{"id":97670,"date":"2015-10-23T12:23:34","date_gmt":"2015-10-23T11:23:34","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=97670"},"modified":"2015-11-15T11:28:44","modified_gmt":"2015-11-15T10:28:44","slug":"tankar-kring-idioten-pa-dramaten","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=97670","title":{"rendered":"Tankar kring Idioten p\u00e5 Dramaten"},"content":{"rendered":"

\"idioten\"<\/a><\/p>\n

Idioten<\/strong>
\nAv Fjodor Dostojevskij
\nDramatisering och regi Mattias Andersson
\nScenografi och kostym Ulla Kassius
\nLjus Charlie \u00c5str\u00f6m
\nPeruk och mask Linda Hyllengren, Nathalie Pujol
\nKomposition och ljuddesign Anna S\u00f3ley Tryggvad\u00f3ttir
\nPremi\u00e4r p\u00e5 Dramaten 22 oktober 2015<\/p>\n

Fjodor Dostojevskijs roman Idioten placeras mitt i dagens samh\u00e4lle och tolkas av stj\u00e4rnregiss\u00f6ren Mattias Andersson utifr\u00e5n situationen i Sverige nu, 2015. Idioten publicerades ursprungligen i en rysk tidskrift mellan 1868 och 1869. Den skildrar en man, Furst Mysjkin, som \u00e4r av f\u00f6rn\u00e4m sl\u00e4kt och har en viss f\u00f6rm\u00f6genhet men han har samtidigt en sv\u00e5r psykisk sjukdom. Han \u00e4r oerh\u00f6rt sn\u00e4ll och d\u00e4rf\u00f6r utnyttjas han av m\u00e4nniskor omkring honom. Samh\u00e4llet d\u00e5 var h\u00e5rt, med klyftor mellan m\u00e4nniskor och att vara sn\u00e4ll \u00e4r kanske inte samma sak som att vara god, att vara f\u00f6r sn\u00e4ll kan betyda att vara s\u00e5 mesig att det onda f\u00e5r st\u00f6rre spelyta. Mattias Andersson s\u00e4tter som alltid in klassikern i v\u00e5r tid och g\u00f6r den i allra h\u00f6gsta grad aktuell f\u00f6r oss idag.<\/p>\n

\"idioten2\"<\/a>David Dencik som spelar Furst Mysjkin g\u00f6r det mycket bra och alla i ensemblen \u00e4r som klippt och skurna f\u00f6r sina roller. David Dencik har medverkat i flera upps\u00e4ttningar p\u00e5 Dramaten under 2000-2007 och har d\u00e4refter medverkat i en l\u00e5ng rad filmer och tv-serier som Tinker Tailor Soldier Spy, The Girl with the Dragon Tattoo och Gentlemen.<\/p>\n

\u2013 De flesta som l\u00e4st Idioten minns ofta f\u00f6rsta kapitlet i boken tydligast. Antagligen eftersom de aldrig kom l\u00e4ngre. D\u00e4r ber\u00e4ttas det om Furst Mysjkin, hur han efter m\u00e5nga \u00e5r i utlandet \u00e5terv\u00e4nder hem till St. Petersburg, p\u00e5 t\u00e5get fr\u00e5n Polen. Dagen innan kollationeringen befann jag mig f\u00f6r ovanlighetens skull just p\u00e5 t\u00e5get fr\u00e5n K\u00f6penhamn till Stockholm. Pl\u00f6tsligt slog det mig hur livet och konsten (\u00e5terigen) sammanf\u00f6ll. Likt Mysjkin \u00e5terv\u00e4nder jag nu ocks\u00e5 \u201dhem\u201d efter flera \u00e5r i utlandet, efter flera \u00e5r utan att st\u00e5 p\u00e5 scen. Hem, inte bara till Stockholm, inte bara till scenen, men \u00e4ven \u201dhem\u201d till Dramaten, d\u00e4r jag befann mig under m\u00e5nga \u00e5r i vad som k\u00e4nns som en helt annan tid i mitt eget liv. Likt Mysjkin kan jag k\u00e4nna mig fr\u00e4mmande inf\u00f6r denna \u00e5terkomst, likt Mysjkin k\u00e4nns det b\u00e5de bekant och obekant p\u00e5 en och samma g\u00e5ng. Olikt Mysjkins \u00f6de, kan jag bara hoppas p\u00e5 att det inte blir min underg\u00e5ng, s\u00e4ger David Dencik om sin roll i ett pressmeddelande.<\/p>\n

Regiss\u00f6ren har tillsammans med scenografen Ulla Kassius skapat ett stilistiskt rent scenutrymme med stort djup, d\u00e4r alla medverkande i f\u00f6rest\u00e4llningen finns med hela tiden, de sitter l\u00e4ngst bak eller vid sidan av det som h\u00e4nder f\u00f6r tillf\u00e4llet. S\u00e4ttet att spela \u00e4r medvetet \u00f6vertydligt att det \u00e4r spel, det \u00e4r l\u00e5ngt ifr\u00e5n den naturalistiska scenmetoden d\u00e4r vi ska bli \u00f6vertygade om att det \u00e4r verkliga m\u00e4nniskor. Det blir starkt och passar bra f\u00f6r denna tolkning av Idioten som ocks\u00e5 talar till oss genom scenbilder.<\/p>\n

