{"id":98006,"date":"2015-11-07T09:39:13","date_gmt":"2015-11-07T08:39:13","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=98006"},"modified":"2015-11-07T09:39:36","modified_gmt":"2015-11-07T08:39:36","slug":"bokrecension-bli-som-folk-av-stina-stoor","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=98006","title":{"rendered":"Bokrecension: Bli som folk av Stina Stoor – en djupdykning in i en v\u00e4sterbottnisk by"},"content":{"rendered":"

\"blisomfolk\"<\/a><\/p>\n

Bli<\/a> som folk<\/a>
\nF\u00f6rfattare Stina Stoor
\nF\u00f6rlag: Norstedts<\/a>
\nDimensioner: 200 x 130 x 20 mm
\nISBN: 9789113066547<\/p>\n

I Stina Stoor har Sverige f\u00e5tt en kommande stor f\u00f6rfattare. Hon \u00e4r ung, f\u00f6dd 1982, och har redan blivit Augustpris-nominerad. Novellsamlingen ”Bli som folk” \u00e4r en av de som nominerats till det prestige-fyllda litteraturpriset i \u00e5r.<\/p>\n

Hon bor och verkar i sin v\u00e4sterbottniska barndomsby, Bal\u00e5liden, utanf\u00f6r Bjurholm. Hon tilldelades Ume\u00e5 novellpris 2012 och publicerade den uppm\u00e4rksammade novellen Ojura \u00e5ret d\u00e4refter. F\u00f6r novellen G\u00e5van mottog hon Sveriges Radios novellpris. Bli som folk \u00e4r hennes f\u00f6rsta novellsamling. <\/p>\n

”Bli som folk” best\u00e5r av nio noveller som alla utspelar sig i gr\u00e4nstrakterna mellan samtid och d\u00e5tid, barndom och vuxenlandskap. Som f\u00f6rlaget beskriver det:
\nFlickor f\u00f6rs\u00f6ker bli full\u00e4ndade, pojkar m\u00e5ste bli m\u00e4n. Och s\u00e5 beskaffenhetens alla g\u00e5tor.
\nD\u00e4r \u00e4r Sandra som s\u00e4ger sig ocks\u00e5 ha g\u00f6mt ett lik. D\u00e4r \u00e4r a Gun med sin \u00e4lskare, och sedan barnbarnet hans, som tar \u00f6ver Z\u00fcndappen och kanske mer \u00e4n s\u00e5. Och d\u00e4r \u00e4r Fresias pappa som har vitt pannband och g\u00e4rna j\u00e4mf\u00f6r fingrar och t\u00e5r. Och vad g\u00f6r en bl\u00e5 wunderbaum utan sn\u00f6re i en g\u00e4ddas mage? Vem g\u00f6r de riktiga bj\u00f6rnsp\u00e5ren i dikesleran? Vad h\u00e4nder egentligen under brunnslocket?<\/em><\/p>\n

Den hyllade novellen G\u00e5van ing\u00e5r bland de nio i samlingen. Stina Stoor skriver p\u00e5 ett unikt s\u00e4tt, hon f\u00f6rmedlar rytm och k\u00e4nslor, hon skriver poetiskt och v\u00e4sterbottniskt. Det s\u00e4tt hon skriver g\u00f6r att jag som l\u00e4sare k\u00e4nner det som att jag kommer under huden p\u00e5 de m\u00e4nniskor som skildras, jag ser livet och byn och m\u00e4nniskorna med ber\u00e4ttarens \u00f6gon, jag h\u00f6r, luktar och k\u00e4nner som de. Fast samtidigt kan jag k\u00e4nna en tr\u00f6tthet n\u00e4r det \u00e4r p\u00e5 v\u00e4sterbottniska i varenda novell. Jag \u00e4r lite kluven till novellsamlingen d\u00e4rf\u00f6r och hoppas v\u00e4l att Stina Stoor utvecklas och kan skriva inte bara p\u00e5 detta s\u00e4tt utan kan kombinera med andra s\u00e4tt att uttrycka sig p\u00e5.<\/p>\n

F\u00f6rfattaren ber\u00e4ttar om sig sj\u00e4lv p\u00e5 sin hemsida<\/a>:<\/strong>
\nF\u00f6dd 1982 i V\u00e4sterbottens l\u00e4n och S\u00e1pmi. Kolonin kallad Norrland. I rikets till inv\u00e5narantalet sett minsta kommun, d\u00e4r Lappland och \u00c5ngermanland ligger ska’fot.
\nN’St\u00e5lis-j\u00e4nta, hon v\u00e4xte till sig vid kanten av kalhyggena d\u00e4r bl\u00e5b\u00e4rsriset blomma. Flyttade s\u00f6derut sen, som det l\u00e4tt blir. Jod\u00e5, till b\u00e5de Sk\u00e5ne och v\u00e4stkusten for hon och var borta i flera \u00e5r, men utan att fastna.\u2028 Och l\u00e5ngt norrut drog k\u00e4rleken sedan. Utrikes. H\u00f6ll sig d\u00e4r \u00e4lvarna rinner mot polstj\u00e4rnan. Buorre beaivi!<\/em><\/p>\n

Johan Werkm\u00e4ster i G\u00f6teborgsposten skriver i sin recension av novellsamlingen<\/a>:
\nAlla de nio novellerna i samlingen utspelas i trakterna kring f\u00f6rfattarens barndomsby utanf\u00f6r Bjurholm. Inte minst genom de rikhaltiga, m\u00e4rgfulla v\u00e4sterbottniska uttrycken f\u00f6rankras texterna d\u00e4r. Men hade det inte varit f\u00f6r dialektala inslag kunde nog h\u00e4ndelserna ha \u00e4gt rum i vilken svensk avkroksmilj\u00f6 som helst. Det finns n\u00e5got allm\u00e4ngiltigt i dessa tons\u00e4kra skildringar ur barns (oftast flickors) perspektiv. Inte s\u00e4llan kommer de fr\u00e5n sargade familjer och har sv\u00e5rt att anpassa sig till en obegriplig vuxenv\u00e4rld.<\/em><\/p>\n

Jonas Thente i Dagens Nyheter:<\/a>
\nS\u00e5 det \u00e4r en stillsamt vacker debut som doftar av pors och skvattram, uth\u00e5llighet och ursinnigt spott i n\u00e4varna.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Bli som folk F\u00f6rfattare Stina Stoor F\u00f6rlag: Norstedts Dimensioner: 200 x 130 x 20 mm ISBN: 9789113066547 I Stina Stoor har Sverige f\u00e5tt en kommande stor f\u00f6rfattare. Hon \u00e4r ung, f\u00f6dd 1982, och har redan blivit Augustpris-nominerad. Novellsamlingen ”Bli som folk” \u00e4r en av de som nominerats till det prestige-fyllda litteraturpriset i \u00e5r. Hon bor […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[43,3],"tags":[12451,12280,773,788,12452],"class_list":["post-98006","post","type-post","status-publish","format-standard","category-bokrecension","category-litteratur","tag-bli-som-folk","tag-litteratur","tag-bokblogg","tag-bokrecension-2","tag-stina-stoor","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/98006","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=98006"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/98006\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":98012,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/98006\/revisions\/98012"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=98006"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=98006"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=98006"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}