Bokrecension: Övergången av Michael Connelly – ännu en träffsäker Harry Boschdeckare

overgangen

Övergången
Författare: Michael Connelly
Språk: Svenska
Utgiven: 2016-08
Översättare: Patrik Hammarsten
ISBN: 9789113071664
Förlag: Norstedts
Serie: Harry Bosch (del 20)

Det är den 20:e deckaren i Michael Connellys serie om Los Angeles-polisen Harry Bosch. Att det är en bok av många i samma serie märks på flera sätt, inte negativt. Språket flyter på, det är en spännande och lättläst deckare av en författare som kan sitt område. För alla oss som fastnat för Harry Bosch är det absolut en riktigt sommarpresent att åter få följa med på ett av Harrys äventyr.

Harry Bosch har äntligen gått i pension efter alla år som polis i Los Angeles. Han inbillar sig själv att han ska syssla med att sätta ihop och renovera en motorcykel. Att hålla sig från polisyrket är dock inte så lätt. Att snoka och leta reda på sanningen är vad han ägnat sitt liv åt och vad han vill göra. Fast han förstås intalar sig att han är nöjd med tillvaron som pensionär.

Han har en halvbror, Mickey Haller som är försvarsadvokat. Mickey Haller behöver Harrys hjälp. Han ska försvara en klient som är åtalad för ett seuxalmord. Mickey Haller är övertygad om att hans klient är oskyldig, trots att klientens dna hittats i sperma i den mördade kvinnan.

Harry blir övertalad av sin halvbror att åtminstone titta lite närmare på fallet. Harry upptäcker då att klienten kan vara oskyldig och lurad i en fälla. Det betyder att det finns en mördare som går fri. Harry har svårt att se sig själv som medhjälpare åt en försvarsadvokat. Det går helt emot vad han hela sitt yrkesliv sysslat med och han vet att han inte kommer att bli populär bland sina tidigare kollegor om han tar uppdraget. Men när Harry Bosch får korn på en mördare då kan inget stoppa honom.

Som alltid i Michael Connellys deckare om Harry Bosch är det visserligen en spänningsroman men framför allt en berättelse om korruption inom det amerikanska rättsväsendet och i det här fallet speciellt inom polisväsendet.

För oss som gillar Harry Bosch är det en lättläst deckare med flyt och spänning. Möjligen att den är lite för professionellt skriven – att det märks att Connelly vet precis hur han ska få upp spänningen lagom mycket. Jag kan också tycka att författaren är lite för snäll mot rättsväsendet, han har varit hårdare i en del tidigare romaner. Nu är det mer enstaka poliser som är rötägg och inte ett stort system som kan drabba oskyldiga. Den korrumperande kårandan finns med, men mest som en bakgrund.

7 augusti, 2016

Det här inlägget har Inga kommentarer.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *