{"id":96932,"date":"2015-09-23T22:08:35","date_gmt":"2015-09-23T21:08:35","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=96932"},"modified":"2015-10-05T16:38:39","modified_gmt":"2015-10-05T15:38:39","slug":"notorious-pa-goteborgsoperan-smartaste-och-snyggaste-scenlosningen-pa-en-svensk-scen-pa-lange","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=96932","title":{"rendered":"Notorious p\u00e5 G\u00f6teborgsOperan – smartaste och snyggaste scenl\u00f6sningen p\u00e5 en svensk scen p\u00e5 l\u00e4nge"},"content":{"rendered":"

\"notorious\"<\/a><\/p>\n

Notorious<\/strong>
\nBygger p\u00e5 filmen av Alfred Hitchcock med samma namn
\nAv: Hans Gefors (musik) och Kerstin Perski (libretto)
\nDirigent: Patrik Ringborg. Regi: Keith Warner. Scenografi och kostym: David Fielding. Ljus: John Bishop. Medverkande: Nina Stemme, John Lundgren, Michael Weinius, Katarina Karn\u00e9us, J\u00f3n Ketilsson med flera. Scen: G\u00f6teborgsoperan
\nPremi\u00e4r p\u00e5 G\u00f6teborgsOperan 19 september 2015
\nF\u00f6rest\u00e4llning som recenseras: 23 september 2015<\/p>\n

En g\u00f6ra om en film av Hitchkock till opera – det \u00e4r onekligen ett sp\u00e4nnande projekt. Att en spionthriller fungerar som opera \u00e4r fascinerande. I Hitchcocks thriller fr\u00e5n 1946 spelades huvudrollerna av Ingrid Bergman och Cary Grant. Nu sjungs de tv\u00e5 rollerna av Nina Stemme och John Lundgren.<\/p>\n

Notorious \u00e4r en nyskriven opera av Hans Gefors (komposit\u00f6r) och Kerstin Perski (librettist). Huvudrollen som Alicia g\u00f6rs av Nina Stemme, utsedd till v\u00e4rldens b\u00e4sta operas\u00e5ngerska. En av dagens mest betydelsefulla operaregiss\u00f6rer, britten Keith Warner, iscens\u00e4tter verket som sjungs av ett mycket starkt, svenskt s\u00e5ngarlag.<\/p>\n

Scenografin tillsammans med ljuss\u00e4ttning \u00e4r bland det b\u00e4sta, snyggaste, smartaste och mest moderna jag sett p\u00e5 en svensk scen p\u00e5 l\u00e4nge. Redan det g\u00f6r f\u00f6rest\u00e4llningen v\u00e4rd ett bes\u00f6k. Scenografen l\u00e5ter filmen vara med p\u00e5 ett tydligt s\u00e4tt rakt igenom. Den bakre v\u00e4ggen av scenen utnyttjas som fond f\u00f6r film och foto, som vy \u00f6ver Rio n\u00e4r Alicia anl\u00e4nder till staden tillsammans med Devlin som rekryterat henne som spion. F\u00f6rest\u00e4llningen b\u00f6rjar med att Alicia bryter med sin pappa som har f\u00e5tt gestalt som Hitchkock och denna Hitchkock-karakt\u00e4r dyker upp lite varstans och ofta under hela f\u00f6rest\u00e4llningen. Hitchkock \u00f6vervakar sin thriller och \u00e4r h\u00f6gst p\u00e5tagligt n\u00e4rvarande.<\/p>\n

\"notorious2\"<\/a>M\u00f6bler, bil, trappa – alla detaljer \u00e4r v\u00e4l valda och placerar oss i tiden f\u00f6r ber\u00e4ttelsen. Filmen utspelar sig i samband med andra v\u00e4rldskriget och handlar om Alicia som efter det att hennes tyske far d\u00f6mts f\u00f6r f\u00f6rr\u00e4deri mot USA blir upps\u00f6kt av agenten T.R. Devlin. Han vill att hon ska spionera p\u00e5 n\u00e5gra av hennes fars nazistiska v\u00e4nner nere i Sydamerika. Devlin och Alicia b\u00f6rjar f\u00e5 k\u00e4nslor f\u00f6r varandra, men Alicia dras allt djupare in i sitt uppdrag.<\/p>\n

Fast att ber\u00e4tta n\u00e5got i operaform \u00e4r v\u00e4ldigt annorlunda \u00e4n i film, dessa tv\u00e5 scenkonster har s\u00e5 olika uttrycksformer. I operan dyker vi ner i k\u00e4nslorna, vi grottar ned oss i hur karakt\u00e4rerna k\u00e4nner i de stunder som \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r ber\u00e4ttelsen. Det \u00e4r k\u00e4nslorna som \u00e4r det viktiga och som gestaltas i musik, s\u00e5ng, kl\u00e4der, scenografi och s\u00e5ngarnas kroppar. Det viktiga \u00e4r inte handlingen utan hur de olika personerna k\u00e4nner sig och upplever sitt liv och de situationer de st\u00e4lls inf\u00f6r.<\/p>\n

