L\u00e4nken fr\u00e5n Kulturbloggen<\/a><\/strong> distribuerades faktiskt av PR-anvarig till gitarristen Conny Nimmersj\u00f6. Var\u00a0 hur m\u00e4ktigt som helst att genomstr\u00e5las av deras samarbete med symfoniker och flera k\u00f6rer. Nu blev det en helt annan grej, som Jonas Jonasson sa till mig efter\u00e5t.<\/p>\nDet var \u00e5terigen deras avskalade nakna arrangemang som g\u00e4llde. J\u00e4mf\u00f6rt med den gigantiska laguppst\u00e4llningen i G\u00f6teborgs Konserthus f\u00f6r halvannan vecka sedan r\u00e5are och p\u00e5 s\u00e4tt och vis fattigare. Att jag formulerar mig s\u00e5 h\u00e4r, m\u00f6jligen en aning knasigt, beror nog mest p\u00e5 att jag inte kan deras nyaste material, var nytt f\u00f6r mina \u00f6ron i G\u00f6teborg. Och jag b\u00e4r med mig, vad jag f\u00f6rmodar kommer vara, outpl\u00e5nliga minnen fr\u00e5n n\u00e4mnda projekt. Stimulerande d\u00e5 att som en total motvikt, f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen uppleva dem i s\u00e5 h\u00e4r intimt format.<\/p>\n
Lilla Baren \u00e4r absolut inte idealisk f\u00f6r h\u00f6gljudd livemusik, de flesta stod lika ihoptryckta som resen\u00e4rer i ett japanskt pendelt\u00e5g. Hade gjort en deal med vakten eftersom g\u00e4stlista inte fanns, men konstigt nog syns ingen st\u00f6rre\u00a0k\u00f6\u00a0 n\u00e4r jag anl\u00e4nder fr\u00e5n nationalscenen intill. Kommer in utan problem, fast det blir f\u00f6r klaustrofobiskt att st\u00e5 uppe i baren. Ljudet var helt okej, det vill s\u00e4ga dr\u00e4glig decibelniv\u00e5. Och intensiteten var fullkomligt uppenbar. Tomas \u00d6berg i sedvanlig Zorro-mask, var liksom resten\u00a0av bandet i h\u00f6gform. Han tog f\u00f6rst\u00e5s chansen att dansa p\u00e5 bardisken, vr\u00e4nga av sig sin T-shirt och g\u00f6ra snygga \u00f6verg\u00e5ngar i mellansnack. \u00d6berg v\u00e4lkomnade oss genom att tala om att \u201ddet \u00e4r en \u00e4ra att spela i centrala Stockholm.\u201d Jag stod som sagt\u00a0mestadels n\u00e5gra trappsteg nedanf\u00f6r, bakom en pelare n\u00e4ra utg\u00e5ngen. Kompet var n\u00e4rmast mig. Kan vara fr\u00e4msta anledning till att jag vill lyfta fram en instrumentalist ur ett supertajt kollektiv. F\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen slog det mig att Mats Hellquists basg\u00e5ngar \u00e4r ytterst v\u00e4sentliga f\u00f6r\u00a0rockorkestern sound. Mannen vars v\u00e4tskef\u00f6rr\u00e5d beh\u00f6vde fyllas p\u00e5 flera g\u00e5nger, var en primus motor. Kickade ig\u00e5ng deras urstarka l\u00e5tar. En annan sak jag inte kunde undg\u00e5 att notera, var hur man l\u00e5tit sig inspireras (knyckt \u00e5tskilliga takter?) av Talking Heads i gungande Hollywood n\u00e4sta.<\/p>\n
Hur det l\u00e4t? Kanon \u00e4r det klyschiga svaret. De remarkabla texterna gick fram f\u00f6rtr\u00e4ffligt tack vare en s\u00e5ngare som vet hur man fraserar. \u00a0Satt extra fint att f\u00e5 h\u00f6ra Nu \u00e4r det v\u00e4l revolution p\u00e5 g\u00e5ng? I denna milj\u00f6. I en repertoar d\u00e4r allt h\u00f6ll h\u00f6g klass, blev det som mest euforiskt i Rocka billigt.<\/p>\n
Harduingetmankandansatill – s\u00e5 l\u00e5ngt ifr\u00e5n politik man kan komma enligt frontmannen- och extranumrets (Folk)musik f\u00f6r folk som inte kan bete sig som folk kom hack i h\u00e4l. Andra godbitar: Hj\u00e4rtsk\u00e4rande r\u00e4tt, nya singeln Blommor p\u00e5 brinnande fartyg, \u00c5h d\u00f6ds, Det \u00f6verexponerade g\u00f6mst\u00e4llet och Tinnitus i hj\u00e4rtat. Eft\u00e5t satt flera \u201defterh\u00e4ngsna\u201d melodier kvar i skallen. Jag till och med dr\u00f6mde p\u00e5 hotellrummet om detta unika indieband.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Bob Hund Riche, Stockholm 9 december 2015 \u00c4r i Stockholm under en semesterdag. Hade sett p\u00e5 krogens hemsida\u00a0 att det vankas exklusiv\u00a0spelning, utan att\u00a0namnet avsl\u00f6jas. Medan jag \u00e4ter varmr\u00e4tt p\u00e5 Riche h\u00f6r jag soundcheck, kan \u00e4nd\u00e5 inte identifiera bandet. Tidigare \u00e5r har storheter som TSOUL och The Hives lirat. Jag luskar vidare. F\u00e5r reda p\u00e5 […]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[44,7],"tags":[764],"class_list":["post-98865","post","type-post","status-publish","format-standard","category-chadie","category-musik","tag-bob-hund","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/98865","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=98865"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/98865\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":98874,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/98865\/revisions\/98874"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=98865"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=98865"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=98865"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
![\"bobhundbild\"](\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2015\/12\/bobhundbild-300x169.jpg\")
<\/p>\n