{"id":92981,"date":"2015-04-19T09:53:51","date_gmt":"2015-04-19T08:53:51","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=92981"},"modified":"2015-05-09T07:31:21","modified_gmt":"2015-05-09T06:31:21","slug":"dodsdansen-med-persbrandt-endre-och-hanzon-en-forestallning-som-inte-kan-se-oberord","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=92981","title":{"rendered":"D\u00f6dsdansen med Persbrandt, Endre och Hanzon &#8211; en f\u00f6rest\u00e4llning som ingen kan se ober\u00f6rd"},"content":{"rendered":"<p><a href=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2015\/04\/dodsdansen.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignright size-medium wp-image-92984\" src=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2015\/04\/dodsdansen-294x300.jpg\" alt=\"Lenda Endre, Thomas Hanzon, Mikael Persbrandt Foto: Mattias Edwall\" width=\"294\" height=\"300\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2015\/04\/dodsdansen-294x300.jpg 294w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2015\/04\/dodsdansen.jpg 500w\" sizes=\"auto, (max-width: 294px) 100vw, 294px\" \/><\/a><\/p>\n<p><strong>D\u00f6dsdansen<\/strong><br \/>\nAv August Strindberg<br \/>\nRegi Stefan Larsson<br \/>\nPremi\u00e4r p\u00e5 Maximteatern den 22 oktober 2014<br \/>\nF\u00f6rest\u00e4llning som recenserar: 18 april 2015<\/p>\n<p>N\u00e4r Mikael Persbrandt st\u00e4ller sig p\u00e5 en svensk scen och spelar mot Lena Endre och Thomas Hanzon i Strindbergs D\u00f6dsdansen blev det en succ\u00e9 som b\u00e5de fick lovord av teaterkritik och har g\u00e5tt f\u00f6r uts\u00e5lda hus p\u00e5 Maximteater. Spelperioden har f\u00f6rl\u00e4ngts i flera omg\u00e5ngar och nu med ytterligare \u00e5tta f\u00f6rest\u00e4llningar. F\u00f6rmodligen blir det inte fler spelperioder efter Persbrandt ska spela in film snart, han har f\u00e5tt en storroll som Dag Hammarskj\u00f6ld i en amerikanska filmproduktion.<\/p>\n<p>D\u00f6dsdansen \u00e4r ett m\u00f6rkt drama om ett par i \u00f6vre medel\u00e5ldern, milit\u00e4ren Edgar och hans fru Alice, som lever i ett bottenfruset \u00e4ktenskap, de pl\u00e5gar varandra, de s\u00e5rar varandra men kan inte bryta upp. Det g\u00e5r f\u00f6rst\u00e5s inte att l\u00e5ta bli att se paralleller till Strindberg egna liv och erfarenhet. August Strindberg skrev D\u00f6dsdansen \u00e5r 1900 p\u00e5 endast sex veckor och f\u00f6rberedde d\u00e4refter uruppf\u00f6randet av pj\u00e4sen i sin v\u00e5ning p\u00e5 Karlaplan 82 d\u00e4r han bodde med sk\u00e5despelerskan Harriet Bosse, f\u00f6r \u00f6vrigt bara ett stenkast fr\u00e5n Maximteatern.<\/p>\n<p>D\u00f6dsdansen \u00e4r dock mycket mer \u00e4n en skildring av ett tragiskt \u00e4ktenskap. Den handlar om \u00e5ldrandet, om d\u00f6den, om k\u00e4rlek och hat och den st\u00e4ller fr\u00e5gor om vad \u00e4ktenskapet \u00e4r. N\u00e4r det spelas s\u00e5 bra och s\u00e5 gediget och starkt som med dessa tre duktiga sk\u00e5despelare \u00e4r det nog ingen som ser den utan att bli starkt p\u00e5verkad.<\/p>\n<p>F\u00f6rest\u00e4llningen b\u00f6rjar med en tom scen d\u00e4r all rekvisita som finns \u00e4r en tom stol. Lena Endre s\u00e4tter sig p\u00e5 den och Mikael Persbrandt, i rollen som artillerikaptenen Edgar, kliver in. De \u00e4ger scenen fr\u00e5n f\u00f6rsta stund. Visserligen m\u00e4rks det att de b\u00e5da spelat f\u00f6rest\u00e4llningen m\u00e5nga g\u00e5nger och n\u00e5gra repliker i b\u00f6rjan f\u00e5r en dubbelmening d\u00e5 publiken skrattar d\u00e5 replikerna kan uppfattas som att de handlar om personen Mikael Persbrandt lika mycket som rollfiguren. Det bjuder Persbrandt p\u00e5. Det kan han lugnt g\u00f6ra, han \u00e4r s\u00e5 rutinerad och s\u00e5 s\u00e4ker p\u00e5 scen, han tar snabbt tillbaka rollkarakt\u00e4ren och han \u00e4r denne \u00e5ldrande milit\u00e4ren p\u00e5 alla s\u00e4tt, i gester, i s\u00e4ttet han r\u00f6r sig p\u00e5 scen, allt stelare ju mer han drabbas av de anfall av hj\u00e4rtattack eller sm\u00e5 strokeanfall (os\u00e4kert vilket) som han f\u00f6rmodas d\u00f6 av f\u00f6rr eller senare.