{"id":98431,"date":"2015-11-22T10:28:13","date_gmt":"2015-11-22T09:28:13","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=98431"},"modified":"2015-11-22T10:28:13","modified_gmt":"2015-11-22T09:28:13","slug":"tankar-om-john-holms-riktiga-comeback-pa-scen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=98431","title":{"rendered":"Tankar om John Holms riktiga comeback p\u00e5 scen"},"content":{"rendered":"<p><a href=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2015\/11\/P1100166XS.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-98440\" src=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2015\/11\/P1100166XS-200x300.jpg\" alt=\"P1100166XS\" width=\"200\" height=\"300\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2015\/11\/P1100166XS-200x300.jpg 200w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2015\/11\/P1100166XS.jpg 667w\" sizes=\"auto, (max-width: 200px) 100vw, 200px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Jag har m\u00e5nga g\u00e5nger bes\u00f6kt Landvetter. Mamma \u00e4r h\u00e4rifr\u00e5n, hennes f\u00f6r\u00e4ldrar och bror bodde livet ut i samh\u00e4llet. Men jag har aldrig tidigare \u00e5kt buss dit en isande kall m\u00f6rk fredagkv\u00e4ll, f\u00f6r att sista biten leta mig fram till krogen Hemma hos. Men n\u00e4r jag genom Lars Nyhlin f\u00e5r nys om att John Holm ska spela tv\u00e5 mil utanf\u00f6r G\u00f6teborg tvekar jag inte. En kusin hj\u00e4lper mig att best\u00e4lla biljett. V\u00e4l p\u00e5 plats ber\u00e4ttar en av \u00e4garna, n\u00e4r jag fr\u00e5gar hur det gick till att \u201df\u00e5nga in\u201d Holm, att hon erbj\u00f6ds denne ikon som ers\u00e4ttning f\u00f6r en artist som hade bokat av. Vi var en exklusiv krets p\u00e5 cirka hundra personer som hade betalt en relativt h\u00f6g entr\u00e9. Folk var stimmiga! De flesta satt vid l\u00e5ngbord som matg\u00e4ster. Bland k\u00e4nnare och oss andra intresserade kunde en p\u00e5taglig f\u00f6rv\u00e4ntan sk\u00f6njas. En av k\u00e4nnarna r\u00e5kar jobba p\u00e5 min arbetsplats. I bilen hem sa han \u201dvad \u00e4r sextiofem minuters f\u00f6rsening n\u00e4r en har v\u00e4ntat i fyrtio \u00e5r.\u201d Mitt hum\u00f6r s\u00e4nktes i alla fall en smula av den f\u00f6rsening som blev, vars orsak inte fick n\u00e5gon f\u00f6rklaring.<\/p>\n<p>Har under dagen lyssnat p\u00e5 Spotify f\u00f6r att korrekt kunna redovisa l\u00e5tlistan, vilket jag inte klarade av hela v\u00e4gen. I mitt s\u00f6kande inst\u00e4ller sig en fr\u00e5ga till mig sj\u00e4lv. Varf\u00f6r har jag under \u00e5rens lopp, inte mer lyssnat p\u00e5 denna unika artists musik? F\u00f6rv\u00e5nas inte direkt \u00f6ver hur v\u00e4lproducerade skivorna \u00e4r (de f\u00f6rsta plattorna producerades av Anders Burman p\u00e5 Metronome), men jag blir h\u00e4pen \u00f6ver hur m\u00e5ngsidig den ljusskygge Holm varit. Han v\u00e4xlar emellan boogierock och visprogg, l\u00f6ssl\u00e4ppt fusion och stompigt saxriff, countrystuk och syntslingor. Mest l\u00e4gger man m\u00e4rke till det \u00f6msom nakna, \u00f6msom luftiga soundet med kvidande frustande gitarr. Utan att vara \u00f6verlastade rymmer hans sparsmakade kollektion ett \u00f6verd\u00e5d av gitarrsolon. N\u00e4r jag forskar i vilka som spelat hittar jag bekantingar som Kenny H\u00e5kansson, Roffe Wikstr\u00f6m och i ett senare skede Lasse Englund j\u00e4mte Staffan Astner. Live i Landvetter var det Peter Bryngelsson som hade tilldelats den ansvarsfulla rollen att leverera angen\u00e4ma ackord. <\/p>\n<p>Till sitt f\u00f6rfogande hade han b\u00e5de elslide och vad han kallade en monsterdobro. Efter konserten f\u00e5r jag en pratstund med Bryngelsson, vars Urban Turban jag s\u00e5g i G\u00f6teborg p\u00e5 90-talet. Denna l\u00e4rda man som p\u00e5 sistone skrivit b\u00f6cker om Peter Green och om tystnader, betonar hur vanligt det \u00e4r att fel m\u00e4nniskor tillskrivs olika bedrifter. Och f\u00f6r honom \u00e4r gitarrbyggaren Arne Arvidssons bedrifter helt avg\u00f6rande. Utan denne f\u00f6r mig totala doldis hade inte ett par av Holms skivor l\u00e5tit s\u00e5 bra som de g\u00f6r. Rubriken \u00e4r f\u00f6rresten ocks\u00e5 pr\u00e4glad av mitt samtal med Bryngelsson.