\"idioten3\"<\/a>Sk\u00e5despelarna spelar ofta medvetet mot publiken d\u00e4r vi kan k\u00e4nna oss inkluderade, de talar direkt till oss eller n\u00e4stan direkt. F\u00f6rest\u00e4llningen\u00a0handlar om v\u00e5rt samh\u00e4lle, v\u00e5r v\u00e4rld – och samtidigt har Mattias Andersson valt att l\u00e5ta rollerna ha sina ursprungliga namn och Mysjkin har titeln furste, n\u00e5got ingen i Sverige idag skulle tituleras. Vi f\u00e5r p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt en direktl\u00e4nk in till 1800-talet och k\u00e4nner hur samma existentiella och politiska fr\u00e5gor som var aktuella d\u00e5 \u00e4r lika aktuella f\u00f6r oss idag. Vi \u00e4r m\u00e4nniskor precis som de var d\u00e5. Fr\u00e5gor kring godhet och humanitet och klyftor i samh\u00e4llet fanns d\u00e5 och finns idag.<\/p>\n

En ovanligt stor andel av publiken denna premi\u00e4rkv\u00e4ll var unga m\u00e4nniskor, uppskattningsvis i gymnasie\u00e5ldern. Mattias Anderssons f\u00f6rest\u00e4llningar f\u00e5r ofta m\u00e5nga unga att komma till teatern och uppt\u00e4cka scenkonstens unika s\u00e4tt att s\u00e4ga n\u00e5got och f\u00e5 ig\u00e5ng v\u00e5ra egna tankar och k\u00e4nslor. Mattias Andersson har n\u00e4r han verkat i G\u00f6teborg f\u00e5tt inv\u00e5nare att i stort sett g\u00e5 man ur huse f\u00f6r att fylla salongerna. Han har ocks\u00e5 hyllats av teaterkritiker.<\/p>\n

F\u00f6rsta delen f\u00f6r pausen var intensiv och gick blixtsnabbt. Pl\u00f6tsligt var det paus och en och en halv timme hade g\u00e5tt. Andra delen mynnade mot slutet ut i lite f\u00f6r m\u00e5nga politiska tal och monologer, det blev \u00f6vertydligt.
\nM\u00e5ste man verkligen peka med hela handen f\u00f6r att f\u00f6rklara sitt budskap?<\/p>\n

\"idioten4\"<\/a>I ett pressmeddelande ber\u00e4ttar Mattias Andersson att han utifr\u00e5n Fjodor Dostojevskijs klassiker Idioten vill unders\u00f6ka vilken relevans romanens etiska, politiska och existentiella fr\u00e5gest\u00e4llningar har i v\u00e5r samtid. En polyfoni av r\u00f6ster och texter fr\u00e5n 1869 till 2015 skapar ett scenkonstverk om godhetens problematik och provokation.<\/p>\n

\u2013 Jag vill skapa ett helt samtida samtal med publiken om begreppet godhet. N\u00e4r vi visar upp en mellanm\u00e4nsklig handling av godhet p\u00e5 scen, till exempel att n\u00e5gon hj\u00e4lper en annan m\u00e4nniska, sk\u00e4nker bort av sin egendom, bem\u00f6ter aggression med mildhet eller \u00f6ppnar sitt hem f\u00f6r en annan, s\u00e5 startar det olika reaktioner. M\u00e5nga ser det som hopp om m\u00e4nniskans f\u00f6rm\u00e5ga till altruistisk empati. Andra vill omedelbart problematisera att hj\u00e4lparen egentligen \u00e4r ute efter egen vinning. En tredje att personen g\u00f6r detta enbart f\u00f6r att iscens\u00e4tta sin persona som ”god m\u00e4nniska”. En fj\u00e4rde kallar det korkad naivitet. Och dessa reaktioner och perspektiv p\u00e5 godheten hoppas jag blir synkrona med v\u00e5r skiftande blick p\u00e5 Furst Mysjkin genom f\u00f6rest\u00e4llningen, s\u00e4ger Mattias Andersson.<\/p>\n

Medverkande <\/strong>
\nFurst Mysjkin David Dencik
\nArdalion Carl Magnus Dellow
\nGanja Ardalan Esmaili
\nVarja Ellen Jelinek
\nAdelaida Melinda Kinnaman
\nAleksandra Tanja Lorentzon
\nTotskij Per Mattsson
\nNastasia Marall Nasiri
\nLizavjeta Marie Richardson
\nIvan Andreas Rothlin Svensson
\nAglaja Jennie Silfverhjelm
\nNina Kicki Bramberg
\nRogozjin Bj\u00f6rn Bengtsson
\nIppolit Alexej Manvelov<\/p>\n

 <\/p>\n

\"idioten5\"<\/a> \"idioten6\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Idioten Av Fjodor Dostojevskij Dramatisering och regi Mattias Andersson Scenografi och kostym Ulla Kassius Ljus Charlie \u00c5str\u00f6m Peruk och mask Linda Hyllengren, Nathalie Pujol Komposition och ljuddesign Anna S\u00f3ley Tryggvad\u00f3ttir Premi\u00e4r p\u00e5 Dramaten 22 oktober 2015 Fjodor Dostojevskijs roman Idioten placeras mitt i dagens samh\u00e4lle och tolkas av stj\u00e4rnregiss\u00f6ren Mattias Andersson utifr\u00e5n situationen i Sverige […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[20,30,31],"tags":[1159,1366,12425,12426,7737,4955,7643],"class_list":{"0":"post-97670","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-film","7":"category-teater","8":"category-teaterrecension","9":"tag-david-dencik","10":"tag-dramaten","11":"tag-fjodor-dostojevskij","12":"tag-idioten","13":"tag-mattias-andersson","14":"tag-scenkonst","15":"tag-teaterkritik","16":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/97670","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=97670"}],"version-history":[{"count":14,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/97670\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":97690,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/97670\/revisions\/97690"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=97670"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=97670"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=97670"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}