Spelkalendern fortsätter. Här är lucka 4.
Årets story: Catherine
Hur spännande en historia om att rädda världen från ett utomjordiskt hot kan vara, eller ett polisdrama i 40-talets Los Angeles, ett matinéäventyr om skattjägare eller en episk krigsskildring, så är det fortfarande någonting som är långt borta från min verklighet. Det är inget som jag i större grad kan relatera till och således inte berör mig speciellt mycket. Catherine handlar om 30-årskris, om mänskliga relationer, om samvetskval, om trauman. Alla dessa mänskliga teman och många fler ryms i historien om Vincents triangeldrama. Men att skriva en bra handling är en sak, att sedan utnyttja spelmediets unika potential för att förmedla historien på ett så gripande, subtilt och samtidigt känslomässigt engagerande plan är en större bedrift. En bedrift som Catherine gör.
God tvåa: Portal 2
Valve upptäckte outforskade narrativa speltekniker med Half-Life 98 och förfinade konceptet i Half-Life 2. Det är imponerande hur Valve med så få medel lyckas berätta så mycket om spelens omvärld, något som skickligt görs i Portal 2. I föregångaren introducerades vi för oförglömliga AI:n Glados, och i Portal 2 ges hon och motparten Wheatly ett spelrum som skapar en oförglömlig upplevelse, lika obehaglig som komisk.
Här är lucka 1:
Spelkalendern lucka 1 – Årets överraskning/besvikelse
Läs även andra bloggares åsikter om spel, spelkalender, julkalender
Jocke (Familjenspel) säger
Precis som du så älskar jag Catherine och hoppas nu när det släpps i en Europarelease att fler köper det! Det är så galet bra.