{"id":98064,"date":"2015-11-09T15:56:08","date_gmt":"2015-11-09T14:56:08","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=98064"},"modified":"2015-11-22T13:06:55","modified_gmt":"2015-11-22T12:06:55","slug":"hinds-tricket-ar-att-dricka-mycket-sangria","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=98064","title":{"rendered":"Hinds: &#8221;Tricket \u00e4r att dricka mycket sangria&#8221;"},"content":{"rendered":"<p><a href=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2015\/11\/Hinds_RogerKisby-10.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-98065\" src=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2015\/11\/Hinds_RogerKisby-10-300x200.jpg\" alt=\"Hinds_RogerKisby-10\" width=\"300\" height=\"200\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2015\/11\/Hinds_RogerKisby-10-300x200.jpg 300w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2015\/11\/Hinds_RogerKisby-10-1024x683.jpg 1024w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2015\/11\/Hinds_RogerKisby-10.jpg 1600w\" sizes=\"auto, (max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Det \u00e4r inte l\u00e4ngre en fr\u00e5ga om, utan n\u00e4r Hinds f\u00e5r sitt stora genombrott. Med sin smittsamma garagepop och mottot \u201cv\u00e5r skit, v\u00e5ra regler\u201d har de p\u00e5 mindre \u00e4n arton m\u00e5nader hunnit bli ett av de mest sp\u00e4nnande banden att f\u00f6lja. NME har kallat dem \u201cEurope\u2019s most exciting new band\u201d, och som enda spanska band har de spelat p\u00e5 Glastonburys stora scen. De har \u00e4ven vunnit \u00f6ver de medvetna bes\u00f6karna p\u00e5 Iceland Airwaves och Pitchfork Paris.\u00a0Deras debutalbum, <em>Leave Me Alone<\/em>, sl\u00e4pps den 8 januari. N\u00e4r Kulturbloggen ringer upp Ana Garcia Perrote, en av tv\u00e5 s\u00e5ngare och gitarrister, den andra heter Carlotta Cosials, \u00f6vriga medlemmar \u00e4r basisten Ade Martin och trummisen Amber Gimbergen, har de tagit en paus fr\u00e5n det intensiva turnerandet f\u00f6r att h\u00e4mta andan.<\/p>\n<p><strong>N\u00e4r du bildade bandet med Carlotta, spelade ni in de tv\u00e5 l\u00e5tarna <em>Bamboo<\/em> och <em>Trippy Gum<\/em> p\u00e5 en eftermiddag. G\u00e5r det alltid s\u00e5 fort?<\/strong><\/p>\n<p>&#8211; Vi spelade in dem p\u00e5 en eftermiddag, men vi gillar att ta l\u00e5ng tid p\u00e5 oss i skrivarprocessen. Om vi har tid b\u00f6rjar det med att Carlotta och jag s\u00e4tter oss ner och jammar fram n\u00e5got med akustiska gitarrer. Sedan spelar vi in, sjunger det f\u00f6rsta som kommer till oss, lyssnar igenom det och pratar om vad vi ska beh\u00e5lla. Sedan bygger vi vidare fr\u00e5n det, spelar in och lyssnar igenom igen. &#8221;Tycker du om det h\u00e4r? Oj, det \u00e4r dags att g\u00e5.&#8221; S\u00e5 bokar vi in en annan dag och b\u00f6rjar om p\u00e5 nytt. Vi tar verkligen god tid p\u00e5 oss. Vi tar det till replokalen och ser vad de andra tjejerna tycker. De g\u00f6r sin grej, kanske \u00e4ndrar vi p\u00e5 n\u00e5got, kanske inte. Om vi har tid tar det vanligtvis tre m\u00e5nader att skriva en l\u00e5t.