{"id":96789,"date":"2015-09-18T11:50:27","date_gmt":"2015-09-18T10:50:27","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=96789"},"modified":"2015-10-05T16:40:59","modified_gmt":"2015-10-05T15:40:59","slug":"otroligt-genomarbetad-och-slagfardig-feministshow-sla-pattarna-i-taket-pa-folkteatern-i-goteborg","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=96789","title":{"rendered":"Otroligt genomarbetad och slagf\u00e4rdig feministshow \u2013 Sl\u00e5 pattarna i taket p\u00e5 Folkteatern i G\u00f6teborg"},"content":{"rendered":"

\"slapattarnaitaket\"<\/a><\/p>\n

Sl\u00e5 pattarna i taket<\/strong>
\nAv: Bianca Kronl\u00f6f, Tiffany Kronl\u00f6f och Thom Gissl\u00e9n
\nKomposit\u00f6r\/musik: Tiffany Kronl\u00f6f och Thom Gissl\u00e9n
\nScenografi & kostym: Daniel \u00c5kerstr\u00f6m Steen
\nLjusdesign: Moa Viltok (fr\u00e5n Folkteatern)
\nMask: Daniela Krestelica
\nUrpremi\u00e4r: 17 september 2015 p\u00e5 Folkteatern G\u00f6teborg<\/p>\n

2013 s\u00e5g jag Men det skulle ni aldrig v\u00e5ga och i fjol recenserades f\u00f6r Kulturbloggen succ\u00e9n Gruppen kartl\u00e4gger den svenska teatern. I dessa g\u00e4stspel p\u00e5 Folkteatern var Bianca Kronl\u00f6f en central figur. I satirserien Full patte p\u00e5 SVT flow sammanstr\u00e5lade hon med sin tv\u00e5 \u00e5r yngre syster Tiffany. Deras sprillans nya cabaret \u00e4r i vanlig ordning producerad av Riksteatern. Till sitt inneh\u00e5ll har den ovanligt mycket s\u00e5ng och musik i sig. Med p\u00e5 scen finns en trio under ledning av gitarristen Thom Gissl\u00e9n, en trio som ocks\u00e5 medverkar i ett antal sketcher.<\/p>\n

F\u00f6r den som h\u00e4ndelsevis har missat systrarna, b\u00f6r betonas att de har v\u00e4ldiga anspr\u00e5k, vet hur man g\u00f6r avtryck. Minst sagt intensivt kroppsspr\u00e5k, forcerade skrikiga r\u00f6ster, full\u00e4ndad beh\u00e4rskning av coola poser, sansl\u00f6sa hypersnabba texter och oemotst\u00e5ndlig energi. Listan p\u00e5 vilka uttryck deras estetik tar sig kan g\u00f6ras l\u00e5ng. Man ber inte precis om urs\u00e4kt f\u00f6r sin existens och sina \u00e5sikter, tv\u00e4rtom. Sj\u00e4lva po\u00e4ngen \u00e4r att \u00f6sa p\u00e5 i maxfart, \u00e4ven om det samtidigt handlar om att skapa vi-k\u00e4nsla. Snappade efter\u00e5t upp att en ganska ung kvinna ur publiken k\u00e4nde sig b\u00e5de \u00f6verk\u00f6rd och lycklig. Systrarnas explosiva humor d\u00f6ljer inte p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt deras motor, vreden \u00f6ver or\u00e4ttvisor. Man vill ber\u00f6ra, bejaka och bekr\u00e4fta, vilket lyckas dem utomordentligt v\u00e4l. <\/p>\n

Musiken \u00e4r tung och larmig, rytmisk och emellan\u00e5t lite gnisslig. Knappast n\u00e5gon slump att Gissl\u00e9n \u00e4r anlitad som komposit\u00f6r d\u00e5 han tidigare samarbetet med Tiffany, en artist som mest \u00e4gnat sig \u00e5t rapp och reggaeliknande tong\u00e5ngar. Med sig har komposit\u00f6ren Jonas Pomo p\u00e5 klaviatur\/ bas och trummisen med artistnamnet Neva Deelay. Jag gillar denna inramning, fast det jag tar med mig \u00e4r Bianca & Tiffanys r\u00f6ster och r\u00f6relsem\u00f6nster, s\u00e5ngerna och budskapet. Ska noteras att systrarna g\u00f6r mycket goda insatser n\u00e4r de rappar och sjunger. L\u00e5ttexterna g\u00f6rs extra tillg\u00e4ngliga genom att de f\u00f6r det mesta visas p\u00e5 en sk\u00e4rm. <\/p>\n

