{"id":95509,"date":"2015-08-02T15:12:35","date_gmt":"2015-08-02T14:12:35","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=95509"},"modified":"2015-08-09T08:58:00","modified_gmt":"2015-08-09T07:58:00","slug":"stockholm-music-and-arts-thastrom-generos-koncentrerad-och-overvaldigande-knock-out","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=95509","title":{"rendered":"Stockholm Music and Arts: Th\u00e5str\u00f6m – Gener\u00f6s, koncentrerad och \u00f6verv\u00e4ldigande knock out"},"content":{"rendered":"

\"Th\u00e5str\u00f6m<\/a><\/p>\n

Th\u00e5str\u00f6m p\u00e5 Stockholm Music and Arts
\n1 augusti 2015
\nBetyg 5
\nLikt Karl-Bertils botf\u00e4rdige pappa p\u00e5 julafton ska jag genast sl\u00e5 fast att jag kanske inte \u00e4r r\u00e4tte mannen att recensera. Har haft ett uppeh\u00e5ll p\u00e5 tio-femton \u00e5r fr\u00e5n denna legendars explosiva musik. N\u00e4r Pimme k\u00f6rde \u00f6ver publiken \u00f6verladdad med aggressivitet och gnisslande toner skr\u00e4mde han bort mig. \u00c4ger dock ett antal epokg\u00f6rande skivor med Imperiet och Ebba Gr\u00f6n. Har sett honom p\u00e5 diverse scener s\u00e5som Backa fritidsg\u00e5rd -82, Liseberg, Heden och Himlabacken i G\u00f6teborg samt p\u00e5 Lollipop utanf\u00f6r Tullinge f\u00f6r att n\u00e4mna n\u00e5gra st\u00e4llen. \u00c4r nog inte ensam om att ranka honom som lika betydelsefull f\u00f6r svensk musik som Eva Dahlgren, han \u00e4r f\u00f6r mig den manliga motsvarigheten. De m\u00e5 ha valt olika uttryckss\u00e4tt men \u00e4r b\u00e5da omistliga. Det k\u00e4ndes lite egendomligt att \u00e5terv\u00e4nda till Th\u00e5str\u00f6ms skoningsl\u00f6sa sound igen utan att riktigt k\u00e4nna igen l\u00e5tarna eller bandet. Var befriande att det aggressiva var ersatt med en v\u00e4lg\u00f6rande konstruktiv kraft. Det enda jag kan sakna fr\u00e5n en helgjuten konsert som klockade in p\u00e5 1,25 (inklusive tre extranummer) var n\u00e5gon av de fantastiska covers han \u00e4r k\u00e4nd f\u00f6r eller n\u00e5gon klassiker fr\u00e5n f\u00f6rr.<\/p>\n

Pimme g\u00f6r entr\u00e9 med hatt och vinr\u00f6d kostym. \u00d6ppningen \u00e4r m\u00e4ktig och s\u00e5ngen n\u00e5r ut. F\u00f6rsta refr\u00e4ngen lyder \u201dt\u00e4nk att alltid vara p\u00e5 v\u00e4g\u201d. Allt fr\u00e5n honom och det fyra man starka bandet andas integritet och auktoritet. Den sedvanliga scenn\u00e4rvaron och aningen spastiska rastl\u00f6sheten k\u00e4nns igen. F\u00f6rutom \u00f6vertygande s\u00e5ng med skaplig frasering bjuder frontmannen p\u00e5 munspel, h\u00f6ghastighets-triangel och lite oansenligt gitarrspel.Bandet l\u00e5ter minst sagt bra, \u00e4r en tajt enhet som \u00e4r oerh\u00f6rt melodiska, trots att det till stora delar handlar om mangel och gnissel. De har en fenomenal f\u00f6rm\u00e5ga att leverera sm\u00e4rta och sk\u00f6nhet, s\u00e5riga kanter och spruckna dr\u00f6mmar. Ljudet \u00e4r f\u00f6rv\u00e4ntat h\u00f6gt och ganska h\u00e5rt, men bara n\u00e5gra g\u00e5nger f\u00e5r vi dras med obalans n\u00e4r basen sl\u00e5r ut resten av instrumenten.Ang\u00e5ende det visuella badade scen i bitvis stroboskopartat vitt ljus och stundom l\u00e5g r\u00f6k t\u00e4t.<\/p>\n

