Dagens Nyheter skriver<\/a>:
\nDet var inte l\u00e4ngesedan som Bowie \u00e5terv\u00e4nde till rampljuset. Efter tio \u00e5rs tystnad chockade han sina fans 2013 n\u00e4r han pl\u00f6tsligt sl\u00e4ppte l\u00e5ten ”Where are we now?”. Bara tv\u00e5 m\u00e5nader senare kom albumet ”The next day” som nominerades till en Grammy f\u00f6r \u00e5rets b\u00e4sta rockalbum.<\/p>\nDavid Bowie var en av de allra st\u00f6rsta rockikonerna och slog igenom 1969 med l\u00e5ten Space Oddity.<\/p>\n
V\u00e4lformulerat om Bowie i wikipedia:<\/p>\n
The Rise and Fall of Ziggy Stardust and the Spiders from Mars blev det f\u00f6rsta albumet som visar hur David Bowie var den f\u00f6rsta att kombinera rockmusik med teater, en musikstil som popul\u00e4rt kallas glamrock. Albumet var ett konceptalbum kring den utomjordiske rockstj\u00e4rnan Ziggy Stardust, som utvecklas fr\u00e5n att vara en figur i Bowies lyrik till att bli rollen spelad p\u00e5 scen och senare ocks\u00e5 i privatlivet.<\/p>\n
Bowie var dock ingalunda en debutant vid genombrottet utan hade redan, i olika bandkonstellationer, The King Bees, The Manish Boys, The Lower Third, sl\u00e4ppt en rad singlar och hela fyra soloalbum. D\u00e5 hans musikkarri\u00e4r inte tog fart studerade han pantomimteater, kunskaper han senare skulle komma att anv\u00e4nda n\u00e4r han utvecklade sitt androgyna alter ego Ziggy Stardust. Hans f\u00f6rsta hit kom 1969 med singeln Space Oddity. Singeln, som sl\u00e4pptes n\u00e4stan samtidigt som Neil Armstrong tog de f\u00f6rsta stegen p\u00e5 m\u00e5nen, blev en stors\u00e4ljare i hemlandet och har tack vare rader av \u00e5terutg\u00e5vor blivit den mest s\u00e5lda Bowie-singeln n\u00e5gonsin.<\/p>\n
N\u00e4r Bowies karri\u00e4r tog fart med The Rise and Fall of Ziggy Stardust and the Spiders from Mars var Bowie redan k\u00e4nd som en ekivok och utmanade artist. P\u00e5 omslagsbilden till albumet The Man Who Sold The World hade Bowie poserat if\u00f6rd en kl\u00e4nning och hade i slutet av 1971 f\u00f6rklarat i en intervju att han var bisexuell.<\/p>\n
Hysterin som uppstod kring Bowie och hans Ziggy-alias hade inte sk\u00e5dats i Storbritannien sedan The Beatles dagar och \u00f6ver en natt var han en superstj\u00e4rna. 1972 producerade Bowie ocks\u00e5 Lou Reeds genombrottsalbum, Transformer samt Mott the Hooples All the Young Dudes, som ocks\u00e5 inneh\u00f6ll det av Bowie skrivna titelsp\u00e5ret. David Bowies sista upptr\u00e4dande som Ziggy Stardust var p\u00e5 Hammersmith Odeon Theatre i London 3 juli 1973. Avskedspelningen filmades av D.A. Pennebaker och resulterade i filmen Ziggy Stardust – The Motion Picture som gick upp p\u00e5 biograferna f\u00f6rst 1983.<\/p>\n
Under de resterande delarna av 1970-talet utvecklades Bowies musik i h\u00f6g hastighet och ett av hans fr\u00e4msta k\u00e4nnetecken blev hans st\u00e4ndiga image- och soundbyten som inte s\u00e4llan ackompanjerade varandra. 1975, efter en l\u00e5ng turn\u00e9 i Amerika, kom Bowies version av amerikansk soul och rhythm & blues med albumet Young Americans och den listtoppande singeln ”Fame”, skriven tillsammans med John Lennon och Carlos Alomar.<\/p>\n
David Bowie har totalt s\u00e5lt ungef\u00e4r 140 miljoner album. Det mest s\u00e5lda \u00e4r Let’s Dance fr\u00e5n 1983 och har s\u00e5lt ca 8 miljoner kopior. Han har totalt skrivit ca 550 l\u00e5tar som han sj\u00e4lv eller andra artister, exempelvis Iggy Pop och Mott The Hoople, har sl\u00e4ppt.<\/p>\n
![\"david-bowie\"](\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/01\/david-bowie-300x224.jpg\")
<\/p>\n