{"id":99900,"date":"2016-01-27T13:25:50","date_gmt":"2016-01-27T12:25:50","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=99900"},"modified":"2016-02-12T09:06:53","modified_gmt":"2016-02-12T08:06:53","slug":"filmrecension-3","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=99900","title":{"rendered":"Filmrecension: The Danish Girl"},"content":{"rendered":"

\"thedanishgirl\"<\/a><\/p>\n

The Danish Girl
\nBetyg: 4<\/p>\n

Tom Hooper, regiss\u00f6ren bakom The Kings Speech har filmatiserat The Danish girl, l\u00f6st baserad p\u00e5 boken med samma namn. Tidigt 1900-tal i Danmark k\u00e4nns som Hoopers gebit, trots att alla pratar brittisk engelska. Filmen briljerar i scenografi, fotot och milj\u00f6erna skapar k\u00e4nslan av att stiga in i en tidsmaskin. Vi f\u00e5r f\u00f6lja konstn\u00e4rsparet Gerda Wegener och Lili Elbe. Einar Wegener var den f\u00f6rsta k\u00e4nda personen som genomg\u00e5tt en k\u00f6nskorrigering f\u00f6r att bli sitt r\u00e4tta jag \u2013 Lili Elbe. Lili och Gerda \u00e4r mytomspunna, i transgender och konstn\u00e4rskretsar \u00e4r de n\u00e4rmast kultst\u00e4mplade. <\/p>\n

Det h\u00e4r \u00e4r ett l\u00e5ngt och intimt portr\u00e4tt om konstn\u00e4rskap, identitetskamp, och k\u00e4rlekens komplexa natur. Vad som i filmen f\u00f6rst b\u00f6rjar som ett experiment, en lek mellan Gerda och Einar blir till n\u00e5got o\u00e5terkalleligt. Einar har alltid varit Lili \u2013 och i det fanns inget erk\u00e4nt namn d\u00e5 f\u00f6r de som var f\u00f6dda i fel kropp. Tack vare att vi f\u00e5r f\u00f6lja en transperson i b\u00f6rjan av sekelskiftet f\u00f6rst\u00e5r man ocks\u00e5 potentialen av att kunna leka med k\u00f6nstillh\u00f6righet. Det var n\u00e5got som inte s\u00e5 m\u00e5nga f\u00f6rstod, vilket paradoxalt nog innebar att inte lika m\u00e5nga hade utvecklat de f\u00f6rdomar och f\u00f6rv\u00e4ntningar som finns i dagens samh\u00e4lle. <\/p>\n

Gerda och Einars\/Lilis \u00e4ktenskap skildras n\u00e4rg\u00e5nget genom hela filmen. Gerda beskriver att kyssa Einar var som att kyssa sig sj\u00e4lv. I Hoopers tolkning delade det ett partnerskap som gick ut\u00f6ver sexualitet och k\u00f6n. Men det kompliceras naturligtvis av identiteskampen som Lili m\u00e5ste utst\u00e5 och Gerdas f\u00f6rtvivlan \u00f6ver att f\u00f6rlora sin man. Alicia Vikander och Eddie Redmayne \u00e4r fullkomligt fantastiska i de h\u00e4r rollerna. Det har en fin personkemi, intagande blickar och slagf\u00e4rdiga repliker. Det g\u00e5r inte att undg\u00e5 hur mycket de investerat i rollerna b\u00e5de p\u00e5 ett fysiskt och psykologiskt plan.<\/p>\n

Kritiken mot filmen r\u00f6r likt de flesta av de verklighetsbaserade filmerna, sanningshalten. Fr\u00e5n filmen om Steve Jobs till Guldbagge-filmen Flocken finns det alltid en historia som inte ber\u00e4ttas – de verkliga personernas. Enligt utsago ska Gerda varit lesbisk och hennes och Einars \u00e4ktenskap varit mer v\u00e4nskaplig. Gerdas lesbiska liv skildras varken i den h\u00e4r filmen eller boken. F\u00f6rhoppningsvis kommer det en film om Gerdas liv i framtiden, men som l\u00f6st baserad skildring har den h\u00e4r filmen n\u00e4stan allt. <\/p>\n