{"id":97531,"date":"2015-10-17T11:40:46","date_gmt":"2015-10-17T10:40:46","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=97531"},"modified":"2015-10-17T11:40:46","modified_gmt":"2015-10-17T10:40:46","slug":"stockholm-jazzfestival-jazz-baltica-allstar-bigband-under-ledning-av-ann-sofi-soderqvist-pa-kulturhuset-frimodiga-fullodiga-kvinnor-i-gil-evans-anda","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=97531","title":{"rendered":"Stockholm Jazzfestival: Jazz Baltica Allstar Bigband under ledning av Ann Sofi S\u00f6derqvist p\u00e5 Kulturhuset \u2013 Frimodiga full\u00f6diga kvinnor i Gil Evans anda"},"content":{"rendered":"<p><a href=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2015\/10\/jazzjazz.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" src=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2015\/10\/jazzjazz-300x200.jpg\" alt=\"jazzjazz\" width=\"300\" height=\"200\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-97533\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2015\/10\/jazzjazz-300x200.jpg 300w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2015\/10\/jazzjazz.jpg 900w\" sizes=\"auto, (max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Stockholm Jazzfestival: Jazz Baltica Allstar Bigband under ledning av Ann Sofi S\u00f6derqvist p\u00e5 Kulturhuset<br \/>\n14 oktober 2015<br \/>\nBetyg 4<\/p>\n<p>V\u00e4rldspremi\u00e4ren ing\u00e5r i serien Nisses h\u00f6rna, d\u00f6pt efter mannen med den r\u00f6da trombonen. En f\u00e5r anta att denna p\u00e5kostade id, &#8211; att plocka samman sexton musiker fr\u00e5n norden och Tyskland fr\u00e5n bara ena k\u00f6net &#8211; har kunnat genomf\u00f6ras f\u00f6r att festivalen och P2 har erforderliga resurser . De flesta hade inte spelat tillsammans tidigare och hela orkestern tr\u00e4ffades f\u00f6rst dagen innan. Ledaren  Ann Sofi S\u00f6derqvist \u00e4r mycket rutinerad och har f\u00e5tt ta emot medalj fr\u00e5n kungen f\u00f6r tonkonstens fr\u00e4mjande. Omn\u00e4mnde Nisse Landgren v\u00e4rmer upp oss med att frammana kraftfullt publikklapp, \u201df\u00f6r att f\u00e5 dem att k\u00e4nna vilka v\u00e4rldsstj\u00e4rnor de \u00e4r\u201d.  Han v\u00e4lkomnar huvudpersonen genom att p\u00e5peka att hon skrivit, arrat och repeterat in all musik vi kommer f\u00e5 h\u00f6ra. Ljudet var kanonbra som man kan f\u00f6rv\u00e4nta sig vid liveinspelning. D\u00e4remot saknade jag draperi f\u00f6r panoramaf\u00f6nstren mot glaskulpuren ovanf\u00f6r Sergels torg.<\/p>\n<p> F\u00f6rata l\u00e5ten hette Queen of all gods och var en hyllning till kreativiteten. Mitt allra f\u00f6rsta intryck: ganska f\u00f6rsiktig inledning. Varf\u00f6r inte vara modigare och ta plats? Omg\u00e5ende fick jag kraftigt revidera min st\u00e5ndpunkt. Intr\u00e4ffade n\u00e4r polyrytmiken fr\u00e5n slagverkare Lisbeth Diers och trumslagare Anna Lund (har h\u00f6rt dem i G\u00f6teborg) pockade p\u00e5 uppm\u00e4rksamhet, tv\u00e5 personer vars musikalitet gjorde att \u00f6ronen fr\u00f6jdades. Skulle jag tvingas rangordna skulle kompet hamna \u00f6verst, vilket s\u00e5ledes i h\u00f6gsta grad ocks\u00e5 omfattar Eva Kruse p\u00e5 kontrabas. Hon l\u00e4t vidunderligt bra konserten igenom och till\u00e4gnades f\u00f6ljdriktigt en bas-feature i andra avdelningen. Jag vill dela ut guldstj\u00e4rnor till fler, exempelvis Elin Larsson f\u00f6r h\u00e4rligt solo p\u00e5 tenorsax och den broderande gitarristen Sandra Hempel. Vidare m\u00e5ste n\u00e4mnas att Lena Swanberg stod f\u00f6r flera str\u00e5lande s\u00e5nginsatser. Alla l\u00e5tar h\u00f6ll mer \u00e4n v\u00e4l m\u00e5ttet, n\u00e5gra s\u00e5som Aviato och Dreaming var full\u00e4ndade alster. Vi h\u00f6rde ocks\u00e5 ledmotivet ur pj\u00e4s om Frida Kahlo, kryddat med distinkt trumpetsolo.<\/p>\n<p>Tv\u00e5 g\u00e5nger satte sig S\u00f6derqvist i Nisses h\u00f6rna f\u00f6r samtal, mest om hur lusten att spela och komponera grundlades. Konstaterades att de blev professionella samtidigt i mitten p\u00e5 70-talet. Hon hade sv\u00e5rt att f\u00f6rklara uppn\u00e5dd position, inskr\u00e4nkte sig till formuleringen \u201dom n\u00e5gon \u00f6ppnar en d\u00f6rr f\u00f6r en m\u00e5ste kunna kliva in\u201d. Ber\u00e4ttade om grupp med Joakim Milder,  best\u00e4llningar fr\u00e5n Stockholms Stadsteater, sin egna orkester och om genomg\u00e5ngen kompositionsutbildning. Intresset f\u00f6r jazztrumpet \u00e4rvdes fr\u00e5n pappa som fanns p\u00e5 plats. I ton\u00e5ren var fusion poppis. 