{"id":9902,"date":"2009-05-29T15:08:39","date_gmt":"2009-05-29T13:08:39","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=9902"},"modified":"2009-05-29T15:08:39","modified_gmt":"2009-05-29T13:08:39","slug":"smakprov-pa-kommande-forestallning-pa-almeida-teatern-i-london","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=9902","title":{"rendered":"Smakprov p\u00e5 kommande f\u00f6rest\u00e4llning p\u00e5 Almeida teatern i London"},"content":{"rendered":"

\"almeidatheatre290\"
\nFyra sk\u00e5despelare och en regiss\u00f6r sitter p\u00e5 vita stolar med stora manuskript i h\u00e4nderna. Det \u00e4r regiss\u00f6ren Michael Attenborough som tillsammans med sk\u00e5despelare p\u00e5 Almeida teatern i London och bland annat v\u00e4rldsber\u00f6mda sk\u00e5despelerskan Cate Blanchett som producent tagit sig an Ingmar Bergmans ”S\u00e5som i en spegel.”
\nP\u00e5 Lilla scenen p\u00e5 Dramaten fick vi se en l\u00e4sning, d\u00e5 de l\u00e4ste igenom manuset till en f\u00f6rest\u00e4llning som ska vara klar om ett och ett halvt \u00e5r.
\n
\nDen engelska titeln \u00e4r \u201dThrough a glass darkly\u201d.
\nVisst \u00e4r det grymt imponerande s\u00e4ttet de jobbar p\u00e5. Nu, allts\u00e5 ett och ett halvt \u00e5r, f\u00f6re premi\u00e4r, l\u00e4ser de manuset om och om igen f\u00f6r att sedan g\u00e5 vidare och bygga p\u00e5 r\u00f6relser, scen med mera. Michael Attenborough l\u00e4ste scenanvisningar f\u00f6r att vi i publiken skulle kunna f\u00f6rst\u00e5 omgivningarna till dialogen.
\nAttenborough ber\u00e4ttade ocks\u00e5 att de \u00e4r den f\u00f6rsta grupp som f\u00e5tt till\u00e5telse att g\u00f6ra en teaterpj\u00e4s av Bergmans film ”S\u00e5som i en spegel”.<\/p>\n

I publiken s\u00e5g jag en hel del Dramatensk\u00e5despelare, som Stina Ekblad. Jag kan t\u00e4nka mig att det \u00e4r extra intressant f\u00f6r dessa sk\u00e5despelare att f\u00e5 se s\u00e5dana h\u00e4r bes\u00f6k, d\u00e4r de f\u00e5r se hur deras kollegor arbetar.<\/p>\n

Pj\u00e4sf\u00f6rfattaren Andrew Upton och hans hustru sk\u00e5despelerskan Cate Blanchett var inte p\u00e5 plats. Fr\u00e5n b\u00f6rjan, n\u00e4r de fick r\u00e4ttigheterna att g\u00f6ra ett teatermanus av filmen, var det t\u00e4nkt att Cate Blanchett skulle spela rollen som Karin. Men hon hann bli f\u00f6r lite f\u00f6r gammal f\u00f6r den rollen, sade Attenborough. Nu \u00e4r Blanchett en av fyra producenter, ist\u00e4llet.<\/p>\n

”S\u00e5som i en spegel” har av en del setts som Bergmans s\u00e4tt att gestalta fr\u00e5gan om guds existens. I Alemedia teaterns version tycks den hamna med ett annat fokus.
\nDN:s Betty Skawonius har pratat med regiss\u00f6ren<\/a>:<\/p>\n

\u2013?Det \u00e4r surrealismen som fa\u00adscinerar mig, samtidigt som det \u00e4r en mycket m\u00e4nsklig historia: Sm\u00e4rtan hos en ung kvinna som lider av schizofreni och inte finner n\u00e5gon tillflykt i den verkliga v\u00e4rlden. Hon \u00e4r omgiven av tre m\u00e4n som borde vara de mest l\u00e4mpliga att hj\u00e4lpa henne. Men varken hennes far, hennes bror eller hennes make f\u00f6rm\u00e5r att n\u00e5 henne.<\/p>\n

\u2013?Jag \u00e4r f\u00e4ngslad av hennes dilemma, valet mellan den verkliga v\u00e4rlden som bara orsakar henne sm\u00e4rta och den andra v\u00e4rlden d\u00e4r hon k\u00e4nner sig trygg, en v\u00e4rld som \u00e4r k\u00e4rleksfull, religi\u00f6s, tydlig och erbjuder f\u00f6rsoning.<\/p><\/blockquote>\n

Jag tycker f\u00f6rest\u00e4llningen framf\u00f6r allt handlar om det sv\u00e5ra att leva tillsammans och att se varandra och att k\u00e4rlek kanske \u00e4r att kunna sl\u00e4ppa greppet. Maken som \u00e4lskar sin fru, som \u00e4r sjuk i shizofreni, f\u00f6rs\u00f6ker febrilt att h\u00e5lla henne lugn med medicin som g\u00f6r henne lugn, men som samtidigt g\u00f6r att hon inte k\u00e4nner sig accepterad som hon \u00e4r. Att \u00e4lska n\u00e5gon kan vara att l\u00e5ta den m\u00e4nniskan f\u00e5 g\u00e5 sin egen v\u00e4g, \u00e4ven om den leder bort fr\u00e5n den \u00e4lskande.<\/p>\n

Konstn\u00e4rens dilemma att konsten v\u00e4nder honom\/henne bort fr\u00e5n de n\u00e4rmaste \u00e5terkommer f\u00f6rst\u00e5s, som s\u00e5 ofta i Bergmanf\u00f6rest\u00e4llningar.
\n
\nNamnen p\u00e5 de som deltar i L\u00e4sningen Through a Glass Darkly av hittar jag p\u00e5 Bergmanfestivalens hemsida.<\/a><\/p>\n

Bergmanfestivalen har en blogg<\/a>, jag har inte hittat n\u00e5got inl\u00e4gg d\u00e4r om den h\u00e4r f\u00f6rest\u00e4llningen, men bes\u00f6k g\u00e4rna bloggen f\u00f6r att l\u00e4sa om andra sp\u00e4nnande h\u00e4ndelser under dessa teatersp\u00e4ckande dagar med Bergmanfestivalen.<\/p>\n

\"almeidatheatre600\"<\/p>\n

L\u00e4s \u00e4ven andra bloggares \u00e5sikter om Bergmanfestivalen<\/a>, teater<\/a>, Dramaten<\/a>, scen<\/a>, festivaler<\/a>, kultur<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Fyra sk\u00e5despelare och en regiss\u00f6r sitter p\u00e5 vita stolar med stora manuskript i h\u00e4nderna. Det \u00e4r regiss\u00f6ren Michael Attenborough som tillsammans med sk\u00e5despelare p\u00e5 Almeida teatern i London och bland annat v\u00e4rldsber\u00f6mda sk\u00e5despelerskan Cate Blanchett som producent tagit sig an Ingmar Bergmans ”S\u00e5som i en spegel.” P\u00e5 Lilla scenen p\u00e5 Dramaten fick vi se en […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[20],"tags":[596,1366,1695,3074,12286,12288],"class_list":{"0":"post-9902","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-film","7":"tag-bergmanfestivalen","8":"tag-dramaten","9":"tag-festivaler","10":"tag-kultur","11":"tag-film","12":"tag-teater","13":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/9902","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=9902"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/9902\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=9902"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=9902"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=9902"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}