{"id":98590,"date":"2015-11-28T08:14:33","date_gmt":"2015-11-28T07:14:33","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=98590"},"modified":"2015-12-14T08:20:21","modified_gmt":"2015-12-14T07:20:21","slug":"filmrecension-louder-than-bombs-en-masterlig-film","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=98590","title":{"rendered":"Filmrecension: Louder Than Bombs – en m\u00e4sterlig film"},"content":{"rendered":"

\"louderthanbombs\"<\/a><\/p>\n

Louder Than Bombs<\/strong>
\nBetyg: 5
\nBiopremi\u00e4r 18 december<\/p>\n

Med sin andra l\u00e5ngfilm Oslo, 31 augusti tog Joachim Trier Stockholms filmfestival med storm d\u00e5 han fick \u00e5terv\u00e4nda hem med en lyckad festivalupplevelse och en rekordtung Bronsh\u00e4st f\u00f6r b\u00e4sta film. Den g\u00e5ngen med ett norskt socialrealistiskt drama om en man med drogproblem. I \u00e5r var det \u00e5terigen dags f\u00f6r Joachim att bes\u00f6ka festivalen i v\u00e5r huvudstad, denna g\u00e5ngen med sin f\u00f6rsta engelsktalande film Louder Than Bombs. \u00c4ven den h\u00e4r g\u00e5ngen fick han motta pris f\u00f6r b\u00e4sta film, men knappast f\u00f6r att han \u00e5terupprepat sig. Tv\u00e4rtom har han l\u00e4mnat den r\u00e5a, kalla, nordiska estetiken (t\u00e4nk Pusher-trilogin) f\u00f6r en mer tillr\u00e4ttalagd Hollywood-stil. Med det sagt s\u00e5 menar jag inte att han s\u00e5lt ut sin personliga stil f\u00f6r att f\u00e5 jobba \u00e5t super-industrin som spottar ur sig blockbusters f\u00f6r maximal vinst. Snarare har en personlig pr\u00e4gel satts p\u00e5 ett unikt familjedrama.<\/p>\n

Genom att klippa i minnen, h\u00e4ndelsef\u00f6rlopp och personliga ber\u00e4ttelser skapas ett eget narrativ – ett slags kollage om en s\u00e5 vill – inom ber\u00e4ttelsen om familjen som f\u00f6rs\u00f6ker leva med varandra och det faktum att deras moder, tillika hustru, g\u00e5tt bort. Den yngsta sonen som inte l\u00e4ngre pratar med sin pappa utan hellre vandrar omkring i stadsk\u00e4rnan helt ensam, eller sitter hemma och spelar dator, vilket knappast underl\u00e4ttar situationen n\u00e5got alls. Den n\u00e5got \u00e4ldre brodern som kommer hem f\u00f6r att undvika sin blivande fru (som han ocks\u00e5 ljuger f\u00f6r) och pappan som f\u00f6rs\u00f6ker h\u00e5lla ihop allting.<\/p>\n

