{"id":98200,"date":"2015-11-15T11:04:03","date_gmt":"2015-11-15T10:04:03","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=98200"},"modified":"2015-12-19T11:53:20","modified_gmt":"2015-12-19T10:53:20","slug":"filmrecension-suffragette","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=98200","title":{"rendered":"Filmrecension: Suffragette"},"content":{"rendered":"

\"suffragette\"<\/a><\/p>\n

Suffragette<\/strong>
\nBetyg: 4
\nVisas p\u00e5 Stockholm filmfestival, ordinarie biopremi\u00e4r 15 januari 2016<\/p>\n

I k\u00f6lvattnet av vad historiker l\u00e4r kalla en nymodernistisk feminism f\u00f6r det nya \u00e5rhundradet (2000-) spolas h\u00e4r en historisk skildring av den r\u00f6relse p\u00e5 vars axlar den nya vilar upp p\u00e5 stranden. Som s\u00e5dan fungerar den \u00e4ven som en p\u00e5minnelse om den kr\u00e4vande kvinnokamp som kr\u00e4vdes f\u00f6r ge kvinnor r\u00f6str\u00e4tt – vilket i efterhand ofta brukar f\u00f6rvr\u00e4ngas till att ha getts frivilligt av styrande m\u00e4n.<\/p>\n

Filmens titel, Suffragette, \u00e4r ocks\u00e5 namnet p\u00e5 r\u00f6relsen och h\u00e4rstammar fr\u00e5n latinets suffragium; r\u00f6st vid val, vilket de allts\u00e5 saknade men var mer \u00e4n villiga att k\u00e4mpa f\u00f6r. Men det \u00e4r inte i denna r\u00f6relses mitt vi dyker in i vid filmens b\u00f6rjan, utan snarare fr\u00e5n sidan av. Arbetarkvinnan Maud Watts – inspirerad av verklighetens kvinnok\u00e4mpe Hannah Mitchell – som spelas av Carey Mulligan \u00e4r gift, har barn och jobbar p\u00e5 det lokala tv\u00e4tteriet. Till en b\u00f6rjan tycks hon inte ha n\u00e5got engagemang till suffragetterna utan vill mest sk\u00f6ta sitt arbete f\u00f6r att sedan \u00e5ka hem och laga mat till sin familj. Det \u00e4r f\u00f6rst n\u00e4r hennes arbetskamrat Violet bjuder in henne till en hearing med r\u00e5dande politiker som hon slungas in i kampen mot ett system som f\u00f6rst l\u00e5tsas lyssna men sedan inte agerar f\u00f6ljaktligen d\u00e4refter. Trots vittnesb\u00f6rd om extremt h\u00e5rt arbete som inte bara t\u00e4r p\u00e5 kvinnokropparna utan dessutom f\u00f6rgiftar den ges de inte m\u00f6jlighet att sj\u00e4lva r\u00f6sta fram f\u00f6r\u00e4ndring. Maud k\u00e4nner sig sviken och b\u00f6rjar d\u00e4rf\u00f6r te sig till den r\u00f6relse hon tidigare bara bevittnat p\u00e5 h\u00e5ll och k\u00e4nt mer r\u00e4dsla \u00e4n samh\u00f6righet f\u00f6r. M\u00e4ns motst\u00e5nd och polisers v\u00e5ld tvingar dem snart till mer hemliga m\u00f6ten, vilka trots ett par veckor i f\u00e4ngelse f\u00f6ljt av social utfrysning av hennes familj \u00e4nd\u00e5 lockar henne alltmer. Inte ens en hotande skilsm\u00e4ssa avskr\u00e4cker henne. <\/p>\n

Carrey Mulligans sk\u00e5despelarinsats \u00e4r storartad och f\u00f6rtj\u00e4nar faktiskt en Oscarsstatyett. Hennes roller har blivit m\u00e5nga; fr\u00e5n genombrottet i Doctor Who till An Education, vidare via Public Enemies till Drive, Shame och The Great Gatsby. Hon har ocks\u00e5 spelat i br\u00f6derna Coens Inside Llewyn Davis och i \u00e5r i danske regiss\u00f6rens Thomas Vinterbergs Far from the Madding Crowd (som slog igenom med Dogma 95-filmen Festen, efter att ha blivit uppt\u00e4ckt av Lars von Trier p\u00e5 filmskolan) d\u00e4r hon spelar en stark kvinna som v\u00e4grar gifta sig in i samh\u00e4llets normer och f\u00f6rv\u00e4ntningar utan ist\u00e4llet g\u00e5r sin egen v\u00e4g. Det \u00e4r som att hon blivit av en feministisk kvinnok\u00e4mpe sj\u00e4lv bara genom sina val av roller. Vilket inte alls kommer i v\u00e4gen f\u00f6r brett k\u00e4nsloregister och storartad sk\u00e5despelarkonst som l\u00e4r g\u00f6ra avtryck inte bara p\u00e5 oss utan \u00e4ven p\u00e5 framtida sk\u00e5despelare och filmentusiaster. <\/p>\n

\u00c4ven om Emmeline Pankhurst (\u00e4ven hon verklighetsbaserad) bara f\u00f6rekommer i n\u00e5gra scener om ett par minuter s\u00e5 har hon \u00e4nd\u00e5 en betydande roll p\u00e5 ber\u00e4ttelsen; hon var b\u00e5de genom ord och handling en betydande person inom r\u00f6relsen, vilket var passande d\u00e5 hon myntade uttrycket \u201ddeeds not words\u201d d\u00e5 hon inte f\u00e5tt geh\u00f6r f\u00f6r de argument hon f\u00f6rt fram f\u00f6r kvinnofr\u00e5gan utan ist\u00e4llet tvingade till sig erk\u00e4nnande genom handlingar. Hon kom att samtala genom aktioner ist\u00e4llet f\u00f6r ord. N\u00e4r hon v\u00e4l framtr\u00e4der i ett eldigt tal \u00e4r det spelat av Meryl Streep, som \u00e4ven hon gl\u00e4nser i sin roll.<\/p>\n

Det \u00e4r inte enbart som historiebeskrivning och kvinnokampsreferens som denna film \u00e4r relevant, utan \u00e4ven som sp\u00e4nningsfilm: genom att inte bara fokusera p\u00e5 Maud utan p\u00e5 samh\u00e4llets motstr\u00e4van till f\u00f6r\u00e4ndring rent generellt skapas ett sug i mots\u00e4ttningen mellan de som vill skapa f\u00f6r\u00e4ndring och de som mest vill uppeh\u00e5lla ordningen s\u00e5som den \u00e4r. Det cementerar ocks\u00e5 bilden utav samh\u00e4llets stilla nickande mot normen, och accepterandet av det r\u00e5dande, men d\u00e4r de som hamnar utanf\u00f6r ramen fortfarande har utrymme f\u00f6r kamp till f\u00f6r\u00e4ndring. Genom ord eller handling.<\/p>\n