![\"enigma\"](\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2015\/05\/enigma.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
\u201dEtt dockhem\u201d av Henrik Ibsen och August Strindberg
\n– Studio Enigma p\u00e5 Improvisation & Co den 20 maj 2015<\/p>\n
Att veta lite om den rivalitet och den sedlighetsdebatt som dessa tv\u00e5 dramatiker var en del av under 1880-talet, tror jag ger en annorlunda f\u00f6rst\u00e5elsen av upps\u00e4ttningen. Jag \u00e4r tacksam f\u00f6r att jag sj\u00e4lv \u00e4r dramatiker och d\u00e4rmed har en samh\u00e4llspolitisk grund att st\u00e5 p\u00e5. De sm\u00e5 underfundiga replikerna och likheterna i de b\u00e5da dramerna gav n\u00e4mligen den allra st\u00f6rsta glansen. N\u00e4r man inte k\u00e4nner till historiken eller l\u00e4st dramerna, s\u00e5 kan man nog skrattade \u00e5t v\u00e4ldigt elaka saker, men inte helt f\u00f6rst\u00e5 de spr\u00e5kliga twistade lustigheter p\u00e5 andra st\u00e4llen som \u00e4r v\u00e4ldigt typiska f\u00f6r antingen Strindberg eller Ibsen. Det k\u00e4ndes som om man d\u00e4rmed kunde bli tilldelad n\u00e5gon typ av \u201dnyansblindhet\u201d, om man inte hade gjort n\u00e5gon form av p\u00e5l\u00e4st l\u00e4xa innan f\u00f6rest\u00e4llningen. S\u00e5 tycker inte jag att en upps\u00e4ttning ska beh\u00f6va vara. <\/p>\n
Tanken att sammanf\u00f6ra dessa tv\u00e5 dramer \u00e4r en v\u00e4ldigt kittlande och sp\u00e4nnande tanke och fungerade genomsnittligt ganska bra. Dock \u00e4r spr\u00e5ken i dramerna av v\u00e4ldigt skilda slag och p\u00e5 s\u00e5 vis skar det sig med j\u00e4mna mellanrum. Ibsen och Strindberg har inte alls samma retorik och ibland \u201ddansade\u201d man helt i otakt och klistret som skulle h\u00e5lla dem ihop, fastnade inte helt och fullt.<\/p>\n
Men den direkta \u00f6verg\u00e5ngen fr\u00e5n ett drama till det andra var mycket snyggt gjort och med en vass kniv kom Strindbergs satir till sin r\u00e4tt efter Ibsens vackra ordval om kvinnans r\u00e4tt till lika frihet som mannen. F\u00f6r man ska inte gl\u00f6mma att kvinnor inte hade r\u00f6str\u00e4tt, arvsr\u00e4tt, abortsr\u00e4tt och visste minimalt om sin egen sexualitet n\u00e4r b\u00e5da dessa dramer skrevs. En gift man kunde inte heller bli d\u00f6md f\u00f6r v\u00e5ldt\u00e4ckt inom \u00e4ktenskapet, vilket man tydligt m\u00e4rker n\u00e4r exempelvis Torvald vill att Nora ska leva upp till sina \u00e4ktenskapliga plikter i s\u00e4ngen. Dock fattades det en hel del passion och innerlighet fr\u00e5n Torvalds sida och jag k\u00e4nde aldrig n\u00e5gon \u00e5tr\u00e5 dem emellan. Det k\u00e4ndes inte som om deras n\u00e4rhet var genuin och \u00e4kta p\u00e5 n\u00e5got vis. Torvald skulle beh\u00f6va ta mer trov\u00e4rdigt i sin fru. Att de skulle ha tv\u00e5 barn ihop, hade jag mycket sv\u00e5rt att se hur det skulle ha g\u00e5tt till.