<\/p>\n<p>&#8211; F\u00f6r albumet har vi haft tv\u00e5 olika metoder: den f\u00f6rsta var, som jag sade, l\u00e5ngsam och reflekterande; men p\u00e5 andra halvan av albumet hade vi inte lika gott om tid. N\u00e4r det var jul visste vi att vi skulle g\u00e5 in i studion och spela in i april. D\u00e4remellan hade vi tv\u00e5 turn\u00e9er i Europa, en turn\u00e9 i USA och en i Australien och Bangkok. S\u00e5 vi hade br\u00e5ttom, Carlotta och jag spydde fram ord och ackord bara f\u00f6r att ha l\u00e5tarna klara i tid. Tricket \u00e4r att dricka mycket sangria, vi m\u00e5ste alltid dricka f\u00f6r att skrivandet ska k\u00e4nnas bekv\u00e4mt.<\/p>\n<p><strong>Vilka \u00e4r de mest problematiska sakerna ni har beh\u00f6vt ta itu med som band \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge?<\/strong><\/p>\n<p>&#8211; Tajmingen. Eftersom vi \u00e4r r\u00e4tt nya s\u00e5 l\u00e4r vi oss fortfarande. Vi har alltid br\u00e5ttom. Pl\u00f6tsligt m\u00e5ste vi spela in en musikvideo, som \u00e4r superviktigt, men vi har inte tid eftersom vi ska ut och turnera. Tajmingen \u00e4r jobbig, vi \u00e4r aldrig lediga och kan aldrig sova. Och s\u00e5 det h\u00e4r med visum. F\u00f6r att komma in i USA var vi tvungna att ans\u00f6ka om jobbvisum. Vi ans\u00f6kte fem m\u00e5nader i f\u00f6rv\u00e4g men det var f\u00f6r sent. S\u00e5 vi var tvungna att betala mer pengar, st\u00e4lla in flighter och st\u00e4lla in den f\u00f6rsta spelningen eftersom vi inte fick v\u00e5rt visum i tid. Sedan var namnbytet <em>a big pain in the ass<\/em>. Det \u00e4r det mest frustrerande jag n\u00e5gonsin varit med om. Vi kunde inte tro att det var sant. T\u00e4nk om n\u00e5gon skulle komma fram till dig och s\u00e4ga att du var tvungen att byta namn!<\/p>\n<p><strong>Ni har precis sl\u00e4ppt den nya singeln <em>San Diego<\/em>, som \u00e4r en av de mest upplyftande l\u00e5tarna p\u00e5 albumet. Kan du ber\u00e4tta lite om hur den l\u00e5ten kom till?<\/strong><\/p>\n<p>&#8211; Vi spelade in den l\u00e5ten r\u00e4tt tidigt, vi har spelat den i ett \u00e5r nu. Den handlar om en kompis till oss som hade hamnat i en jobbig k\u00e4rlekssituation. Du vet, det d\u00e4r \u00f6gonblicket n\u00e4r du gjort slut med n\u00e5gon och det k\u00e4nns som att du aldrig kommer komma \u00f6ver det. Det \u00e4r lustigt, m\u00e5nga tror att l\u00e5ten \u00e4r glad eftersom den \u00e4r s\u00e5 rock&#8217;n&#8217;roll, men om du l\u00e4ser texten s\u00e5 \u00e4r den snarare v\u00e4ldigt ledsam. Vi ville g\u00f6ra n\u00e5got som blandade de d\u00e4r sakerna.<\/p>\n<p><strong>Hur kom ni i kontakt med Ade och Amber? K\u00e4nde ni dem redan innan de gick med i bandet? <\/strong><\/p>\n<p>&#8211; Det var olika. Vi var b\u00e4sta v\u00e4nner med Ade; inte bara v\u00e4nner, utan bokstavligen b\u00e4sta v\u00e4nner. Innan hon gick med i bandet var hon v\u00e5r turn\u00e9ledare trots att hon inte ens har k\u00f6rkort. S\u00e5 mycket ville vi ha med henne i laget. Sedan f\u00f6rs\u00f6kte vi hitta en basist, och vi kunde inte hitta n\u00e5gon tjej som b\u00e5de spelade bas och passade med oss, och Ade spelar gitarr s\u00e5 vi bad henne att repa med oss, om det s\u00e5 bara var inf\u00f6r den f\u00f6rsta spelningen. Hon gick med p\u00e5 det, och efter\u00e5t tyckte hon att det var kul. En m\u00e5nad senare fyllde hon \u00e5r och d\u00e5 k\u00f6pte jag och Carlotta en bas \u00e5t henne som present.