{"id":98620,"date":"2015-11-29T09:13:57","date_gmt":"2015-11-29T08:13:57","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=98620"},"modified":"2015-11-29T15:15:01","modified_gmt":"2015-11-29T14:15:01","slug":"bob-hund-med-goteborgs-symfoniker-overlag-en-fantastisk-upplevelse","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=98620","title":{"rendered":"Bob Hund med G\u00f6teborgs symfoniker &#8211; \u00d6verlag en fantastisk upplevelse"},"content":{"rendered":"<p><a href=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2015\/11\/bobhundgbg.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" src=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2015\/11\/bobhundgbg-300x240.jpg\" alt=\"bobhundgbg\" width=\"300\" height=\"240\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-98621\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2015\/11\/bobhundgbg-300x240.jpg 300w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2015\/11\/bobhundgbg.jpg 700w\" sizes=\"auto, (max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Bob Hund med G\u00f6teborgs symfoniker + g\u00e4ster i G\u00f6teborgs Konserthus 28 november<br \/>\nBetyg 5<\/p>\n<p>Tack vare stort sug efter biljetter anordnades en extra spelning tidigare under dagen. Min recension \u00e4r dock fr\u00e5n kv\u00e4llskonserten, vars exceptionella bifall renderade i att Bob Hund p\u00e5 egen hand, framf\u00f6rde en sylvass komprimerad version av Jag rear ut min sj\u00e4l bara f\u00f6r oss. Men f\u00f6r att ta det fr\u00e5n b\u00f6rjan har jag sett dem en handfull g\u00e5nger, dock aldrig inomhus i s\u00e5dan h\u00e4r god akustik.  Detta anrika konserthus \u00e4r hemadress  f\u00f6r Sveriges nationalorkester, varav cirka h\u00e4lften av musikerna fick plats p\u00e5 scen.  Jag har njutit ett otal g\u00e5nger av symfonikerna live b\u00e5de inomhus och ute i det fria.  Kanske just f\u00f6r att det p\u00e5 papperet \u00e4r totalt omaka konstellationer, blev symbiosen till en organisk helhet. Anm\u00e4rkningsv\u00e4rt m\u00e5nga l\u00e5tar passar v\u00e4ldigt bra i det st\u00f6rre formatet, i en annan klangv\u00e4rld. Oavsett vad karismatiske Tomas \u00d6berg vill ge sken av, \u00e4r gruppen Bob Hund med sitt s\u00e4regna livsbejakande sound betydligt st\u00f6rre \u00e4n sina enskilda best\u00e5ndsdelar. Tillsammans lyfter de varandra! Och vid detta tillf\u00e4lle \u2013 en variant p\u00e5 teves\u00e4nda aptitretaren fr\u00e5n Malm\u00f6 d\u00e4r olika v\u00e4rldar m\u00f6ttes \u2013 fick de ov\u00e4rderlig assistans av klassiskt utbildade musiker. Just skillnaden i skolning mellan orkestern med sin k\u00f6r och rockbandet, gjorde f\u00f6rst\u00e5s \u00d6berg en fyndig po\u00e4ng av flera g\u00e5nger.<\/p>\n<p>Ett antal band jag gillar bildades och fick sina genombrott under 1990-talet. De f\u00f6r mig st\u00f6rsta namnen var\/\u00e4r Kent, TSOUL, Cardigans, Stonefunkers, Bo Kaspers och inte minst Bob Hund. Jag s\u00e5g dem i Hultsfred -94 n\u00e4r frontmannen gick p\u00e5 kryckor. Sedan f\u00f6rsta albumet 1994 har man bara beh\u00f6vt rekrytera ny trumslagare. Medan gruppen kan  ses som en supertajt homogen enhet, uppfattade jag deras publik denna g\u00e5ng som osedvanligt heterogen. De som eventuellt var okunniga om, men nyfikna p\u00e5 rockbandet, blev totalt sett inte alls bortskr\u00e4mda av h\u00f6gljudda gitarrer eller dunkande bas. Till lika delar f\u00f6rv\u00e5ning och fascination kunde h\u00f6ras hur str\u00e5kar och bl\u00e5s, slagverk och klaviatur under konsertens f\u00f6rsta tv\u00e5 tredjedelar; inte til\u00e4t ackord fr\u00e5n herrarna Nimmersj\u00f6 och Essing att ta \u00f6ver. I slutskedet gavs utrymme f\u00f6r gnistrande eskapader av  n\u00e4mnda gitarrister. Ska noteras att medlemmarna i vanlig ordning blev introducerade av Tomas \u00d6berg, vars  motorik och anv\u00e4ndande av \u201drekvisita\u201d k\u00e4nns igen fr\u00e5n diverse festivalspelningar.<\/p>\n<p>Det var givetvis inte extas man i f\u00f6rsta hand var ute efter. D\u00e4rf\u00f6r saknades r\u00f6jiga dunderhits som Ett fall och en l\u00f6sning och Ist\u00e4llet f\u00f6r musik f\u00f6rvirring. Konstmusikens tonspr\u00e5k gifte sig elegant med ett unikt rockband, vars kombination av hypnotisk rytmik och s\u00e4llsamma harmonier passade perfekt i denna kostym.  <\/p>\n<p>I vad som m\u00e5ste beskrivas som groove kunde jag ana l\u00e5n fr\u00e5n Isaac Hayes och annan 1970-tals soul. Stilgreppet l\u00e4t helt underbart i exempelvis (Folk)musik f\u00f6r folk som inte kan bete sig och i Harduingetmankandansatill. Blev extra effektfullt n\u00e4r symfonikerna \u00f6ste p\u00e5, betonade l\u00e5tarnas rytmiska kvaliteter. Uppt\u00e4ckte att deras vibrafonist n\u00e5gra g\u00e5nger hade en framskjuten position och att Jonas Jonasson p\u00e5 synt\/klaviatur hade den mest framtr\u00e4dande rollen i bandet. G\u00e4stdirigenten Jonas Nydesj\u00f6 ska ha stor eloge f\u00f6r det j\u00e4ttejobb han m\u00e5ste ha lagt p\u00e5 att l\u00e4ra orkestern en ovanlig repertoar.  <\/p>\n<p>N\u00e5got jag inte var beredd p\u00e5 var att den elektriska atmosf\u00e4ren stegrades ytterligare. Tv\u00e5  stora k\u00f6rer avl\u00f6ste n\u00e4mligen varann. Popkollok\u00f6ren best\u00e5ende av cirka tjugofem tjejer bel\u00f6nades med l\u00e5nga appl\u00e5der j\u00e4mte st\u00e5ende ovationer. De sj\u00f6ng bland annat Blommor p\u00e5 brinnande fartyg s\u00e5 att nackh\u00e5ren reste sig. Verkligen m\u00e4ktigt! Efter att ha ryst av v\u00e4lbehag sk\u00f6ljde en ny v\u00e5g av lycka \u00f6ver oss i form av G\u00f6teborgs symfoniska k\u00f6r som tolkade \u00c5h d\u00f6ds, vilket enligt v\u00e5r ciceron skulle resultera i en slags paradisisk upplevelse. Jag och hela publiken inst\u00e4mde i hans p\u00e5st\u00e5ende. \u00d6bergs speciella s\u00e5ngteknik p\u00e5 sk\u00e5nska \u00e4r f\u00f6rresten en balansg\u00e5ng som han beh\u00e4rskar. Den karakt\u00e4ristiska r\u00f6sten b\u00e4r tillr\u00e4ckligt.<\/p>\n<p>Andra godbitar jag lyckats identifiera fr\u00e5n l\u00e5tlistan: Tinnitus i hj\u00e4rtat, Min trampolin, Stanna klockorna stanna samt Helgen vecka 48. Jag har en randanm\u00e4rkning p\u00e5 hur ett par av dessa l\u00e5tar l\u00e4t live.  Inte minst med tanke p\u00e5 vilket grepp de hade kopplat om oss, blev jag h\u00e4pen \u00f6ver att det p\u00e5 sluttampen inte var samma koncentration. Var ganska svajigt en kort stund. Mellansnackets m\u00e4stare  sa dels att det bara finns ett vi och dels att verkligheten \u00e4r en summa \u00f6verenskommelser. N\u00e4r publiken inte ville anse att konserten var slut, sa dompt\u00f6ren att det k\u00e4ndes lite overkligt. <\/p>\n<p>Bob Hund hittade tidigt en fungerande formel, fast jag \u00e4r \u00e4nd\u00e5 os\u00e4ker p\u00e5 om min hypotes h\u00e5ller. Hypotesen g\u00e5r ut p\u00e5 att de i \u00f6ver tjugo \u00e5rs tid  har komponerat varianter utifr\u00e5n likartade ackord, tonarter och favorittakter. Tror \u00e4nd\u00e5 de delvis h\u00e5ller med. Samtidigt har de utvecklats oerh\u00f6rt rent musikaliskt, vilket m\u00e4rks om en tar del av gamla klipp p\u00e5 n\u00e4tet. Det symfoniska draget fanns inte i starten. Betr\u00e4ffande texterna \u00e4r de varken uttalat politiska eller romantiska, snarare absurda och humanistiska. Lagom sp\u00e4nd av f\u00f6rv\u00e4ntan intog jag min plats l\u00e5ngt bak vid mixerbordet. Kan inte ge uttryck f\u00f6r annat \u00e4n l\u00e4ttnad och lycka att mina h\u00f6gt st\u00e4llda f\u00f6rv\u00e4ntningar infriades. Det var v\u00e4rt mycket tjat f\u00f6r att f\u00e5 klartecken till recensionsbiljett. Och det var v\u00e4rt de timmar jag i natten spenderat p\u00e5 att verbalisera euforin som uppstod. Som van och d\u00e4rmed kr\u00e4sen publik blir jag alltid tillfreds av att kunna identifiera konst med  klass. Stort tack Bob Hund, GSO samt ovan n\u00e4mnda k\u00f6rer.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Bob Hund med G\u00f6teborgs symfoniker + g\u00e4ster i G\u00f6teborgs Konserthus 28 november Betyg 5 Tack vare stort sug efter biljetter anordnades en extra spelning tidigare under dagen. Min recension \u00e4r dock fr\u00e5n kv\u00e4llskonserten, vars exceptionella bifall renderade i att Bob Hund p\u00e5 egen hand, framf\u00f6rde en sylvass komprimerad version av Jag rear ut min sj\u00e4l [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[7],"tags":[764],"class_list":["post-98620","post","type-post","status-publish","format-standard","category-musik","tag-bob-hund","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/98620","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=98620"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/98620\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":98629,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/98620\/revisions\/98629"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=98620"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=98620"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=98620"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}