M\u00e5h\u00e4nda \u00e4r dessa karakt\u00e4rer inte de mest originella men lyfter \u00e4nd\u00e5 flera mil \u00f6ver marken av Joachims regiinstruktioner. Det m\u00e4rks klart och tydligt att han v\u00e4xer snabbt i den rollen sj\u00e4lv.
\nMed sk\u00e5despelare som Devin Druid (som yngsta sonen Conrad), franska superstj\u00e4rnan Isabelle Huppert (som krigsfotografen till mamman, som Joachim tr\u00e4ffade p\u00e5 Stockholms filmfestival efter att hon h\u00e5llit en liten f\u00f6rel\u00e4sning d\u00e4r) och Jesse Eisenberg (som den \u00e4ldre brodern) har en v\u00e4letablerad sk\u00e5despelarensemble plockats ihop och anv\u00e4nts p\u00e5 b\u00e4sta s\u00e4tt. Vanligtvis gillar jag inte ens Jesse men h\u00e4r \u00e4r han mer tillbakalutad, mer naturlig, och l\u00e5ter alla lager av p\u00e5klistrade attityder falla av och d\u00e4rmed l\u00e4mna plats \u00e5t ett mer naturligt sk\u00e5despeleri han annars inte anv\u00e4nder sig utav. Det hj\u00e4lper k\u00e4nslan i filmen n\u00e5got s\u00e5 oerh\u00f6rt, speciellt som handlingen inte alltid fortskrider i en rak linje utan hellre slingrar sig \u00e5t alla m\u00f6jliga h\u00e5ll och kanter. Denna icke-kronologiska ber\u00e4ttelseteknik m\u00f6jligg\u00f6r att tittaren inte bara f\u00e5r ta del av familjedramatiken utan \u00e4ven f\u00e5r n\u00e4stla sig in i fr\u00e5gan om vad som egentligen d\u00f6dade Isabelle – och f\u00e5 g\u00f6ra det genom antydningar snarare \u00e4n raka \u00f6vertydliga svar. Han visar sig vara en m\u00e4stare p\u00e5 att \u201dvisa men inte ber\u00e4tta\u201d vilket exempelvis Angelina Jolie Pitt nyligen visade sig inte vara med sin senaste film By the Sea som visserligen inte \u00e4r d\u00e5lig men f\u00e5r helhetsintrycket neddraget mot slutet n\u00e4r allting ska f\u00f6rklaras genom dialog trots att antydningar redan gjorts genom flashbacks. Ett svar r\u00e4cker gott.<\/p>\n

Nu \u00e4r ju allting s\u00e5klart inte uppbyggt kring bildpoesi, dramatik och nattsvarta personbeskrivningar. Trots ber\u00e4ttelsens allvar finns \u00e4ven mycket humor att h\u00e4mta. B\u00e4sta exemplet \u00e4r nog n\u00e4r pappan, spelad av Gabriel Byrne, f\u00f6rs\u00f6ker kontakta sin yngsta son genom ett onlinerollspel men efter en l\u00e5ng tids s\u00f6kande efter honom enbart blir slaktad utan att n\u00e5gon dialog hinner f\u00f6ras, eller \u00e4nnu mindre en f\u00f6rklaring hinns framf\u00f6ras. Hur pappan f\u00f6rs\u00f6ker anpassa sig efter nya tidens forum f\u00f6r ungdomar st\u00e5r han \u00e4nd\u00e5 aningsl\u00f6s inf\u00f6r situationen han f\u00f6rsatt sig i. Det hade lika g\u00e4rna kunnat vara ett scenario taget ur ett p\u00e4ron till farsa, eller annan mindre konstn\u00e4rlig komedi om familjelivet.<\/p>\n

\u00c4ven om Isabelle Hupert, som allts\u00e5 spelar modern Isabelle Reed, av f\u00f6rklarliga sj\u00e4l inte \u00e4r med s\u00e5 mycket i filmen (d\u00e5 hon allts\u00e5 \u00e4r d\u00f6d sen tv\u00e5 \u00e5r tillbaka) \u00e4r hon \u00e4nd\u00e5 n\u00e5got av en central huvudperson. Allt som sker i filmens nutid styrs av henne, om \u00e4n indirekt, och hon tycks st\u00e4ndigt dra i tr\u00e5dar som f\u00e5r familjen att handla p\u00e5 ett visst s\u00e4tt. Vilket bara \u00e4r logiskt, eftersom en \u00e4lskad person l\u00e4mnar starka avtryck efter sig – vilka \u00e4r sv\u00e5ra f\u00f6r efterlevande att bara skaka av sig hur som helst. S\u00e5 att arvet av sorg ljuder h\u00f6gre \u00e4n bomber st\u00e5r klart och tydligt n\u00e4r eftertexterna rullar.<\/p>\n