![\"Kim-Demokrat22\"](\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2015\/04\/Kim-Demokrat22.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
Mannen som blev stadens arbetarr\u00f6relse\u00e4gda m\u00f6tesplats trogen, trots att han ans\u00e5gs vara f\u00f6r kortv\u00e4xt, erbjuder sig efter teatertr\u00e4ff att bli intervjuad. Vi sitter d\u00e4rf\u00f6r och samtalar ett antal timmar om nuet och svunna tider. Pension\u00e4ren som \u00e5teranst\u00e4llts avsl\u00f6jar att han dr\u00f6mmer om tv\u00e5 ting: G\u00f6ra Shakespeare med amat\u00f6rer och f\u00e5 pris av Kommunal.<\/strong><\/p>\n Det var slump och inget uttalat intresse som gjorde att Lantz hamnade i teaterv\u00e4rlden. Han \u00e4r uppv\u00e4xt med tre systrar i i S\u00e4vedalen och p\u00e5 Styrs\u00f6, gick dock i skolan i G\u00f6teborg. Han var latinare som hade l\u00e4tt f\u00f6r spr\u00e5k, men b\u00f6rjade aldrig p\u00e5 universitet d\u00e4r han t\u00e4nkt f\u00f6rdriva tid. Ist\u00e4llet f\u00f6r att l\u00e4sa svenska och litteratur s\u00f6kte han 1968 jobb p\u00e5 Folkteatern. <\/p>\n Folkteaterns glansdagar<\/strong> Gugge Sandstr\u00f6m, den chef som stannat l\u00e4ngst, verkar ha varit ett stabilt roder. Kim talar l\u00e4nge med v\u00e4rme om Lars Nor\u00e9ns alltf\u00f6r korta tid hos dem. Han betecknas som otrendig och extremt n\u00e4rvarande. Utan hans kvartssamtal hade Kim inte f\u00e5tt g\u00f6ra Breaking the waves. Egna toppar<\/strong> Jag fr\u00e5gar om samarbetet med Kent Andersson, som Kim betecknar som en j\u00e4tteviktig galjonsfigur som hann skriva bra texter. De jobbade ihop i Rosenkvasten, nyupps\u00e4ttningen av Hemmet och Happyland. Jag p\u00e5minner honom om Lycka till med allt, som var biografiskt pr\u00e4glade f\u00f6rest\u00e4llningar p\u00e5 caf\u00e9scenen. Lantz ger ing\u00e5ende redog\u00f6relser f\u00f6r perioden som konstn\u00e4rlig ledare f\u00f6r Folkteatern bes\u00f6ker, vars upps\u00e4ttning Rycket ber\u00f6rde \u00e5sk\u00e5dare starkt. Senaste \u00e5ren har han mest varit sysselsatt med regiarbete f\u00f6r amat\u00f6rscenen Unga Folkteatern., eftersom han har f\u00f6rm\u00e5gan att leda andra till stord\u00e5d. Privatpersonen<\/strong> H\u00e4r finns en l\u00e4ngre intervju med Kim Lantz<\/a><\/p>\n![\"Kim-Yttersta-natten2\"](\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2015\/04\/Kim-Yttersta-natten2.jpg\")
I m\u00e5nga \u00e5r var Kim anst\u00e4lld som fr\u00e4mst inspicient och scentekniker. F\u00f6rsta insatsen som statist \u2013 bakdelen p\u00e5 en ko \u2013 var i ett folklustspel vid N\u00e4ckrosdammen d\u00e4r han rev ner en kuliss. Den verkliga ink\u00f6rsporten till att agera blev n\u00e4r han drog en rolig historia f\u00f6r teaterchefen Lennart Hjulstr\u00f6m. Kim gjorde succ\u00e9debut i D\u00f6d mans hand n\u00e4r han hittat en passande dialekt. Innan dess hade han sm\u00e5roller, var regiassistent och skrev n\u00e5gra texter f\u00f6r Text & Musik. Utan formell utbildning blev han varm i kl\u00e4derna. Tyckte teater var kul att jobba med, liknade att l\u00f6sa korsord, men hade inte Lennart kommit hade jag nog slutat.<\/em> <\/p>\n