\nRekvisitan var ytterst mager och det var sv\u00e5rt att se de vackert tidsenliga kl\u00e4derna p\u00e5 sk\u00e5despelarna utan n\u00e5gon gripande dikor \u00f6ver huvudtaget. Jag hade g\u00e4rna sett att scenen haft mer k\u00e4nsla av sin tid, eller att sk\u00e5despelarna helt enkelt varit kl\u00e4dda i moderna kl\u00e4der. Kontrasterna mellan det ena och det andra gjorde det om\u00f6jligt att acceptera i mina \u00f6gon.<\/p>\n
Det m\u00e5ste ha varit mycket enklare f\u00f6r Anders Sahlman, som spelade Torvald f\u00f6rst och sedan Vilhelm, eftersom dessa tv\u00e5 rollkarakt\u00e4rer inte p\u00e5minde om varandra s\u00e5 mycket. D\u00e4remot fick b\u00e5de Disa Wiel-Svensson och Emelie Ulfeby, tv\u00e5 karakt\u00e4rer som var v\u00e4ldigt lika. I dessa kvinnliga gestaltningar, gled de b\u00e5da mellan sina b\u00e5da karakt\u00e4rerer. Ibland visste man inte om Nora hade kommit tillbaka och nu var gift med Vilhelm, ist\u00e4llet f\u00f6r med Torvald. Jag hade g\u00e4rna sett att sk\u00e5despelerskorna hade f\u00e5tt en st\u00f6rre utmaningar, och att Nora och Gurli inte hade spelats av samma person. Det hade gett sk\u00e5despelerskorna mycket st\u00f6rre utmaning och deras eventuella potentialer hade d\u00e5 tagits till vara b\u00e4ttre.
\nMest fascinerad av allt var att trots att det ju \u201denbart\u201d var en f\u00f6rest\u00e4llning, s\u00e5 satt jag och blev riktigt kr\u00e4nkt som kvinna, f\u00f6r all dessa nedv\u00e4rderande ord om kvinnor som de manliga rollkarakt\u00e4rerna bidrog med. \u201d\u00c5hh min lilla docka\u201d, \u201ddu \u00e4r s\u00f6t men sl\u00f6saktig\u201d, \u201dmin lilla ekorre\u201d och \u201dvar nu min lilla s\u00e5ngf\u00e5gel\u201d. Inte s\u00e5 mycket f\u00f6r f\u00f6rest\u00e4llningens skull kanske, utan f\u00f6r att man k\u00e4nner igen det h\u00e4r fortfarande i sin vardag. Det f\u00f6rekommer s\u00e5 ofta att m\u00e4n ger kvinnor f\u00f6rminskande namn (tyv\u00e4rr g\u00f6r kvinnor det till m\u00e4n ocks\u00e5 har jag h\u00f6rt). T\u00e4nk vilken skada ord kan g\u00f6ra p\u00e5 den m\u00e4nskliga sj\u00e4lvk\u00e4nslan och sj\u00e4lvf\u00f6rtroendet. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4lskar jag Ibsens Nora och hennes slutliga sj\u00e4lvinsikt och avskyr Strindbergs manipulativa Vilhelm som f\u00e5r f\u00e5f\u00e4nga Gurli p\u00e5 fall. Tack och lov att man lever en tid d\u00e4r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter \u00e4nd\u00e5 har blivit n\u00e5got b\u00e4ttre f\u00f6r fler.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
\u201dEtt dockhem\u201d av Henrik Ibsen och August Strindberg – Studio Enigma p\u00e5 Improvisation & Co den 20 maj 2015 Att veta lite om den rivalitet och den sedlighetsdebatt som dessa tv\u00e5 dramatiker var en del av under 1880-talet, tror jag ger en annorlunda f\u00f6rst\u00e5elsen av upps\u00e4ttningen. Jag \u00e4r tacksam f\u00f6r att jag sj\u00e4lv \u00e4r dramatiker […]<\/p>\n","protected":false},"author":32,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[20,30,31],"tags":[7992,2411,4955,6958,7643],"class_list":["post-93694","post","type-post","status-publish","format-standard","category-film","category-teater","category-teaterrecension","tag-ett-dockhem","tag-ibsen","tag-scenkonst","tag-strindberg","tag-teaterkritik","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/93694","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/32"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=93694"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/93694\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":93698,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/93694\/revisions\/93698"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=93694"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=93694"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=93694"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}