därför blir jag inte överraskad när hon berättar att hon jobbar med en diktsamling.
Jag har hållit på med diktsamlingen parallellt med Tuppen och havet, berättar hon. Det ska bli en diktsamling om kärlek. Många dikter är på rim. Jag vill återupprätta poesin till något viktigt och lustfyllt för människor. Titta på en sådan som Gustaf Fröding! Han var sin tids Morrissey. Unga killar låste in sig på sitt rum och läste hans dikter i smyg. Sedan blev han populär bland massorna, folk kunde verser utantill. Vem kan citera våra samtida poeter? Mina dikter är både klassiska och moderna eftersom de handlar om vår tid, vissa är som skillingtryck. Samlingen ska heta När jag var en drömmare och du var min dröm och jag siktar på att den ska komma ut till våren.
Sara Paborn gillar musik och spelade både gitarr och piano när hon var yngre. När vi träffas har hon precis kommit hem från en bussturné med kompisen Jenny Wilson, musikern som bland annat jobbar med Tensta Gospel Kör.
– Jag fick följa med dem i turnébussen till en spelning i Köpenhamn, berättar Sara Paborn. Men jag bangade att sova i den.
Samtidigt som hon skriver på diktsamlingen har hon börjat skissa på en ny roman.
– Den här gången vill jag göra på ett annat sätt än med Tuppen och havet, berättar hon. Jag skulle vilja veta mer från början.
Romanen hon börjat jobba med är en historia som utspelar sig i reklambranschen där Sara Paborn jobbat som copy i nästan 20 år.
– Den kommer att bli sjövild, rakt berättad. Jag har hämtat helt skamlöst från verkligheten och alla osannolika grejer jag fått bevittna där. Reklambranschen har anledning att hålla andan.
Med Tuppen och havet jobbade hon väldigt fritt.
-Jag visste inte vad boken skulle handla om, visste inte vad som skulle hända. Jag visste att den skulle utspela sig på en ö och att den skulle ha existentiella undertoner men samtidigt skulle det vara en lätt absurd historia. Det var så mycket jag inte visste om den när jag började, men jag ville att den skulle vara starkt poetiskt laddad. Samtidigt ville jag ha ett driv, att den skulle vara spännande hela tiden. Jag tycker nog att jag lyckades med det.
Kortfakta om Sara Paborn:
Uppväxt i Sölvedborg, Blekinge
Kom till Stockholm som 18-åring 1990
2 barn
Har en döv katt som heter Benny
Bästa bok…hm. Finns så många. Men älskar Revolutionary Road av Richard Yates, Edens Lustgård av Hemingway, Doktor glas av Hjalmar Söderberg och Natten är ljuv av Scott Fitzgerald
Författare som inspirerar mig:just nu poeten Seamus Heany och Lars Gustafsson som jag läser just nu. Grym!
Bästa skivan i år: Min vän Jenny Wilsons dubbelalbum Blazing är fantastsikt. Sedan gillade jag Veronica Maggios nya. Finstämt och ändå rakt. Och alltid Håkan Hellström. Han har övertagit forna poeters roll i dag.
Har en snygg hemsida: http://www.sarapaborn.se/
[…] Intervju med Sara på https://kulturbloggen.com/?p=37573 […]