{"id":99554,"date":"2016-01-12T10:11:24","date_gmt":"2016-01-12T09:11:24","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=99554"},"modified":"2016-02-05T12:48:48","modified_gmt":"2016-02-05T11:48:48","slug":"renhet-av-jonathan-franzen-jag-dras-in-i-manniskornas-oden-fast-jag-blir-ratt-arg-pa-dem","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=99554","title":{"rendered":"Renhet av Jonathan Franzen – jag dras in i m\u00e4nniskornas \u00f6den fast jag blir r\u00e4tt arg p\u00e5 dem"},"content":{"rendered":"

\"renhet\"<\/a><\/p>\n

Renhet<\/a>
\nF\u00f6rfattare: Jonathan Franzen
\nSpr\u00e5k: Svenska
\nUtgiven: 2015-10<\/a>
\n\u00d6vers\u00e4ttare: Rebecca Alsberg
\nISBN: 9789173375481
\nF\u00f6rlag: Brombergs<\/a><\/p>\n

I Renhet av Jonathan Franzen f\u00e5r vi f\u00f6lja Pip Tyler som l\u00e4r k\u00e4nna grundaren till The Sunlight Project, en Wikileaks-liknande organisation som leds av en karismatisk man, Andreas Wolf. Franzen har tidigare haft stora framg\u00e5ngar med sina romaner Tillr\u00e4ttal\u00e4gganden och Frihet. Renhet \u00e4r en m\u00f6rk komedi om ung idealism, trohet och mord, skriver bokf\u00f6rlaget om romanen.<\/p>\n

Romanen inneh\u00e5ller flera ber\u00e4ttelser och delvis f\u00e5r vi se samma h\u00e4ndelse skildras ur olika synvinklar, beroende p\u00e5 ur vems \u00f6gon vi ser det som ber\u00e4ttas. Ett huvudsp\u00e5r \u00e4r dock relationen mellan barn och m\u00f6drar – och d\u00e5 i synnerhet m\u00f6drar som fastnat i sitt ego och \u00e4lskar sitt barn mest f\u00f6r att det g\u00f6r att hon d\u00e4rmed kan \u00e4lska sig sj\u00e4lv. Hon \u00e4lskar att vara en mamma. Barnet ser hon egentligen inte.<\/p>\n

Pip Tyler, som egentligen \u00e4r d\u00f6pt till Purity, har ingen aning om vem som \u00e4r hennes far. Hon \u00e4r bokens huvudkarakt\u00e4r och i b\u00f6rjan blev jag ofta r\u00e4tt arg p\u00e5 henne samtidigt som jag k\u00e4nde med henne. Hon har s\u00e5 mycket bitterhet i sig och har en f\u00f6rm\u00e5ga att alltid f\u00f6rst\u00f6ra f\u00f6r sig. Hon han inte lita p\u00e5 att n\u00e5gon egentligen tycker om henne. Hon har v\u00e4xt upp med sin ensamst\u00e5ende mamma som v\u00e4grar att tala om vem som \u00e4r hennes pappa. N\u00e4r hon f\u00e5r chansen att praktisera hos The Sunlight Project, en Wikileaks-liknande organisation som sp\u00e5rar och avsl\u00f6jar hemligheter \u00f6ver hela v\u00e4rlden, ser hon m\u00f6jligheten att genom dem hitta sin far. Grundaren till organisationen \u00e4r den karismatiske visselbl\u00e5saren Andreas Wolf som blev k\u00e4nd f\u00f6r v\u00e4rlden n\u00e4r Berlinmuren f\u00f6ll.<\/p>\n

Romanen sp\u00e4nner \u00f6ver generationer och kontinenter. Ytterst handlar den om l\u00f6gner; mellan stater, inom f\u00f6retag och i familjer. Hur de binder oss samman och p\u00e5verkar v\u00e5ra liv in i varje liten detalj.<\/p>\n

Hanna Fahl, DN, som intervjuat Jonathan Franzen i samband med att romanen sl\u00e4pptes skriver<\/a>:
\nRomanen \u201dRenhet\u201d \u00e4r hans femte, och den handlar om internet. Man skulle ocks\u00e5 kunna s\u00e4ga att den handlar om f\u00f6r\u00e4ldraskap. Eller om \u00d6sttyskland, eller ett mord, eller s\u00f6kandet efter sanning, eller om att vara i en k\u00e4rleksrelation som sedan l\u00e4nge surnat och ruttnat. Den g\u00e5r ocks\u00e5 att beskriva som en uppv\u00e4xtroman, ett myllrande dickenskt coming of age-\u00e4ventyr. F\u00f6rmodligen \u00e4r det mest korrekt att s\u00e4ga att den handlar om allt ovanst\u00e5ende samtidigt.<\/em><\/p>\n

SVD skriver:<\/a>
\nEfter att i flera b\u00f6cker ha sk\u00e4rsk\u00e5dat samtidens familjekonstruktioner med satirisk udd flyttar Jonathan Franzen, i sin nya episka roman, den kritiska blicken mot samtidsfenomen som feminister, eko-aktivister och kultf\u00f6rklarade visselbl\u00e5sare.<\/em><\/p>\n

