{"id":9628,"date":"2009-05-19T06:56:07","date_gmt":"2009-05-19T04:56:07","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=9628"},"modified":"2009-05-19T06:56:07","modified_gmt":"2009-05-19T04:56:07","slug":"regnbagsfarger-over-rohsska","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=9628","title":{"rendered":"Regnb\u00e5gsf\u00e4rger \u00f6ver R\u00f6hsska"},"content":{"rendered":"

\"hbt290\"
\n\u201dR\u00f6hsska ska vara en m\u00f6tesplats, ett till\u00e5tande rum\u201d, s\u00e4ger museichefen Ted Hesselbom inledningsvis n\u00e4r han i l\u00f6rdags under HBT-festivalen gjorde visningen \u201dTrans fashion\u201d p\u00e5 R\u00f6hsska museet<\/a> i G\u00f6teborg. Visningen har till syfte att lyfta fram olika f\u00f6rem\u00e5l med hbt-anknytning, och att v\u00e4cka fr\u00e5gor kring vad som enligt tradition anses ok, f\u00f6rkastligt eller sj\u00e4lvklart.
\n
\nF\u00f6rsta stoppet g\u00f6rs p\u00e5 asiatiska avdelningen h\u00f6gst upp i huset. Vi betraktar \u201dbarmh\u00e4rtighetens gudom\u201d som \u00e4r en transperson b\u00e5de till k\u00f6n och till religion. Gudomen har dels tokats som man, dels som kvinna. Den har ocks\u00e5 haft s\u00e5v\u00e4l hinduisk som buddistisk tillh\u00f6righet. De asiatiska samlingarna har varit en del i museets smakfostran, ber\u00e4ttar Hesselbom. Intressant att h\u00f6ra \u00e4r att de asiatiska samlingarna inte var religi\u00f6st kopplade, utan ist\u00e4llet s\u00e5gs som exempel p\u00e5 den goda smaken. Allts\u00e5: f\u00f6rem\u00e5l kan betraktas utifr\u00e5n flera olika aspekter. Betydelsen hos dem varierar utifr\u00e5n vilket perspektiv man tar avstamp ifr\u00e5n. M\u00f6jligtvis \u00e4r det h\u00e4r sj\u00e4lvklarheter f\u00f6r m\u00e5nga, men \u00e4nd\u00e5 v\u00e4rt att po\u00e4ngtera.<\/p>\n

Vi forts\u00e4tter in i det japanska rummet som \u00e4r tidstypiskt fr\u00e5n museets \u00f6ppnande 1916. Samlingen \u00e4r oerh\u00f6rt v\u00e4sterl\u00e4ndskt inspirerad, po\u00e4ngterar Hesselbom. I rummet finns exempel p\u00e5 \u201dpillow books\u201d, allts\u00e5 \u201dhandb\u00f6cker i att ha kul, i att ha sex\u201d, som Hesselbom uttrycker det. Illustrationerna \u00e4r ofta \u00f6verdrivna kring det som konstn\u00e4ren, och betraktarna, tycker om. Det ger m\u00e5lningarna en humoristisk karakt\u00e4r. P\u00e5 grund av dess ljusk\u00e4nslighet, byts motiven i rummet ofta ut. Det bidrar till att man som bes\u00f6kare ofta har nya motiv att titta p\u00e5. Under 1800-talet, d\u00e5 b\u00f6ckerna gjordes, var sexualiteten, \u00e4ven homoerotik och prostitution, en mer integrerad del i samh\u00e4llet \u00e4n vad det \u00e4r idag, menar Hesselbom. Han n\u00e4mner ocks\u00e5 att om man ska lyfta fram hbt-fr\u00e5gor, hamnar man ofta i en erotikloop. Synd, det finns s\u00e5 mycket annat att diskutera. \u201dJo, \u00e4ven hbt-personer g\u00e5r och handlar, dammsuger och gr\u00e4lar om disken\u201d, kommenterar min v\u00e4n vid den efterf\u00f6ljande fikan. S\u00e5 sant.<\/p>\n