<\/p>\n<p>&#8211; Med Amber var det ett liknande s\u00f6kande efter en trummis. Det fanns inga trummisar i Madrid. Vi var helt ok\u00e4nda, hade bara hundra f\u00f6ljare p\u00e5 Facebook, s\u00e5 vi hade koll p\u00e5 allt som h\u00e4nde d\u00e4r. Amber delade en bild p\u00e5 oss och vi s\u00e5g det. Jag kollade igenom hennes profil och s\u00e5g att hon ocks\u00e5 hade laddat upp en bild d\u00e4r hon spelade trummor, s\u00e5 jag skrev till henne och fr\u00e5gade vilken musik hon gillade och om hon spelade i n\u00e5got band. En vecka senare bokade vi in en blinddejt. Vi b\u00f6rjade repa och allt gick riktigt bra, s\u00e5 vi hade lite flyt d\u00e4r.<\/p>\n<p><strong>N\u00e4r Ade och Amber v\u00e4l hade anslutit sig till bandet b\u00f6rjade ni turnera en hel del. Hur har det p\u00e5verkat er som band?<\/strong><\/p>\n<p>&#8211; Det har gjort allt verkligen. \u00c5 ena sidan har vi blivit mycket b\u00e4ttre musiker. N\u00e4r vi b\u00f6rjade k\u00e4ndes det som en m\u00f6jlighet vi var tvungna att ta tillvara p\u00e5, samtidigt som vi inte kunde spela perfekt. Vi var som bebisar som inte kan simma som sl\u00e4ngdes i swimmingpoolen. Vi var tvungna att l\u00e4ra oss simma. Snabbt. Det var jobbigt, men det fungerade. Samtidigt har v\u00e5ra liv v\u00e4nts upp-och-ner sedan vi b\u00f6rjade turnera. Vi \u00e4r aldrig i Spanien l\u00e4ngre. Det har ocks\u00e5 p\u00e5verkat hur vi skriver, eftersom vi aldrig har tid att skriva, men det \u00e4r det v\u00e4rt.<\/p>\n<p><strong>Hur kom ni fram till albumtiteln <em>Leave Me Alone<\/em>?<\/strong><\/p>\n<p>&#8211; Redan i b\u00f6rjan fick vi uppm\u00e4rksamhet. Det var press p\u00e5 oss. Men vi h\u00f6ll fast vid DIY-k\u00e4nslan och gjorde allt sj\u00e4lva. Vi hittade folk som kunde k\u00f6ra turn\u00e9bussen, vi hittade f\u00f6rband, sk\u00f6tte mailen och designade v\u00e5r egen merchandise. Vi best\u00e4mde vart vi skulle spela, och vart vi inte kunde spela. I takt med att vi har vuxit, har \u00e4ven v\u00e5rt team blivit st\u00f6rre. Vi har tv\u00e5 bokningsagenter; en i Europa och en i USA. Vi har turn\u00e9ledare och PR-agenter. Allt har blivit st\u00f6rre. Det \u00e4r s\u00e5 m\u00e5nga \u00e5sikter fr\u00e5n fans, familjemedlemmar och andra band. Folk s\u00e4ger att vi borde g\u00f6ra det ena och det andra. Vi \u00e4r vana vid att g\u00f6ra allt sj\u00e4lva, och lita p\u00e5 v\u00e5ra egna instinkter n\u00e4r det kommer till vilka r\u00e5d vi lyssnar p\u00e5. Det k\u00e4ndes sk\u00f6nt att ha en albumtitel som summerade allt det d\u00e4r. Den h\u00e4r tryggheten, oavsett vad som h\u00e4nder s\u00e5 kommer Hinds alltid vara vi fyra. Om vi vill g\u00f6ra n\u00e5got, d\u00e5 g\u00f6r vi det. L\u00e4mna oss ifred, det h\u00e4r \u00e4r v\u00e5r trygghetszon. Oavsett om vi blir stora, eller pl\u00f6tsligt blir mindre, s\u00e5 kommer det h\u00e4r vara v\u00e5rt omr\u00e5de och ingen f\u00e5r komma in f\u00f6rutom oss.<\/p>\n<p><strong>Att ni kommer fr\u00e5n Madrid, tror du att det har exponerat er f\u00f6r inspirationsk\u00e4llor som ni inte hade haft om ni kom fr\u00e5n England eller USA?