Romanen tog tag i mig, jag kunde inte l\u00e5ta bli att l\u00e4sa, samtidigt som jag m\u00e5dde n\u00e4stan illa av att s\u00e5 tydligt se hur n\u00e4stan alla m\u00e4nniskor f\u00f6rst\u00f6r f\u00f6r sig sj\u00e4lv. Hur sv\u00e5rt det \u00e4r att vara \u00e4rlig och hur om\u00f6jligt det verkar vara att ha en relation under m\u00e5nga \u00e5r. Jag har v\u00e4ldigt sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 mig p\u00e5 dessa mammor som \u00e4r s\u00e5 inkr\u00e4kta i sig sj\u00e4lva att de aldrig kan s\u00e4tta sitt barns behov i f\u00f6rsta rummet. Hon staten eller karri\u00e4ren eller deras egen sk\u00f6nhet m\u00e5ste g\u00e5 i f\u00f6rsta hand. I flera fallen \u00e4r mamman psykiskt sjuk och d\u00e5 undrar jag hur det kan f\u00e5 fortg\u00e5 att hon kan f\u00e5 f\u00f6rst\u00f6ra sitt barns uppv\u00e4xt utan att n\u00e5gon reagerar. Jag har s\u00e5 sv\u00e5rt att k\u00e4nna igen mig eller andra i det som Jonathan Franzen skriver om.<\/p>\n

Jag undrar f\u00f6rresten, vad han tycker om att \u00f6vers\u00e4ttaren anv\u00e4nder ordet hen i n\u00e5gra meningar. Finns det ett ord p\u00e5 amerikanska som \u00e4r precis vad ordet ”hen” \u00e4r i svenskan med allt det ordet signalerar? P\u00e5 sidan 200-201 har \u00f6vers\u00e4ttaren \u00f6versatt till:
\nDe enda nu levande amerikanska f\u00f6rfattare som Charles inte hatade var numera i stort sett hans egna studenter och f\u00f6re detta studenter, och om n\u00e5gon av de senare fick en smula framg\u00e5ng var det bara fr\u00e5gan om hur l\u00e5ng tid det skulle ta innan hen<\/strong> ocks\u00e5 nonchalerade honom, svek honom och d\u00e4rmed hamnade hen<\/strong> p\u00e5 hans lista.<\/em><\/p>\n

En sak som s\u00e4nker bokens kvalitet i sin helhet en hel del \u00e4r att Jonathan g\u00e4rna anv\u00e4nder v\u00e4ldigt mycket ord och s\u00e4ger samma sak om och om igen p\u00e5 olika s\u00e4tt, han drar ut lite v\u00e4l mycket p\u00e5 bakgrundshistorierna och han \u00e4r r\u00e4tt glad i metaforer – och det v\u00e4rsta \u00e4r en hel del klich\u00e9er som att han talar om tyskt rena drag<\/em> och han kan beskriva en kvinna som mycket vacker utan att egentligen beskriva vad som \u00e4r vackert. F\u00f6r mig \u00e4r kanske en vacker kvinna n\u00e5got helt annat \u00e4r vad han menar. Hur kan han vara s\u00e5 s\u00e4ker p\u00e5 att just vad som \u00e4r vackert \u00e4r n\u00e5got som alla t\u00e4nker likadant om. <\/p>\n

Visst, det \u00e4r en bok som drar in mig i m\u00e4nniskornas \u00f6den fast jag blir r\u00e4tt arg p\u00e5 dem. Jag kan inte l\u00e4gga undan den utan vill l\u00e4sa klart. Samtidigt f\u00f6rst\u00e5r jag inte riktigt att han \u00e4r s\u00e5 hyllad som en s\u00e5 stor nutida f\u00f6rfattare. Boken \u00e4r absolut godk\u00e4nd men inte n\u00e5got m\u00e4sterverk.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Renhet F\u00f6rfattare: Jonathan Franzen Spr\u00e5k: Svenska Utgiven: 2015-10 \u00d6vers\u00e4ttare: Rebecca Alsberg ISBN: 9789173375481 F\u00f6rlag: Brombergs I Renhet av Jonathan Franzen f\u00e5r vi f\u00f6lja Pip Tyler som l\u00e4r k\u00e4nna grundaren till The Sunlight Project, en Wikileaks-liknande organisation som leds av en karismatisk man, Andreas Wolf. Franzen har tidigare haft stora framg\u00e5ngar med sina romaner Tillr\u00e4ttal\u00e4gganden och […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[43,3,16],"tags":[12280,773,6757],"class_list":{"0":"post-99554","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-bokrecension","7":"category-litteratur","8":"category-recension","9":"tag-litteratur","10":"tag-bokblogg","11":"tag-jonathan-franzen","12":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/99554","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=99554"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/99554\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":99560,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/99554\/revisions\/99560"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=99554"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=99554"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=99554"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}