{"id":97411,"date":"2015-10-12T19:43:44","date_gmt":"2015-10-12T18:43:44","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=97411"},"modified":"2015-10-24T11:52:08","modified_gmt":"2015-10-24T10:52:08","slug":"barnet-av-jon-fosse-pa-dramaten","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=97411","title":{"rendered":"Barnet av Jon Fosse p\u00e5 Dramaten – det g\u00e5r inte att v\u00e4rja sig mot dess ber\u00e4ttelse"},"content":{"rendered":"

\"barnet\"<\/a><\/p>\n

Barnet<\/strong>
\nAv Jon Fosse
\n\u00d6vers\u00e4ttning Steve Sem-Sandberg
\nRegi Johannes Holmen Dahl
\nScenografi Johannes Holmen Dahl, Jan Lundberg
\nLjus Norunn Standal
\nKostym Sophie Reble
\nPeruk och mask Lena Bouic-Wrange
\nPremi\u00e4r 1 oktober 2015, Lejonkulan, Dramaten
\nF\u00f6rest\u00e4llning som recenseras: 10 oktober 2015<\/p>\n

\"barnetmammabesok\"<\/a>En och en halv timmes drama p\u00e5 en enkel scen med tr\u00e4golv och inga m\u00f6bler och knappt n\u00e5gon rekvisita, och vi m\u00f6ter enkla m\u00e4nniskor som det inte \u00e4r n\u00e5got s\u00e4rskilt med och \u00e4nd\u00e5 \u00e4r det som om vi m\u00f6ter livets stora drama. Barnet av den norske dramatikern Jon Fosse g\u00e5r inte att skaka av sig. Dramat ligger kvar i mitt inre och i all sin enkelhet st\u00e4ller den de allra st\u00f6rsta existentiella fr\u00e5gorna.<\/p>\n

Fredrik \u00e4r en relativt ung man, han k\u00f6per g\u00e4rna en p\u00e5se med \u00f6l och drar runt i stan, sitter p\u00e5 en parkb\u00e4nk eller h\u00e4nger i en busskur eller slinker in p\u00e5 en krog. Agnes str\u00f6var ocks\u00e5 ofta runt, ensam och l\u00e4ngtande efter n\u00e5got eller n\u00e5gon som ska ge livet betydelse. F\u00f6r att komma i kontakt med m\u00e4nniskor tar hon aldrig med eld till cigaretterna. Genom att fr\u00e5ga om eld kan hon f\u00e5 kontakt med de hon st\u00f6ter p\u00e5.<\/p>\n

Fredrik och Agnes tr\u00e4ffas i en busskur och b\u00f6rjar prata och p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt h\u00e4nde n\u00e5got, de g\u00e5r d\u00e4rifr\u00e5n hand i hand, slinker in i en kyrka de uppt\u00e4cker l\u00e4ngs v\u00e4gen. De blir ett par och f\u00e5r tag p\u00e5 en l\u00e4genhet och sedan kom den stora lyckan: Agnes blir med barn. De ska bli mamma och pappa.<\/p>\n

\"barnettulpaner\"<\/a>\u00c4r Fredrik och Agnes v\u00e4ldigt speciella, ensamma och udda? Jag tycker inte det. Jag tycker de \u00e4r m\u00e4nskliga. De inser att de \u00e4r ensamma n\u00e4r de tr\u00e4ffas. \u00c4r vi inte alla ensamma fast m\u00e5nga fyller sin ensamhet med illusioner av karri\u00e4rer, familjer, bekanta, prylar … Dramat kan ses och tolkas p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt, allt ligger i betraktarens \u00f6ga.<\/p>\n

Vissa scener \u00e4r s\u00e5 starka att jag har sv\u00e5rt att inte gr\u00e5ta. Jag t\u00e4nker speciellt p\u00e5 scenen d\u00e5 Agnes mamma \u00e4r p\u00e5 bes\u00f6k och hon har k\u00f6pt presenter och mat, fast hon har d\u00e5lig ekonomi sj\u00e4lv. Agnes tycker det \u00e4r pinsamt och jobbigt att mamman \u00e4r s\u00e5 sn\u00e4ll, det \u00e4r s\u00e5 uppenbart att mamman skriker efter sammanhang, skriker efter att vara n\u00e5gon, att betyda n\u00e5got f\u00f6r n\u00e5gon, skriker efter en v\u00e4g ut ur sin ensamhet.<\/p>\n

