Livets bästa år
Betyg 3
Svensk biopremiär 7 augusti 2020
Regi Claude Lelouch
En poetisk, vacker skildring av livets gång. Jean-Louis sitter i rullstol på ett äldreboende i Frankrike och han har någon form av demens som gör att han inte minns, speciellt glömmer han allt i närtid. För femtio år sedan var han racerförare och vann många tävlingar. 1966 hade Jean-Louis Trintignant den manliga huvudrollen i filmen ”En man och en kvinna” som regisserades av Claude Lelouch.
”En man och en kvinna” blev en succé och belönades med både Guldpalm och Oscars. Filmen är idag ett ikoniskt verk från den nya vågen i Frankrike. Femtio år senare återvänder regissören till denna film och kärleksberättelse och låter de två älskande, Anouk Aimee och Jean-Louis Trintignant, träffas igen.
De var passionerat förälskade i varandra och ingen av dem har glömt den andra även om de inte höll ihop så länge och båda gick vidare till andra relationer.
Filmen är otroligt vacker och att vi får se hur en gammal man i rullstol på ett äldreboende som är delvis senildement ändå kan vara både stilig och roligt, ha humor och värme. Vi får känna och se hans drömmar.
Vad är tiden och vad är kärlek? På ytan är det inte mycket handling utan det rör på sig i människornas inre och detta lyckas regissören fånga så fint.
För den som älskade filmen”En man och en kvinna” är nog denna film ett måste. Vi får flera återblickar till ”En man och en kvinna”. Jag tänker att kanske hade jag gett denna film ännu högre betyg om den inte hade haft så pass många scener från den gamla filmen. Det blev lite för mycket betoning på kärlek som passion mellan en man och en kvinna. För mig är kärlek så mycket annat än bara den mellan två personer.
En av filmen stora styrkor är hur den skildrar hur vacker kärlek mellan människor som är över 75 år kan vara. I Sverige som är ett av världens mest åldersdiskriminerande länder där ungdom hyllas före allt annat är det ett viktigt budskap att visa på värdet av människor som är äldre.
Filmens styrka är också dess svaghet: den har inte mycket handling utan det som händer är att känslor och intryck förmedlas i ord, bild, ljud och musik. Filmen är mer ett filmat stycke poesi om de existentiella frågorna och om livets gång.