{"id":95912,"date":"2015-08-14T08:56:15","date_gmt":"2015-08-14T07:56:15","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=95912"},"modified":"2015-08-14T09:05:38","modified_gmt":"2015-08-14T08:05:38","slug":"way-out-west-inte-helt-fralst-av-kindness-soullektion","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=95912","title":{"rendered":"Way Out West: Inte helt fr\u00e4lst av Kindness soullektion"},"content":{"rendered":"

\"kindness\"<\/a><\/p>\n

Kindness, Azalea<\/strong>
\n13 augusti 2015<\/em>
\nBetyg: 3<\/p>\n

Genren \u00e4r f\u00f6r mig mycket v\u00e4lk\u00e4nd, d\u00e4remot inte Kindness aka Adam Bainbridge. D\u00e5 jag hade noll koll p\u00e5 denne musikskapare gjordes research p\u00e5 n\u00e4tet, d\u00e4r l\u00e5ter hans musik f\u00f6r det mesta riktigt tilltalande vill jag p\u00e5st\u00e5. N\u00e5gra fakta: Britten har uppgett att han varit DJ i n\u00e4rmare tjugo \u00e5r, sl\u00e4ppt tv\u00e5 full\u00e4ngdare senaste \u00e5ren, producerat f\u00f6r Black Orange, remixat R\u00f6yksopp & Robin och spelat p\u00e5 \u00e5tskilliga festivaler. Men det \u00e4r ganska st\u00f6rande, rent av patetiskt, att programansvariga kallar honom en av v\u00e4rldens fr\u00e4msta liveartister.<\/p>\n

Denna l\u00e5ngh\u00e5riga man g\u00e5r p\u00e5 i bl\u00e5 kostym n\u00e4r solen tagit Slottskogen i besittningen under eftermiddagen. Med sig har Bainbridge ett g\u00e4ng kompetenta instrumentalister och tv\u00e5 s\u00e5ngerskor. S\u00e5ngerskorna har mycket att g\u00f6ra och g\u00f6r det bra. Vi f\u00e5r veta att trummisen och en av gitarristen fl\u00f6gs in fr\u00e5n New York enbart f\u00f6r denna spelning i solgasset. Inledningsvis h\u00f6rs relativt str\u00f6mlinjeformad soulfunk kryddad med slap bass. Tror mig kunna identifiera snygga alster s\u00e5som 8th Wonder<\/em>, That’s Alright<\/em>, duetten With You<\/em> (med sampling fr\u00e5n Massive Attack ) som var en aptitlig ballad och fulltr\u00e4ffen Gee Up<\/em>. En del l\u00e5tar tassande, andra skapligt sv\u00e4ngiga. Tar en kvart innan f\u00f6rsta m\u00e4rkbara gitarriffet infaller och ytterligare n\u00e5gra minuter innan en tenorsaxofon g\u00f6r sig g\u00e4llande. Bandets mjukfunk \u00e4r som en mer st\u00e4dad variant av 80-talets Rip, Rig & Panic. L\u00e4ngre in i deras set, n\u00e4r det blir mer markerade rytmer, g\u00e5r mina tankar till Galliano. \u00d6verlag m\u00e5ste vad de g\u00f6r betecknas som of\u00f6rarglig medh\u00e5rsmusik, h\u00e4nde inget sp\u00e4nnande i l\u00e5tarna f\u00f6rr\u00e4n i den vildsinta finishen. Avslutningen formade sig rent av till en trumorgie med m\u00e5nga inblandade.<\/p>\n

Efterhand infinner sig somliga problematiska inslag. F\u00f6r det f\u00f6rsta g\u00e5r Bainbridge i f\u00f6r mycket n\u00e4rkontakt med publikhavet. Han vill ha h\u00e4nder uppstr\u00e4ckta, medverkan i ordl\u00f6s s\u00e5ng och givetvis handklapp. Det andra problemet handlar om att det blir f\u00f6r mycket av en expos\u00e9 \u00f6ver en betydelsefull, mestadels svart rytmisk musiktradition, trots att det ocks\u00e5 inneb\u00e4r st\u00e4mningsh\u00f6jande partybeats. JB’s bl\u00e5sarrangemang samplas, refr\u00e4nger fr\u00e5n b\u00e5de Whitney Houston och Anita Baker f\u00f6rekommer. Blev emellan\u00e5t faktiskt lite s\u00e5sigt! M\u00e5ste \u00e4nd\u00e5 erk\u00e4nna att finalen som ledde till ett h\u00e4ftigt crescendo var kul. Ingredienser var framf\u00f6r allt sugande dansanta rytmer, en l\u00e4cker syntslinga och skickligt trummande i olika taktarter.<\/p>\n

Text: Mats Hallberg
\nFoto: Olle Kirchmeier<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Kindness, Azalea 13 augusti 2015 Betyg: 3 Genren \u00e4r f\u00f6r mig mycket v\u00e4lk\u00e4nd, d\u00e4remot inte Kindness aka Adam Bainbridge. D\u00e5 jag hade noll koll p\u00e5 denne musikskapare gjordes research p\u00e5 n\u00e4tet, d\u00e4r l\u00e5ter hans musik f\u00f6r det mesta riktigt tilltalande vill jag p\u00e5st\u00e5. N\u00e5gra fakta: Britten har uppgett att han varit DJ i n\u00e4rmare tjugo […]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[7],"tags":[7783,6353],"class_list":["post-95912","post","type-post","status-publish","format-standard","category-musik","tag-kindness","tag-way-out-west","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/95912","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=95912"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/95912\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":95915,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/95912\/revisions\/95915"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=95912"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=95912"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=95912"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}