<\/p>\n<p>Efter en mjukstart med sonen Axel Holm, tar n\u00e4mnde Bryngelsson vid. Han g\u00f6r en b\u00e5de fascinerande och knepig instrumentalversion av Enskilt rum p\u00e5 Sabbatsberg. Sedan passar han p\u00e5 att ber\u00e4tta lite allt m\u00f6jligt. Sa att han och John p\u00e5 70-talet tillh\u00f6rde olika musikaliska familjer, vilket vi vet som f\u00f6rnkippar honom med Ragnar\u00f6k och andra storvulna band. Han spelade emellertid g\u00e4rna Johns vinylskivor. Och f\u00f6r fyra \u00e5r sedan uppt\u00e4ckte han att de bodde i samma sm\u00e5l\u00e4ndska by, i samma by som Eddie Meduza r\u00e5kar vara uppv\u00e4xt. Hur som helst tr\u00e4ffades de tv\u00e5, pratade ofta om tr\u00e4dg\u00e5rdssk\u00f6tsel. Till slut b\u00f6rjade de repa. Kan inte l\u00e5ta bli att n\u00e4mna att l\u00e4raren och gitarristen Bryngelsson gjorde reklam f\u00f6r de stj\u00e4rnhimlar som kan sk\u00e5das i hans k\u00e4ra \u00c4lmeboda. I de f\u00f6rsta l\u00e5tarna deframf\u00f6r f\u00e5r de s\u00e4llskap av Axel p\u00e5 munspel. Innan det riktigt t\u00e4nder till h\u00f6rs Maria m\u00e5nga mil h\u00e4rifr\u00e5n och Om den bl\u00e5 himlen. D\u00e4refter f\u00f6ljer en up tempo \u2013 l\u00e5t d\u00e4r John sjunger om att vi lever i en h\u00e5rd v\u00e4rld. Ljudet \u00e4r tyv\u00e4rr ganska murrigt. Sedan fyrar man av publikfavoriten Den \u00f6de stranden, vars klassiska gitarrsolo \u00e5terskapas av den 61-\u00e5rige sm\u00e5l\u00e4nningen.<br \/>\nVid den hastiga gemomlyssningen av Holms produktion noterar jag vilken stark r\u00f6st han haft. Detta m\u00e4rks p\u00e5 titlar som Medan dagen tonar upp, Memoria och Allt du har att ge. Bryngelsson p\u00e5pekar att s\u00e5ngarens r\u00f6st l\u00e5ter likadan som f\u00f6r fyrtio \u00e5r sedan, i motsats till exempelvis Pugh. Visst \u00e4r det f\u00f6runderligt, men jag besv\u00e4ras av att den inte b\u00e4r p\u00e5 samma s\u00e4tt. Fraseringen \u00e4r inte heller den b\u00e4sta, vilket ibland medf\u00f6r att han sv\u00e4ljer vissa stavelser. Inte kul att skriva detta, men detta var mitt intryck. P\u00e5 scen kommer Peter med en v\u00e4rderingsfri kommentar: \u201dJohn sjunger i s\u00e5 konstiga tonarter.\u201d Mina f\u00f6rv\u00e4ntningar var kanske orimligt h\u00f6gt st\u00e4llda. Men att r\u00f6sten bara ibland n\u00e5dde ut var ett aber. Tror den beh\u00f6ver mer uppbackning i form av fler instrument, f\u00f6r att l\u00e5tarna b\u00e4ttre ska komma till sin r\u00e4tt. Nu k\u00e4ndes det stundom lite of\u00e4rdigt.<\/p>\n<p>Inf\u00f6r vad som visade sig vara en av kv\u00e4llens h\u00f6jdpunkter utbrast den eminente l\u00e5tskrivaren \u201dtunga l\u00e5tar\u201d. Melodin jag syftar p\u00e5 var F\u00e5r man leva f\u00f6r det. Bryngelsson p\u00e5stod efter\u00e5t att de n\u00e5gonstans spelade fel, liknade det vid att vara ute p\u00e5 b\u00e4rtur. Tror ingen av oss i publiken m\u00e4rkte n\u00e5got. Vi fick den pregnanta balladen En vanlig dag, Ingen Ingen och givetvis Vid ett f\u00f6nsterbord mot parken. Sist n\u00e4mnda l\u00e5t framf\u00f6rdes p\u00e5 beg\u00e4ran i somras under en slags gala. Bryngelsson delikata gitarrspel var konstant i f\u00f6rgrunden, vare sig han plockade suggestivt eller lirade n\u00e5got som p\u00e5minde om Deltablues. Vid ett tillf\u00e4lle tog han chansen att ropa \u201dHall\u00e5 Landvetter, hur m\u00e5r ni?\u201d D\u00e5 svarade n\u00e5gon vitsig person \u201ddet k\u00e4nns som vi lyfter.\u201d Extranumret efter en timmas konsert blev en repris p\u00e5 Den \u00f6de stranden, denna g\u00e5ng \u00e4nnu vassare och jag fick g\u00e5shud. N\u00e4r den timide Holm gick av scen efter publikens p\u00e5tagliga bifall, sa han att \u201dn\u00e4sta g\u00e5ng ska vi tr\u00e4na in mer material.\u201d Summa summarum en s\u00e4llsam afton med n\u00e5gra odiskutabla toppar. Lite mixed emotions n\u00e4r jag t\u00e4nker tillbaka p\u00e5 det overkliga jag var med om.<\/p>\n<p><strong>Foto: Peter Birgerstam<\/strong><\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2015\/11\/P1100193XS.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-98441\" src=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2015\/11\/P1100193XS-300x200.jpg\" alt=\"P1100193XS\" width=\"300\" height=\"200\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2015\/11\/P1100193XS-300x200.jpg 300w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2015\/11\/P1100193XS.jpg 1000w\" sizes=\"auto, (max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2015\/11\/P1090822XS.