Foto Peter Birgerstam
12/8 2017
4
Tillmäter Eva Dahlgren en oerhörd betydelse i svensk musikliv, fast hon lever högt på de skivor hon gjorde till och med femfaldigt grammisbelönade En blekt blondins hjärta. Har blivit mer tunnsått med lika gångbara alster senaste tjugosex åren. Jag har förstås flera plattor ur hennes katalog och sett henne flera gånger. Hon påstod att hon plockat ut låtar avpassade för den tidiga timmen, vilket var en sanning med modifikation. Hon och det fem personer starka bandet gick på i Linnétältet 12:45, fick ett varmt mottagande av den skara som hade letat sig dit. Under konsertens orgiastiska finalnummer hade desto fler hunnit samlas. Man öppnar med snygga slingor i Hela världen står i blom från den aktuella skivan, följer upp med balladen Alla dagar du inte visste du var lycklig featuring Matilda Johansson på trumpet.
Som backdrop syntes ett jättelikt fredstecken. Tyckte ljudet var vettigt i början , men därefter rubbas balansen. Dahlgrens självklara sång låter lyckligtvis förträffligt. Texten hörs tydligt från någon som suveränt behärskar det vokala och verbala uttrycket. En poetisk och filosofisk fräschör präglar hennes genomtänkta versrader. Någon popprinsessa har hon aldrig varit, däremot en konstnärligt syftande yrkeskvinna med enorm integritet. Kvinnan som i första omgången valdes in i Swedish Music Hall of Fame, känns alltid genuin och precis på gränsen till pretentiös. Tyvärr dränks mycket av det finstilta av mullrande bastoner, vilket borde ha åtgärdats. Denna olägenhet gjorde sig påmind genom hela konserten i intervaller.
Går inte att misslyckas med den verksförteckning Eva har till förfogande. Lev så avlöses av en fantastisk Guldgrävarsång (fenomenal text) med införlivande av finurliga ackord. Efter en hejdlöst smaskig, instrumental urladdning ges en utförlig introduktion till Ung och stolt. ”Inte så stor skillnad på världen idag och när jag tittar tillbaka på tiden då jag skrev låten i 25-års åldern. Vad beträffar maktbalansen har allt tippat över, målats i andra färger. Då var jag arg, idag är jag mest vemodig”. Blir effektfullt när bandet till slut gör sig hört, trots att den pampiga vräkiga slutdelen kapats.
Foto Peter Birgerstam
I En ängel genom rummet störs jag av syntens bastoner. Flera låtar behäftas med oönskat dovt muller och taktslag som träffar bröstkorgen. Säg mitt namn drabbas av delvis dränkt melodi. Väldigt mycket bättre resultat i avsnittet som följer, vill hävda att här infinner sig kulmen. Jag är Gud med sin underbara refräng och klappvänligt groove, tillsammans med den perfekta fusionen av rytmer och klanger i Du och jag och tacksamma livefavoriten Kom och håll om mig. En sofistikerad utdragen version av En plats på jorden får bana väg för upplösningen, en osannolikt otyglad (ljud)orgasm signerad samarbetspartnern Johannes Berglund, Anders Stenberg, Mikael Häggström, Matilda Johansson samt Rasmus Lindelöf.