Varf\u00f6r drabbas en del s\u00e5 h\u00e5rt av livets tragedier? B\u00e4r vi p\u00e5 en undermedveten kunskap om v\u00e5r sorg i f\u00f6rv\u00e4g? Ibland har jag funderat p\u00e5 om det \u00e4r s\u00e5. Jag undrar om Jon Fosse n\u00e4r han skrev dramat ocks\u00e5 funderat i s\u00e5dana banor? Dramats storhet ligger i att en s\u00e5dan skenbart enkel kort ber\u00e4ttelse rymmer s\u00e5 m\u00e5nga lager och \u00f6ppnar f\u00f6r s\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt att se den p\u00e5. Jag tror ingen g\u00e5r d\u00e4rifr\u00e5n op\u00e5verkad. Dramat lever vidare inne i mig och ger mig m\u00e5nga tankar efter\u00e5t.<\/p>\n

\"barnetfredrik\"<\/a>Ett stort ber\u00f6m till samtliga sk\u00e5despelare, de \u00e4r s\u00e5 bra. Hulda Lind J\u00f3hannsd\u00f3ttir \u00e4r helt r\u00e4tt som Agnes mamma, jag k\u00e4nner hennes \u00f6nskan att \u00e4ntligen f\u00e5 bli mormor och d\u00e4rmed bekr\u00e4ftad med ett m\u00e4nniskov\u00e4rde \u00e4nda in i m\u00e4rgen och Eric Stern som Fredrik kan uttrycka s\u00e5 mycket med s\u00e5 sm\u00e5 medel, bara genom att st\u00e5 upp s\u00e4nder han signaler och ber\u00e4ttar n\u00e5got.<\/p>\n

Den norske regiss\u00f6ren Johannes Holmen Dahl som \u00e4r nyutexaminerad fr\u00e5n Teaterh\u00f6gskolan i Oslo har valt att l\u00e5ta dramat framf\u00f6ras p\u00e5 en mycket enkel scen med tr\u00e4golv och inga m\u00f6bler. N\u00e5gra \u00f6lflaskor som f\u00e5r bli vaser \u00e5t var sin gul tulpan \u00e4r n\u00e5gra av de f\u00e5 sakerna p\u00e5 scen. Bilden av flaskorna med blomma i \u00e4r ett starkt uttryck. L\u00e4ngst bak finns ett f\u00f6nster, ingen kuliss utan ett riktigt f\u00f6nster, som vetter mot gatan utanf\u00f6r. F\u00f6nstret \u00e4r \u00f6ppet p\u00e5 vid gavel d\u00e5 vi kommer in i salongen och st\u00e4ngs av sk\u00e5despelarna i b\u00f6rjan av f\u00f6rest\u00e4llningen och \u00f6ppnas n\u00e4r f\u00f6rest\u00e4llningen \u00e4r slut – och vi \u00e4r redo att \u00e5terigen bege oss ut i v\u00e5ra egna ensamheten och f\u00f6rs\u00f6k att hitta n\u00e5gon mening eller n\u00e5gon gud.<\/p>\n

Medverkande<\/strong>
\nEric Stern, Ana Gil de Melo Nascimento, Adam P\u00e5lsson, Hulda Lind J\u00f3hannsd\u00f3ttir, Nadja Weiss, Otto Hargne Kin<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Barnet Av Jon Fosse \u00d6vers\u00e4ttning Steve Sem-Sandberg Regi Johannes Holmen Dahl Scenografi Johannes Holmen Dahl, Jan Lundberg Ljus Norunn Standal Kostym Sophie Reble Peruk och mask Lena Bouic-Wrange Premi\u00e4r 1 oktober 2015, Lejonkulan, Dramaten F\u00f6rest\u00e4llning som recenseras: 10 oktober 2015 En och en halv timmes drama p\u00e5 en enkel scen med tr\u00e4golv och inga m\u00f6bler […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[20,30,31],"tags":[1366,2731,4955,12288,7643],"class_list":{"0":"post-97411","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-film","7":"category-teater","8":"category-teaterrecension","9":"tag-dramaten","10":"tag-jon-fosse","11":"tag-scenkonst","12":"tag-teater","13":"tag-teaterkritik","14":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/97411","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=97411"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/97411\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":97432,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/97411\/revisions\/97432"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=97411"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=97411"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=97411"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}