Lovisa Samuelsson
Stad/Dis
5
Inspelad, mixad och mastrad av Daniel Bengtson i Studio Rymden, Stockholm
Producent: Lovisa Samuelsson och Daniel Bengtson
Pacaya Records
27:10
Releasedatum: 9/9 2020 (utgiven med stöd av Statens Kulturråd)
Varje nummer av tidskriften LIRA åtföljs av en samlings-cd, där läsarna får ett slags varuprov från nya skivor som recenseras, eller av aktuella artister/ band. På ljudspår hösten 2020 fanns mycket att bli upprymd av. Och en gång gladdes öronen alldeles extra, fick obeskrivlig feeling av en genomträngande röst på svenska. Det råkade vara öppningsspåret på föreliggande extraordinära skiva, som ges ut digitalt samt på vinyl. Stad/Dis är tredje egna verket. Förvånas över att Lovisa Samuelsson som blev Ted Gärdestad-stipendiat för drygt tio år sedan, gått under min radar. Kommer ändå från Göteborgstrakten, har studerat många år på Artisten (Högskolan för scen och musik). Nya plattan är delvis en kärleksförklaring till staden. Likt Håkan Hellström omnämns flera för mig bekanta platser. Kuriöst nog finns en koppling till honom och hans storslagna Ullevi-event på Spöket, låten som fick mig att vilja ta reda på vem Lovisa Samuelsson är.
Samuelsson gick ut musiklinjen på Alströmergymnasiet i Alingsås 2003. Förutom flera examina på Högskolan i Göteborg har hon utbildat sig på vislinjen vid Nordiska Folkhögskolan samt Instituto Superior de Arte på Kuba. Hennes multiinstrument-begåvning lyser igenom på nya plattan. Lovisa spelar gitarr, cello, piano och synth På två spår sjunger hon. Vad jag kunnat utröna framträder hon i eget namn främst på mindre ställen.
Kan tänka mig att försörjningen tryggats av kommersiellt säkra engagemang hon haft hos Mauro Scocco, Ane Brun, Sarah Dawn Finer, Sisela Kyle och Tomas Andersson Wij. På turnéer njuter hon av att slippa fronta och slita. Troligen såg jag henne som cellist på konsert med den sist nämnde för ett par år sedan. Har ett vagt minne av att kvinnan som flyttat till Stockholm framförde en egen låt. Med tanke på antalet stipendier och en ganska lång karriär, förstärks förvåningen över att ha missat en så modig och personlig musikskapare som undviker fluffiga mainstreamtendenser. Klichén avskalat och mollanstruket gör skäl för namnet, undantaget uppsluppna ”New Orleansstojet” med upplyftande sång döpt till Chapmans torg (beläget i Majorna).
Om slutprodukten skimrar bör samtliga medverkande listas. Samuelsson omger sig av Hannah Tolf (framgångsrikt experimenterande vokalartist jag skrivit om) och Isabel Sörling på sång, På blåsinstrument hörs Julia Strzalek (saxofon), Vera Westberg (trombon) och trumpetaren Niklas Barnö. Orgel/ keyboard spelas av Per Norin medan Love Meyerson trakterar dragspel. Rytmsektionen består av Helena Winkler på kontrabas jämte trumslagaren Anna Lund. Av dessa musiker är jag förhållandevis förtrogen med Lund och i viss mån Barnö.
Snedstrecket i titeln symboliserar två olika inriktningar. Först förmedlas en slags kärleksförklaring till Göteborg, vars geografi artisten ser som en gammal vän. Andra halvan vetter åt instrumental jazz. Utmärks av improvisation och minimalistiskt tonspråk. En recensent kom till slutsatsen att Stad/Dis är frukten av en separation, rent av livskris. Ett rimligt antagande, men inte en konklusion som måste vara otvetydig. I Intervju säger Samuelsson att hon kunnat praktisera ett friare förhållningssätt gentemot tidigare utgivningar, att hon inte behövt anpassa sig (till marknadens förväntan om hits).
Klanger och vidhängande ackord sveper in över lyssnaren. Jag förflyttas till olika tillstånd och platser, blir uppfylld av ett rent, noga avvägt sound. Musiken är oftast drömsk, framskrider långsamt och stundtals majestätiskt. All musik och samtliga arrangemang är signerade Lovisa Samuelsson. Har vissa problem att urskilja vad Lovisa sjunger, vilket kan bero på hur rösten lagts vid inspelningen. Men troligen är orsaken att jag inte har tillgång till vinylutgåvan, utan lyssnar digitalt via långt ifrån optimalt balanserade datorhögtalare.
Uppgiften att artbestämma är egentligen omöjlig. Råkade läsa en ljum recension från popskribent som önskade sig mer sång, troligen fler medryckande harmonier. Som sagt, somliga bedömare saknar förmåga att öppna sig för den minimalistiska, nakna skönheten. I vilken kategori har Stad/Dis sorterats in hos skivförsäljare? Ibland märks traditionen från Singer/Songwriters, å andra sidan meditativ kammarmusik, ibland filmiska stämningar kontra jazziga förhöjningar. Viktigt att fastslå att musiken aldrig blir överlastad eller onaturligt infallsrik. Istället bildar låtarna ett sammanhängande mönster av sagolikt vackra och meningsfulla sekvenser. Fast låtarna övervägande är instrumentala refererar jag till akter som Långbacka/ Bådagård, Rebecka Törnqvist, Ebba Forsberg och Stina Nordenstam.
På ett magiskt album där träden i Allén passerar revy liksom Järntorget och Gullbergsvass (Drömmarnas kaj), faller jag för såväl helheten som enskilda bedrifter. En försynt gitarrmelodi, dialogen mellan dragspel och trummor i ”sävligt” suggestiva livsbejakande Chapmans torg, pregnanta anslag på pianots klaviatur som långsamt söker sig framåt, cellons hypnotiska inverkan och fullkomligt ljuvliga solon från Niklas Barnö. Hans innehållsrika spel glimrar mer än någonsin, får mig att tänka på Bosse Broberg och Peter Asplund. Efter Niklas svidande blå toner i avslutande Monsun sker en närmast smärtsamt vacker övergång. Som om det klarnar upp och ljuset återvänder efter ett oväder. Stad/Dis framkallar starkt, mestadels ömsint flödande sentiment.
Tidigare i år har högsta betyg utgått till album från exempelvis Lena Swanberg och Långbacka/ Bådagård med Karin Hammer som runner up. Nu sällar sig Lovisa Samuelsson till samma exklusiva kategori. Målmedvetna kvinnor som lyckas lansera konstnärlig framgång.
obs Under avdelningen fakta bör i sammanhanget Pacaya Records nämnas, vars grundare heter just Lovisa Samuelsson. Trött på skeva könsfördelningen i branschen, valde hon 2014 att gå från ord till handling. Till dags dato har etiketten gett ut 50 skivor och organiserat två festivaler. För att komma i fråga ska minst hälften av aktens medlemmar bestå av kvinnor eller transpersoner.