Tredje stoppet \u00e4r i rummet \u201dGr\u00e4nsl\u00f6st x2\u201d d\u00e4r det gemensamma i judendom, kristendom och islam portr\u00e4tteras i olika scener. Utst\u00e4llningen visar att olika grupper kan samsas i samh\u00e4llet, oavsett om det r\u00f6r politik, religion, eller hbt-fr\u00e5gor. Gayikonen San Sebastian finns som tr\u00e4staty i rummets ena \u00e4nde. Som avf\u00e4lling, och som en person som v\u00e5gar vara annorlunda, har San Sebastian blivit ett helgon f\u00f6r homosexuella.<\/p>\n

Via helgonet kommer vi in i rummet som fokuserar p\u00e5 Vivienne Westwood och \u201dChaos point\u201d. Mer om detta g\u00e5r att l\u00e4sa i artikeln \u201dR\u00f6hsska museet \u2013 Westwood, Polhem och en massa annat\u201d (http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=9413). Det dyker st\u00e4ndigt upp nya plagg p\u00e5 tv-sk\u00e4rmens catwalk m\u00e4rker jag, plagg som jag inte s\u00e5g f\u00f6rra g\u00e5ngen. Fascinerande. Jag tror att jag f\u00f6rst\u00e5r tjusningen i att sitta och betrakta ett konstverk i flera timmar. Det dyker st\u00e4ndigt upp nya detaljer som f\u00f6der nya tankar. Det leder i sin tur till nya kopplingar och f\u00f6rhoppningsvis en st\u00f6rre f\u00f6rst\u00e5else; f\u00f6r konstverket i sig och det sammanhang det representerar.<\/p>\n

Avslutningsvis hamnar vi framf\u00f6r fyra (manliga) skyltdockor, placerade i museets permanenta designhistoriska utst\u00e4llning. Den f\u00f6rsta \u00e4r kl\u00e4dd i (kvinnlig) svensk folkdr\u00e4kt, den andra i raffset, den tredje i fotbollstr\u00f6ja, kilt och fotbollsstrumpor och den fj\u00e4rde i kaftan. Vad \u00e4r det som g\u00f6r ett kl\u00e4desplagg manligt eller kvinnligt?, fr\u00e5gar Hesselbom. Sv\u00e5r fr\u00e5ga. Och varken jag, eller mitt s\u00e4llskap, hittar ett tillfredsst\u00e4llande svar. Men att attityder g\u00e5r att f\u00f6r\u00e4ndra genom att medvetandeg\u00f6ra problemen \u00e4r vi r\u00f6rande \u00f6verens om. D\u00e4ri ligger tjusningen: att ha en p\u00e5g\u00e5ende diskussion f\u00f6r att inte fastna i f\u00f6rest\u00e4llningar om vad som \u00e4r det ena eller det andra, r\u00e4tt eller fel.<\/p>\n

R\u00f6hsska ger sitt bidrag till f\u00f6r\u00e4ndringen genom att faktiskt vara ett till\u00e5tande rum, p\u00e5 riktigt, som utan pekpinnar visar olikheter i nya sammanhang.<\/p>\n

Text: Jenny Fornell<\/strong><\/p>\n

L\u00e4nkar:
\nwww.designmuseum.se<\/a>
\nhttp:\/\/octotext.blogspot.com<\/a>
\nhttp:\/\/www.tidningenkulturen.se\/index.php\/nyheter-mainmenu-53\/inrikes-mainmenu-49\/4499-konst-och-kultur-pa-hbt-festival-i-goeteborg<\/a><\/p>\n

\"hbt600\"<\/p>\n

Andra bloggar om: G\u00f6teborg<\/a>, hbt<\/a>, Regnb\u00e5gsf\u00e4rger<\/a>, R\u00f6hsska<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u201dR\u00f6hsska ska vara en m\u00f6tesplats, ett till\u00e5tande rum\u201d, s\u00e4ger museichefen Ted Hesselbom inledningsvis n\u00e4r han i l\u00f6rdags under HBT-festivalen gjorde visningen \u201dTrans fashion\u201d p\u00e5 R\u00f6hsska museet i G\u00f6teborg. Visningen har till syfte att lyfta fram olika f\u00f6rem\u00e5l med hbt-anknytning, och att v\u00e4cka fr\u00e5gor kring vad som enligt tradition anses ok, f\u00f6rkastligt eller sj\u00e4lvklart.<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[5],"tags":[2159,2225],"class_list":{"0":"post-9628","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-intervju","7":"tag-goteborg","8":"tag-hbt","9":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/9628","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=9628"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/9628\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=9628"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=9628"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=9628"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}