59-\u00e5ringen betonade att hon alltid tilltalats av friheten i improvisation. Tillsammans med Landgren satte hon ihop denna orkester, p\u00e5 ett ivrigt och ansvarsfullt s\u00e4tt enligt honom. Hon lyssnade in sig p\u00e5 de hon inte tidigare k\u00e4nde. Vi fick veta att det skr\u00e4ddarsydda projektet \u00e4r inbokat p\u00e5 Jazz Baltica festival.<\/p>\n<p>Tagande i beaktande att de haft minimalt med gemensam repetitionstid, l\u00e4t det kvinnliga storbandet fenomenalt bra, inte minst n\u00e4r bl\u00e5ssektionenerna unisont kr\u00e4made p\u00e5.  Andra akten var en enda l\u00e5ng fl\u00f6dande orgie i jazzfunk utan presentationer. D\u00e4rtill fanns inslag av lyrisk impressionism, inte bara i extranumret S\u00e5 skimrande var aldrig havet. Startade hur som helst med tre barytonsaxar l\u00e4ngst fram, Lunds feta trumrytmer samt Antje R\u00f6ssler p\u00e5 Corea-influerat elpiano. F\u00f6ljdes av en afrikanskinspirerad rytmisk figur med intim samverkan slagverk &#8211; bas. Intro till n\u00e4sta l\u00e5t verkst\u00e4lldes \u00e5nyo av min favorit Anna tillsammans med sj\u00e4lvaste Nisse och kompletterades med tamburin och elpiano. Svanberg rappade \u00f6ver ett v\u00e4ldigt sp\u00e4nstigt solo fr\u00e5n r\u00f6da trombonen. Landgren fick mig att t\u00e4nka p\u00e5 Fred Wesley.  Det h\u00e4r var verkligen soulfunk i storbandstappning n\u00e4r den \u00e4r som mest aptitlig.  En l\u00e4cker l\u00e5t b\u00f6rjade i moll av R\u00f6ssler, Ann Sofi fyllde i med sin ljuva trumpet. De och orkestern b\u00e4ddades in ett runt maffigt basljud. H\u00e4r har jag noterat ett stort plus i kanten f\u00f6r Swanbergs vokala prestation.<\/p>\n<p>Allra sist g\u00e5r det inte att l\u00e5ta bli fundera p\u00e5 vitsen med enk\u00f6nade orkestrar. Utg\u00e5r fr\u00e5n att de flesta i storbandet spelar med m\u00e4n och i flera fall klarar de sig galant. Trombonisten Karin Hammar och Elin Larsson har egna band, finns s\u00e4kert fler. I fjol h\u00f6rde jag ett helkvinnligt  soulbetonat stort band backa upp ett antal s\u00e5ngerskor under G\u00f6teborgs kulturkalas. Ibland tycker jag de \u00e4r lika bra som sina mest prominenta manliga motsvarigheter, ibland \u00e4r de n\u00e5got svagare.  Men visst, det kan vara ett vettigt statement med en h\u00f6gkvalificerad damorkester, i en bransch d\u00e4r det ena k\u00f6net \u00e4r p\u00e5tagligt underrepresenterat. Gillade som sagt n\u00e4mnda solister,  orkesterns struktur och finess samt alldeles v\u00e4ldigt mycket S\u00f6derqvists odiskutabla f\u00f6rm\u00e5ga att f\u00e5 till glimrande kompositioner. Utg\u00e5r fr\u00e5n att de trehundra biljettinnehavarna var lika n\u00f6jda.   <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Stockholm Jazzfestival: Jazz Baltica Allstar Bigband under ledning av Ann Sofi S\u00f6derqvist p\u00e5 Kulturhuset 14 oktober 2015 Betyg 4 V\u00e4rldspremi\u00e4ren ing\u00e5r i serien Nisses h\u00f6rna, d\u00f6pt efter mannen med den r\u00f6da trombonen. En f\u00e5r anta att denna p\u00e5kostade id, &#8211; att plocka samman sexton musiker fr\u00e5n norden och Tyskland fr\u00e5n bara ena k\u00f6net &#8211; har [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[7],"tags":[12397],"class_list":{"0":"post-97531","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-musik","7":"tag-stockholm-jazzfestival","8":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/97531","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=97531"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/97531\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":97535,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/97531\/revisions\/97535"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=97531"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=97531"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=97531"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}