<\/strong><\/p>\n<p>&#8211; Det faktum att vi \u00e4r spanjorer har p\u00e5verkat oss p\u00e5 alla s\u00e4tt. Hur vi t\u00e4nker; hur v\u00e5ra hj\u00e4rnor \u00e4r organiserade. Vi \u00e4r 100% &#8221;Made in Spain.&#8221; Men vi lyssnar inte p\u00e5 s\u00e4rskilt m\u00e5nga Madrid-band. Det \u00e4r kanske fem band h\u00e4rifr\u00e5n som vi gillar, inte alls lika m\u00e5nga som fr\u00e5n Kalifornien, New York eller England. S\u00e5 det har snarare p\u00e5verkat hur vi t\u00e4nker och hur vi lever v\u00e5ra liv.<\/p>\n<p><strong>Hurdant \u00e4r det att vara i ett band fr\u00e5n Madrid? Barcelona har stora internationella festivaler som Primavera Sound och S\u00f3nar. Vilka skulle ni s\u00e4ga \u00e4r de b\u00e4sta st\u00e4llena i Madrid? Vart h\u00e4nger ni n\u00e4r ni \u00e4r hemma?<\/strong><\/p>\n<p>&#8211; Jag \u00e4r stolt \u00f6ver att komma fr\u00e5n Madrid, men geografiskt \u00e4r det mer avl\u00e4gset \u00e4n Barcelona. Alla band som turnerar i Spanien h\u00e5ller sig mest l\u00e4ngre norrut \u00e4n Madrid. Men det har gett oss en starkare inhemsk scen. Om du spelar i ett band h\u00e4r och det fungerar, s\u00e5 kan du komma ut och spela en hel del. Vi f\u00f6ddes p\u00e5 de h\u00e4r fyra gatorna d\u00e4r allt h\u00e4nder. Det \u00e4r bara sex lokaler, men alla band spelar h\u00e4r varje fredag. Det \u00e4r musik varje helg. Men det \u00e4r mer internt, band fr\u00e5n Madrid spelar i Madrid, snarare \u00e4n att band fr\u00e5n resten av v\u00e4rlden kommer till Madrid.<\/p>\n<p><iframe loading=\"lazy\" src=\"https:\/\/w.soundcloud.com\/player\/?url=https%3A\/\/api.soundcloud.com\/tracks\/231843598%3Fsecret_token%3Ds-jImGs&amp;auto_play=false&amp;hide_related=false&amp;show_comments=true&amp;show_user=true&amp;show_reposts=false&amp;visual=true\" width=\"100%\" height=\"450\" frameborder=\"no\" scrolling=\"no\"><\/iframe><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Det \u00e4r inte l\u00e4ngre en fr\u00e5ga om, utan n\u00e4r Hinds f\u00e5r sitt stora genombrott. Med sin smittsamma garagepop och mottot \u201cv\u00e5r skit, v\u00e5ra regler\u201d har de p\u00e5 mindre \u00e4n arton m\u00e5nader hunnit bli ett av de mest sp\u00e4nnande banden att f\u00f6lja. NME har kallat dem \u201cEurope\u2019s most exciting new band\u201d, och som enda spanska band [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[5,7],"tags":[12454,12456,2014,12205,12332,12418,12455],"class_list":{"0":"post-98064","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-intervju","7":"category-musik","8":"tag-ana-garcia-perrote","9":"tag-deers","10":"tag-glastonbury","11":"tag-hinds","12":"tag-leave-me-alone","13":"tag-madrid","14":"tag-san-diego","15":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/98064","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=98064"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/98064\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":98072,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/98064\/revisions\/98072"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=98064"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=98064"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=98064"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}