<\/p>\n<p>De hackar p\u00e5 varandra och det \u00e4r ot\u00e4ckt hur de \u00e4nd\u00e5 inte kan slita sig fr\u00e5n varandra, hur de mitt i alla bittra ord \u00e4nd\u00e5 \u00e4r f\u00e4sta vid varandra &#8211; och de konstaterar att de g\u00e5nger de f\u00e5tt bes\u00f6k har det varit till gl\u00e4dje och bundit det fastare vid varandra. Och d\u00e5 h\u00e4nder de. Den avskyv\u00e4rde grannen mitt emot, l\u00e4karen, har fest och alla \u00e4r bjudna dit utom Edgar och Alice. De har ocks\u00e5 ryktesv\u00e4gen h\u00f6rt att en viktig ungdomsv\u00e4n till dem b\u00e5da, Kurt, ska bes\u00f6ka grannen. D\u00e5 ringer det p\u00e5 hos dem och Kurt bes\u00f6ker Edgar och Alice. De \u00f6vertalar Kurt att stanna p\u00e5 middag.<\/p>\n<p>Kurt har skilt sig f\u00f6r m\u00e5nga \u00e5r sedan och bott i USA d\u00e4r han blivit rik. Han f\u00f6rf\u00e4ras snart \u00f6ver att uppt\u00e4cka hur bottendjupt Edgar och Alice verkar hata varandra. Fast jag t\u00e4nker: hatar de verkligen varandra? \u00c4r inte det en illusion att k\u00e4rlek ska vara en dans p\u00e5 rosor varenda dag? Har de inte en f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r varandra, mitt i det som verkar s\u00e5 bittert. Att leva tillsammans i tjugofem \u00e5r kanske inneb\u00e4r att det p\u00e5 ytan kan se h\u00e5rdare ut \u00e4n vad det \u00e4r. Vad \u00e4r sanning och vad \u00e4r dramatik och \u00f6verdrift fr\u00e5n det \u00e5ldrande paret? Kvinnan, Alice, \u00e4r dock en f\u00f6re detta sk\u00e5despelerska: hon kan spela en roll b\u00e5de i \u00e4ktenskapet och f\u00f6r en betraktare, bes\u00f6kare, som Kurt. Hatar hon verkligen Edgar s\u00e5 och hur \u00e4r det med Edgar: hatar han verkligen sin fru?<\/p>\n<p>Det finns flera s\u00e4tt att se och uppfatta det som h\u00e4nder mellan dessa tre. \u00c4r det ett cyniskt spel Edgar och Alice driver med Kurt eller \u00e4r det ett bittert krig de utk\u00e4mpar mot varandra?<\/p>\n<p>F\u00f6rest\u00e4llningen \u00e4r stark och samtidigt delvis komiskt l\u00e4ttsam. Chansen att se den finns nog inte s\u00e5 l\u00e4nge till, det \u00e4r tre skickliga sk\u00e5despelare som alla har andra uppdrag som v\u00e4ntar p\u00e5 dem. F\u00f6rest\u00e4llningen ber\u00f6r publiken, ingen kan se den ober\u00f6rd.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>D\u00f6dsdansen Av August Strindberg Regi Stefan Larsson Premi\u00e4r p\u00e5 Maximteatern den 22 oktober 2014 F\u00f6rest\u00e4llning som recenserar: 18 april 2015 N\u00e4r Mikael Persbrandt st\u00e4ller sig p\u00e5 en svensk scen och spelar mot Lena Endre och Thomas Hanzon i Strindbergs D\u00f6dsdansen blev det en succ\u00e9 som b\u00e5de fick lovord av teaterkritik och har g\u00e5tt f\u00f6r uts\u00e5lda [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[16,20,30,31],"tags":[11981,3256,3564,3669,4955,6958,7643,8994],"class_list":{"0":"post-92981","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-recension","7":"category-film","8":"category-teater","9":"category-teaterrecension","10":"tag-dodsdansen","11":"tag-lena-endre","12":"tag-maximteatern","13":"tag-mikael-persbrandt","14":"tag-scenkonst","15":"tag-strindberg","16":"tag-teaterkritik","17":"tag-thomas-hanzon","18":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/92981","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=92981"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/92981\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":93392,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/92981\/revisions\/93392"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=92981"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=92981"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=92981"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}