Det som g\u00f6r f\u00f6rest\u00e4llningen lite tung och kanske sv\u00e5r f\u00f6r en del \u00e4r att musiken \u00e4r nyskriven s\u00e5 d\u00e4r finns inga ber\u00f6mda klassiska arior eller s\u00e5nger att se fram emot under f\u00f6rest\u00e4llningen. Mogens H Andersson p\u00e5 operalogg beskriver musiken p\u00e5 ett s\u00e4tt som jag h\u00e5ller med om<\/a>:
\nMusikaliskt \u00e4r det en stor upplevelse \u00e4ven om jag kanske inte, med mina kunskaper, kan beskriva musiken. I mina \u00f6ron l\u00e4t musiken symfonisk dock utan symfonins vanliga uppbyggnad. Hur som helst s\u00e5 gillade jag musiken \u00e4ven om jag inte med b\u00e4sta vilja i v\u00e4rlden kan karakterisera musiken som traditionnell operamusik.<\/em><\/p>\n

Dagens Nyheter kritiker ber\u00f6mda f\u00f6rest\u00e4llningen och skrev bland annat<\/a>:
\nKomposit\u00f6r Hans Gefors har utifr\u00e5n Hitchcocks f\u00f6rlaga skapat en opera som sk\u00e4lver och skimrar. Och vilken ensemble sedan!
\n…
\nEn s\u00e5ngarkvartett av v\u00e4rldsklass som torde vara n\u00e5got av det mest glansfulla och samtidigt dramatiskt \u00f6vertygande som h\u00f6rts och setts p\u00e5 en svensk operascen.<\/em><\/p>\n

I pressmaterial ber\u00e4ttar operans b\u00e5da upphovspersonerna om att se sin opera v\u00e4xa fram:
\nHans Gefors (tons\u00e4ttare):
\n\u2013 2009 fick jag id\u00e9n att g\u00f6ra Notorious till opera \u2013 nu \u00e4r vi framme! Jag har gjort en s\u00e5ngaropera som n\u00e5gra av Sveriges fr\u00e4msta solister levandeg\u00f6r. Det \u00e4r \u00f6verv\u00e4ldigande att se operan v\u00e4xa fram: musikaliskt, sceniskt, visuellt. I dessa h\u00e4ngivna iscens\u00e4ttares h\u00e4nder v\u00e4xer den bortom det jag f\u00f6rest\u00e4llt mig.<\/p>\n

Kerstin Perski (librettist):
\n\u2013 Att h\u00f6ra och se detta fantastiska team av konstn\u00e4rer, s\u00e5ngare och musiker ta sig an dramat och texten som jag har jobbat s\u00e5 l\u00e4nge med, kan n\u00e4rmast liknas vid att se sitt barn ta sina f\u00f6rsta steg. R\u00e4tt vad det \u00e4r har det vuxit upp och blivit en sj\u00e4lvst\u00e4ndig varelse. Det \u00e4r en b\u00e5de gripande och omskakande upplevelse.<\/p>\n

Huvudrollerna \u00e4r skrivna direkt f\u00f6r sina s\u00e5ngare: Nina Stemme (Alicia), Katarina Karn\u00e9us (Madame Sebastian), John Lundgren (Devlin) och Michael Weinius (Alex Sebastian). Dirigent \u00e4r den internationellt efterfr\u00e5gade Patrik Ringborg.<\/p>\n

\"notorious3\"<\/a><\/p>\n

\"notorious4\"<\/a><\/p>\n

\"notorious5\"<\/a><\/p>\n

\"notorious7\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Notorious Bygger p\u00e5 filmen av Alfred Hitchcock med samma namn Av: Hans Gefors (musik) och Kerstin Perski (libretto) Dirigent: Patrik Ringborg. Regi: Keith Warner. Scenografi och kostym: David Fielding. Ljus: John Bishop. Medverkande: Nina Stemme, John Lundgren, Michael Weinius, Katarina Karn\u00e9us, J\u00f3n Ketilsson med flera. Scen: G\u00f6teborgsoperan Premi\u00e4r p\u00e5 G\u00f6teborgsOperan 19 september 2015 F\u00f6rest\u00e4llning som […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[16],"tags":[2164,12360,12359,4147],"class_list":["post-96932","post","type-post","status-publish","format-standard","category-recension","tag-goteborgsoperan","tag-hitchkock","tag-nototiuos","tag-opera","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/96932","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=96932"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/96932\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":96947,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/96932\/revisions\/96947"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=96932"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=96932"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=96932"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}