Ibland f\u00f6renklar de och h\u00e5rdvinklar, men att h\u00e4r inv\u00e4nda mot p\u00e5st\u00e5enden och polemik k\u00e4nns totalt fel. B\u00e5da besitter en enorm humanistisk urkraft, vilket g\u00f6r dem super-angel\u00e4gna i samtidsdebatten. F\u00f6rtjusningen i upprepningar och \u00f6verdrifter \u00e4r p\u00e5taglig. De svingar bland begrepp som \u201dta det som en man\u201d, politisk korrekt\u201d , \u201dvit kr\u00e4nkt man\u201d , och \u201domv\u00e4nd rasism\u201d. Bianca \u00e4r precis s\u00e5 om\u00e5ttlig och frenetisk i sitt \u00f6verspel som f\u00f6rv\u00e4ntat, vare sig m\u00e5lbilden \u00e4r att ta sig till toppen av Afrikas h\u00f6gsta berg eller att ragga p\u00e5 krogen f\u00f6r att beg\u00e4ra tillfredst\u00e4llelse. Att de b\u00e5da 80-talisterna fortfarande \u00e4r s\u00e5 fixerade vid att vara sexuellt explicita och att se orgasm som en m\u00e4nsklig r\u00e4ttighet, f\u00f6rv\u00e5nar mig en smula. Monologen, s\u00e5ngen och interagerandet med den fullsatta salongen n\u00e4r tv\u00e5 fingrar i luften fungerade som erotisk bejakelseprocess, var en definitiv h\u00f6jdpunkt enligt mig och andra. <\/p>\n

Eftersom upps\u00e4ttningen \u00e4r rubricerad som cabaret g\u00e5r 1 \u00bd timme snabbt. Kl\u00e4dbytena \u00e4r m\u00e5nga, liksom skiftningarna av \u00e4mnen och k\u00e4nslol\u00e4gen. Best\u00e5ende intrycket \u00e4r att h\u00e4r gick det undan utan att spara p\u00e5 effekter. Biancas You tube -karakt\u00e4r Snubben med sin halvf\u00e5niga mustasch och m\u00f6ssa, passar perfekt som utfyllnad i v\u00e4ntan p\u00e5 n\u00e4sta tabl\u00e5. Med sina f\u00f6rnumstiga kommentarer d\u00e4r inte lyckas uppr\u00e4tth\u00e5lla fasaden av att vara medveten blir han oerh\u00f6rt komisk. Det \u00e4r antagligen f\u00f6rl\u00f6sande f\u00f6r den \u00f6verv\u00e4gande kvinnliga publiken att f\u00e5 skratta \u00e5t hans klantiga formuleringar, \u00e4ven jag har roligt. Ska kanske inte avsl\u00f6ja en annat framg\u00e5ngsrecept. Jag t\u00e4nker p\u00e5 finalnumrets utformning. Vill bara antyda att det var ett smart grepp att positionera oss betraktare.<\/p>\n

Systrarna med sina p\u00e5drivande musiker ska ut p\u00e5 turn\u00e9 efter att ha levererat Sl\u00e5 pattarna i taket till g\u00f6teborgarna. Det var h\u00e4r i stan som Bianca f\u00f6r fyra \u00e5r sedan examinerades fr\u00e5n Teaterh\u00f6gskolan Deras show f\u00e5r inte missas av alla vidynta sj\u00e4lar som \u00e4r sugna p\u00e5 en happening med patos. Ni tjejer vars drivkraft \u00e4r att inte bara h\u00e4nga med utan rent av vilja ta t\u00e4ten, ni blir st\u00e4rkta av att underh\u00e5llas och upplysas av tv\u00e5 scenpersonligheter som skulle kunna utg\u00f6ra f\u00f6rebilder. Vi andra, i mitt fall \u201dhalvintellektuel\u201dl man 55+, \u00e4r tacksamma f\u00f6r att f\u00e5 tittat p\u00e5 och tittat in i en v\u00e4rld som har vissa ber\u00f6ringspunkter med v\u00e5ra liv.<\/p>\n

Medverkande: Bianca Kronl\u00f6f, Tiffany Kronl\u00f6f
\nMusiker: Thom Gissl\u00e9n, Dijle Neva Yigitbas (Neva Deelay), Jonas Pomo<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sl\u00e5 pattarna i taket Av: Bianca Kronl\u00f6f, Tiffany Kronl\u00f6f och Thom Gissl\u00e9n Komposit\u00f6r\/musik: Tiffany Kronl\u00f6f och Thom Gissl\u00e9n Scenografi & kostym: Daniel \u00c5kerstr\u00f6m Steen Ljusdesign: Moa Viltok (fr\u00e5n Folkteatern) Mask: Daniela Krestelica Urpremi\u00e4r: 17 september 2015 p\u00e5 Folkteatern G\u00f6teborg 2013 s\u00e5g jag Men det skulle ni aldrig v\u00e5ga och i fjol recenserades f\u00f6r Kulturbloggen succ\u00e9n […]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[20,30,31],"tags":[1690,1820,2159,4955,12288,7643],"class_list":{"0":"post-96789","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-film","7":"category-teater","8":"category-teaterrecension","9":"tag-feminism","10":"tag-folkteatern","11":"tag-goteborg","12":"tag-scenkonst","13":"tag-teater","14":"tag-teaterkritik","15":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/96789","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=96789"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/96789\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":96793,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/96789\/revisions\/96793"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=96789"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=96789"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=96789"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}