Titel: Mannen utan ryggrad
Författare: Peo Bengtsson
Förlag: Norlén & Slottner
Utgiven: 201209
ISBN: 978-91-86859-49-7
Mannen utan ryggrad är Peo Bengtssons debutroman. Tidigare har han gett ut novellsamlingen Stockholm under ytan och driver också den litterära bloggen med samma namn.
Mannen utan ryggrad är skriven i jagform och man misstänker att vissa delar är självbiografiska. Liksom huvudpersonen han Peo Bengtsson ett förflutet som rockmusiker och även Peo bor i Stockholm sedan början på 90-talet.
Det mesta av handlingen utspelar sig på 90-talet. Det är då huvudpersonen inleder ett passionerat förhållande med Katarina, som är ett tiotal år äldre än han. Kompisgänget hänger på Hannas krog på söder och han slits mellan dem och Katarina, som egentligen inte har någon riktig plats i hans liv. Det är också då rockbandet bildas och blir framgångsrika snabbare än vad de kanske räknat med.
Ibland hoppar handlingen till glimtar av nutid, då han precis gift sig med Bodil och återupptagit kontakten med Morgan, som flippade ut under rockbandseran.
Boken är välskriven och behandlar stora frågor som kärlek och integritet, en oönskad graviditet, alkoholism och droger, kompisrelationer och inte minst konflikten mellan drömmarna och vardagen.
Ändå lyckas den inte riktigt gripa tag och engagera mig som läsare. Skildringen blir ganska ytlig och jag känner ingen särskild sympati för ”mannen utan ryggrad”. Kanske beror det just på att han saknar ryggrad. Kanske beror det på att romanen saknar en dimension. Det är ju Peo Bengtssons första roman och kanske kommer han att kunna gå djupare med nästa.
Tyckte mycket om den.