\nLantz s\u00e4ger att n\u00e4r han t\u00e4nker tillbaka ser han olika teaterchefer framf\u00f6r sig. Perioderna med Ivar Wiklander och alldeles s\u00e4rskilt Lennart Hjulstr\u00f6m minns han med gl\u00e4dje. Revyerna som kallades Kvastar var ett lyckokast. Han kommenterar den tiden:
\n– Var en sp\u00e4nnande tid, kul premi\u00e4rfester, radikalt och ett j\u00e4kla br\u00e5kande. Vi lyckades skapa en ny tradition, unika med guldtiden var att vi beh\u00f6ll v\u00e4r gamla publik samtidigt som vi fick ny, Roland Jansson och Weiron Holmberg rekryterade fr\u00e5n Sp\u00e5rv\u00e4gen och slakterier. <\/p>\n
\n– Saker f\u00f6ds ur n\u00e5got, finns inte alltid n\u00e5gon masterplan, menar han.<\/p>\n
\nEnligt mitt ymniga intervjuobjekt har det varit fruktansv\u00e4rt kul att dra molologer i revyer, f\u00e5 folk att skratta arslet av sig. En viktig pj\u00e4s om m\u00e4nniskos h\u00e5llning som kom helt fel i tiden var Demokrat, en dansk thriller som Kim b\u00e5de \u00f6versatte och spelade huvudrollen i. Samma dramatiker (Vivian Nielsen) skrev ett kammarspel betitlat Den yttersta natten d\u00e4r Kim gjorde Skagenm\u00e5laren S\u00f6ren Kr\u00f6yer. En konstn\u00e4rlig och publik framg\u00e5ng! Den gick p\u00e5 turn\u00e9 liksom l\u00e5nglivade Timmarna med Rita.
\n– Timmarna kan man inte hoppa \u00f6ver i mitt liv, observera att vi spelade filmversionen och att min motspelare gjorde en klassresa som liknar den Rita gjorde, s\u00e4ger Kim Lantz.<\/p>\n
\n– Den var riktigt kul att f\u00e5 g\u00f6ra, svarar han. <\/p>\n
\n– Syns inte att de \u00e4r amat\u00f6rer.
\nKnepet \u00e4r att att ha t\u00e5lamod, f\u00e5nga \u00f6gonblicken samt hitta ett litet korn och vidga det s\u00e5 att det lyfter p\u00e5 scen. Han har sj\u00e4lv inte st\u00e5tt p\u00e5 scen sedan han i R\u00d6VA sk\u00e4llde p\u00e5 Hj\u00f6rne. Mannen som \u00e4r gift med en kollega \u00e4r stolt \u00f6ver sin biroll i v\u00e4rldsunika teveserien Hem till Byn och hyllar Bengt Bratts sk\u00e4rpa och lyh\u00f6rda dialoger. <\/p>\n
\nUnder sommaren brukar han ha med sig o\u00f6ppnade manus i segelb\u00e5ten, efter ett tag kopplar han helt bort den kreativa processen. Han m\u00e5r bra av att sitta i sj\u00f6bod eller b\u00e5t, ett tillst\u00e5nd han \u00e4r f\u00f6dd med,. Han beklagar sig inte \u00f6ver egna ekonomin, men n\u00e4mner att hans son tj\u00e4nar mer i sitt jobb med datorsupport. Av scenkonst som ber\u00f6rt mest anges Paul Scofield n\u00e4r han i London under 1970-talet reciterade legender samt tv\u00e5 scener han sj\u00e4lv haft ansvar f\u00f6r i Breaking the waves respektive Omr\u00e5det.<\/p>\n
![\"Kim](\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2015\/04\/Kim-Orestien2-300x200.jpg\")
<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"