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-98433\" src=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2015\/11\/P1090822XS-300x200.jpg\" alt=\"P1090822XS\" width=\"300\" height=\"200\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2015\/11\/P1090822XS-300x200.jpg 300w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2015\/11\/P1090822XS.jpg 1000w\" sizes=\"auto, (max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2015\/11\/P1090839XS.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-98434\" src=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2015\/11\/P1090839XS-200x300.jpg\" alt=\"P1090839XS\" width=\"200\" height=\"300\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2015\/11\/P1090839XS-200x300.jpg 200w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2015\/11\/P1090839XS.jpg 667w\" sizes=\"auto, (max-width: 200px) 100vw, 200px\" \/><\/a><\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2015\/11\/P1090849XS.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-98435\" src=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2015\/11\/P1090849XS-300x200.jpg\" alt=\"P1090849XS\" width=\"300\" height=\"200\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2015\/11\/P1090849XS-300x200.jpg 300w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2015\/11\/P1090849XS.jpg 1000w\" sizes=\"auto, (max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2015\/11\/P1090895XS.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-98436\" src=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2015\/11\/P1090895XS-300x200.jpg\" alt=\"P1090895XS\" width=\"300\" height=\"200\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2015\/11\/P1090895XS-300x200.jpg 300w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2015\/11\/P1090895XS.jpg 1000w\" sizes=\"auto, (max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2015\/11\/P1090958XS.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-98437\" src=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2015\/11\/P1090958XS-200x300.jpg\" alt=\"P1090958XS\" width=\"200\" height=\"300\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2015\/11\/P1090958XS-200x300.jpg 200w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2015\/11\/P1090958XS.jpg 667w\" sizes=\"auto, (max-width: 200px) 100vw, 200px\" \/><\/a><\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2015\/11\/P1100015XS.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-98438\" src=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2015\/11\/P1100015XS-300x200.jpg\" alt=\"P1100015XS\" width=\"300\" height=\"200\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2015\/11\/P1100015XS-300x200.jpg 300w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2015\/11\/P1100015XS.jpg 1000w\" sizes=\"auto, (max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2015\/11\/P1100100XS.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-98439\" src=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2015\/11\/P1100100XS-300x185.jpg\" alt=\"P1100100XS\" width=\"300\" height=\"185\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2015\/11\/P1100100XS-300x185.jpg 300w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2015\/11\/P1100100XS.jpg 1000w\" sizes=\"auto, (max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Jag har m\u00e5nga g\u00e5nger bes\u00f6kt Landvetter. Mamma \u00e4r h\u00e4rifr\u00e5n, hennes f\u00f6r\u00e4ldrar och bror bodde livet ut i samh\u00e4llet. Men jag har aldrig tidigare \u00e5kt buss dit en isande kall m\u00f6rk fredagkv\u00e4ll, f\u00f6r att sista biten leta mig fram till krogen Hemma hos. Men n\u00e4r jag genom Lars Nyhlin f\u00e5r nys om att John Holm ska [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[7],"tags":[12501],"class_list":["post-98431","post","type-post","status-publish","format-standard","category-musik","tag-john-holm","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/98431","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=98431"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/98431\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":98443,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/98431\/revisions\/98443"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=98431"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=98431"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=98431"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}