En tillfällig ensemble sätter upp kung Lear
Manus, regi och scenografi Johanna Lazcano
Kostym Gudrun Rösnes
Komposition Mathias Venge
Ljus Petter Ekström
Ljud Sebastian Darth
Mask Anna Jensen Arktoft
Rekvisita Anja Liedtke
Rollerna: Ulf – Johan Rabaeus
Larissa – Johanna Lazcano
Berit – Mia Benson
Andreas – Fredrik Meyer
Här är en soppteater med underbar humor. Att på 55 minuter få med det mesta som rör sig i tiden är starkt. Här är det en heterogen kvartett som ska sätta upp Shakespeares klassiker Kung Lear.
En svag regissör Andreas (Fredrik Meyer) som slits mellan sjuka barn och jobb.
En gammal skådespelerska Berit (Mia Benson) från 70-talets Tältprojektet med minnen av röda flaggor och demonstrationer.
Den unga spokenworld-poeten Larissa (Johanna Lazcano) inläst på genusperspektiv, Me too och utanförskap. Klädd i Adidasoverall vill hon vara en representant för orten.
Till sist , den store stjärnan Ulf (Johan Rabeus) som blivit avpolletterad från de stora scenerna. Med stort ego och mycket kraft gör han sitt eget drama på scen.
Kaoset är totalt när alla driver sin egen linje och regissören saknar pondus.
Så kommer direktiv från ledningen om att skapa en föreställning som kan locka den publik som inte vill se teater. Det hela utmynnar i en kortkort version av Kung Lear och avslutas med en glittrande Melodifestivalshow och ett trapetsnummer.
Föreställningen lockar till många skratt med sina dråpliga situationer. En komedi med många poäng för de som vill bli roade. Men den är också tankeväckande att bakom
varje scen finns individer med olika egenheter och idéer. För de som gillar drama är Rabeus utspel från Kung Lear ett härligt prov på stor skådespelarkonst.
En pjäs om hur en pjäs blir till som också lockar till fler teaterbesök.