{"id":97337,"date":"2015-10-08T12:01:38","date_gmt":"2015-10-08T11:01:38","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=97337"},"modified":"2015-10-08T12:11:34","modified_gmt":"2015-10-08T11:11:34","slug":"grattis-svetlana-aleksijevitj-till-nobelpriset-i-litteratur-2015","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=97337","title":{"rendered":"Grattis: Svetlana Aleksijevitj till Nobelpriset i litteratur 2015"},"content":{"rendered":"

\"Swetlananobelpristagare\"<\/a><\/p>\n

Nobelpriset i litteratur 2015 g\u00e5r till Svetlana Aleksijevitj. <\/p>\n

Det tillk\u00e4nnagav Sara Danius , Svenska Akademien, inf\u00f6r den f\u00f6rsamlade pressen i B\u00f6rssalen i Stockholm de 8 oktober.<\/p>\n

67-\u00e5riga Svetlana Aleksijevitj \u00e4r den 14:e kvinnan som f\u00e5r Nobelpriset i litteratur.<\/p>\n

Fakta om Svetlana Aleksijevitj (fr\u00e5n Wikipedia):<\/strong>
\nSvetlana Aleksijevitj f\u00f6ddes i Ukrainska SSR tre \u00e5r efter andra v\u00e4rldskrigets slut. Hennes vitryske far och ukrainska mor var efter kriget l\u00e4rare i en by i Vitryska SSR d\u00e4r Svetlana v\u00e4xte upp. Vid slutet av 1960-talet blev hon antagen till journalistlinjen vid universitet i Minsk. Efter studierna arbetade hon som journalist, l\u00e4rare och tidningsredakt\u00f6r os\u00e4ker p\u00e5 vilken yrkesbana hon skulle v\u00e4lja.<\/p>\n

Svetlana Aleksijevitj valde att bli f\u00f6rfattare efter att ha tagit del av den vitryske f\u00f6rfattaren Ales Adamovitj arbeten. Genom Adamovitj fann Aleksijevitj en arbetsmetod och ett f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt som st\u00e4mde med hennes ambitioner att ge ”vanliga” m\u00e4nniskor en r\u00f6st i litteraturen. Ales Adamovitj kallade de kollektivromaner han var medf\u00f6rfattare till f\u00f6r ”roman-oratorium”, ”vittnesm\u00e5lsroman” och ”episk k\u00f6r”. Utifr\u00e5n dessa id\u00e9er har Aleksijevitj inf\u00f6r varje bok och varje \u00e4mne samtalat med hundratals personer och samlat r\u00f6ster och vittnesb\u00f6rder om m\u00e4nniskan i Sovjetunionen.<\/p>\n

H\u00e4r en lista \u00f6ver de b\u00f6cker av henne som \u00f6versatts och getts ut p\u00e5 svenska:<\/strong>
\nB\u00f6n f\u00f6r Tjernobyl : en framtidskr\u00f6nika (\u00f6vers\u00e4ttning: Hans Bj\u00f6rkegren) Stockholm: Ordfront, 1997. ISBN 91-7324-564-<\/p>\n

F\u00f6rf\u00f6rda av d\u00f6den : ryska reportage (urval och intervju av Stig Hans\u00e9n & Clas Thor, \u00f6vers\u00e4ttning Stefan Lindgren), Stockholm: Ordfront, 1998. ISBN 91-7324-568-2<\/p>\n

Kriget har inget kvinnligt ansikte: en utopis r\u00f6ster (\u00f6vers\u00e4ttning: Kajsa \u00d6berg Lindsten), Stockholm: Ersatz, 2012. ISBN 978-91-87219-00-9<\/p>\n

Fria ord p\u00e5 flykt, texter av och intervjuer med f\u00f6rfattare som levt i exil i Sverige som fristadsf\u00f6rfattare, i boken ing\u00e5r avsnitt ur Aleksijevitjs bok Zinkpojkarna (\u00f6vers\u00e4ttning: Kajsa \u00d6berg Lindsten). Malm\u00f6: R\u00e1mus, 2012. ISBN 978-91-86703-18-9<\/p>\n

B\u00f6n f\u00f6r Tjernobyl : kr\u00f6nika \u00f6ver samtiden (\u00f6vers\u00e4ttning: Hans Bj\u00f6rkegren), Stockholm: Ersatz, 2013. ISBN 9789187219573 <\/p>\n

Tiden second hand : slutet f\u00f6r den r\u00f6da m\u00e4nniskan (\u00f6vers\u00e4ttning: Kajsa \u00d6berg Lindsten), Stockholm: Ersatz, 2013. ISBN 9789186437398<\/p>\n

Zinkpojkarna (\u00f6vers\u00e4ttning: Hans Bj\u00f6rkegren), Stockholm: Ersatz, 2014. ISBN 978-91-87891-01-4
\nDe sista vittnena : solo f\u00f6r barnr\u00f6st (\u00f6vers\u00e4ttning: Kajsa \u00d6berg Lindsten), Stockholm: Ersatz, 2015. ISBN 978-91-87891-24-3)<\/p>\n

Svenska Akademiens hemsida.<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Nobelpriset i litteratur 2015 g\u00e5r till Svetlana Aleksijevitj. Det tillk\u00e4nnagav Sara Danius , Svenska Akademien, inf\u00f6r den f\u00f6rsamlade pressen i B\u00f6rssalen i Stockholm de 8 oktober. 67-\u00e5riga Svetlana Aleksijevitj \u00e4r den 14:e kvinnan som f\u00e5r Nobelpriset i litteratur. Fakta om Svetlana Aleksijevitj (fr\u00e5n Wikipedia): Svetlana Aleksijevitj f\u00f6ddes i Ukrainska SSR tre \u00e5r efter andra v\u00e4rldskrigets […]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"class_list":["post-97337","post","type-post","status-publish","format-standard","category-litteratur","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/97337","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=97337"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/97337\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":97348,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/97337\/revisions\/97348"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=97337"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=97337"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=97337"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}