N\u00e4r jag pinsamt nog inte har och koll p\u00e5 l\u00e5ttitlar och inte har tid att kolla upp fakta, ger jag er refr\u00e4nger kombinerat med observationer. Vi bj\u00f6ds p\u00e5 \u201dDet \u00e4r en ny v\u00e4rld det h\u00e4r\u201d och \u201dDet r\u00e4cker f\u00f6r mig\u201d och n\u00e4r Jag \u00e4r en idiot introducerades tackade den gode Joakim f\u00f6r publikens gensvar denna fina sommarkv\u00e4ll. L\u00e5ten hade en ih\u00e4rdig och hypnotisk rytm och var spelningens f\u00f6rsta absoluta h\u00f6jdpunkt. I mina anteckningar har jag noterat hur trist det \u00e4r n\u00e4r basen sl\u00e5r igenom, vilket som sagt h\u00e4nde h\u00e4r och n\u00e5gra g\u00e5nger till. Men ljudet var \u00e4nd\u00e5 oftast tillfylles och i slutet gick jag n\u00e4ra scen f\u00f6r att kunna se hur samlat och fokuserat man agerade fr\u00e5n scen. Lusten och seriositeten syntes i deras ansikten. Efter en l\u00e5t som jag tror heter Kom med mig, ett l\u00e5ngsamt stycke, pustade Th\u00e5str\u00f6m efter\u00e5t ut av tillfredst\u00e4llelse. I kv\u00e4llens andra ballad utm\u00e4rkte sig gitarristen Peter och det s\u00e5g ut som att han gjorde bruk av sin svajarm. Effektfullt! Ungef\u00e4r h\u00e4r presenteras g\u00e4stmusikern Stefan p\u00e5 elfiol.En hypnotisk slagd\u00e4nga handlade om att \u201dingen sjunger blues som Jeffrey Lee\u201d. (Denne mytomspunne rocksnubbe s\u00e5g jag f\u00f6rresten p\u00e5 rockklubb i G\u00f6teborg p\u00e5 90-talet, men ljudet var d\u00e5 olidligt s\u00e5 jag l\u00e4mnade i f\u00f6rtid.)<\/p>\n

Texterna har annan pr\u00e4gel numera, \u00e4r mer av filosofiska och geografiska betraktelser \u00e4n politiskt entydiga. Visst har det nya s\u00e4ttet att skriva ocks\u00e5 v\u00e4sentliga kvaliteter, men kan \u00e4nd\u00e5 lite sakna den tradition Th\u00e5str\u00f6m var en m\u00e4stare i. Han sjunger om S:t Anna katedral och g\u00f6r ihop med bandet en h\u00e4rligt hetsig Rock and Roll \u00e4r d\u00f6d. F\u00f6rsta extranummer blir en nedtonad \u00f6desm\u00e4ttad \u201dfan fan fan det skulle vara du\u201d d\u00e4r gitarristen anv\u00e4nde str\u00e5ke. Ytterligare extranummer rullar p\u00e5 med ob\u00e4ndig energi och potent livsbejakelse. Det otroligt sammansvetsade bandet tog sig i m\u00e5l med ett stadigt n\u00e4rmast maniskt beat medan huvudpersonen h\u00e4ngav sig \u00e5t att n\u00e4rmast recitera ur \u201dsom n\u00e5gonting kan bli gud igen.\u201d Th\u00e5str\u00f6m och hans eminenta band h\u00f6r hemma i en genre jag numera s\u00e4llan befinner mig i som lyssnare. De \u00e4r konsekventa, uppfinningsrika och vet nog innerst inne om att de g\u00f6r n\u00e5got mycket v\u00e4rdefullt. I motsats till m\u00e5nga andra stj\u00e4rnor p\u00e5 artist- och musikhimlen har de underligt nog en okaxig image. Vad de sysslar med live kan i sin genre betecknas som v\u00e4rldsklass. Kan noteras att \u00e5ldersspridningen bland lyssnarna v\u00e5r p\u00e5taglig.<\/p>\n

Foto: BeA Nilsson<\/strong><\/p>\n

\"Th\u00e5str\u00f6m<\/a><\/p>\n

\"Th\u00e5str\u00f6m<\/a><\/p>\n

\"Th\u00e5str\u00f6m<\/a><\/p>\n

\"Th\u00e5str\u00f6m<\/a><\/p>\n

\"Th\u00e5str\u00f6m<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Th\u00e5str\u00f6m p\u00e5 Stockholm Music and Arts 1 augusti 2015 Betyg 5 Likt Karl-Bertils botf\u00e4rdige pappa p\u00e5 julafton ska jag genast sl\u00e5 fast att jag kanske inte \u00e4r r\u00e4tte mannen att recensera. Har haft ett uppeh\u00e5ll p\u00e5 tio-femton \u00e5r fr\u00e5n denna legendars explosiva musik. N\u00e4r Pimme k\u00f6rde \u00f6ver publiken \u00f6verladdad med aggressivitet och gnisslande toner skr\u00e4mde […]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[7],"tags":[8481,5850],"class_list":{"0":"post-95509","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-musik","7":"tag-stockholm-music-and-arts","8":"tag-thastrom","9":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/95509","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=95509"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/95509\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":95535,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/95509\/revisions\/95535"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=95509"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=95509"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=95509"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}