{"id":92410,"date":"2015-03-21T12:17:24","date_gmt":"2015-03-21T11:17:24","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=92410"},"modified":"2015-03-21T12:17:24","modified_gmt":"2015-03-21T11:17:24","slug":"folkets-fiende-ett-politiskt-drama-med-inslag-av-tragedi","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=92410","title":{"rendered":"Folkets fiende – ett politiskt drama med inslag av tragedi"},"content":{"rendered":"

\"folketsfiende\"<\/a><\/p>\n

Folkets fiende<\/strong>
\nAv Henrik Ibsen\u00a0
\nOriginaltitel En folkefiende
\n\u00d6vers\u00e4ttning Klas \u00d6stergren
\nRegi och bearbetning:\u00a0Drit\u00ebro Kasapi
\nPremi\u00e4r p\u00e5 Intiman, Malm\u00f6 stadsteater, 20 mars 2015<\/p>\n

\u201dSaken \u00e4r den, ska ni veta, att v\u00e4rldens starkaste man, det \u00e4r han som st\u00e5r mest ensam\u201d.
\nTrots att Ibsen skrev En Folkefiende 1882 \u00e4r de fr\u00e5gor pj\u00e4sen st\u00e4ller lika br\u00e4nnande idag. Vad \u00e4r sanning, vem \u00e4r b\u00e4rare av sanningen, vem avg\u00f6r sanningen och vems intressen tj\u00e4nar sanningen?<\/p>\n

Dr Tomas Stockman \u00e4r l\u00e4kare p\u00e5 ett bad i en liten kurort n\u00e5gonstans i Norge. Badet \u00e4r ortens ekonomiska centrum. En dag tar han vattenprover och skickar dem till ett universitet f\u00f6r analys. Svaret ger vid handen att vattnet \u00e4r f\u00f6rgiftat. Dr Stockman \u00e4r en passionerad sanningss\u00e4gare, hans grundsyn \u00e4r att sanningen ska fram, oavsett konsekvenserna. Han \u00e4r \u00f6vertygad om att inv\u00e5narna i den lilla orten ska sluta upp bakom honom som den sanningss\u00e4gande hj\u00e4lte han \u00e4r. Vad han inte r\u00e4knar med \u00e4r att den ekonomiska och politiska makten g\u00e4rna vill ha ett ord med i laget.<\/p>\n

Folkets fiende \u00e4r inledningsvis ett folklustspel med en l\u00e4ttsam ton, men m\u00f6rknar snabbt till ett politiskt drama med inslag av tragedi. Ortens ledande politiker \u00e4r Dr Stockmans bror Peter Stockman. Peter \u00e4r lika mycket resultatinriktad pragmatiker som Tomas \u00e4r idealistisk sanningss\u00e4gare. De tv\u00e5 br\u00f6dernas konflikt b\u00e4r drag av den klassiska ber\u00e4ttelsen om Kain och Abel, men fr\u00e5gan \u00e4r vem som \u00e4r vem. <\/p>\n

Peter Stockman \u00e4r en manipulativ korrumperad maktm\u00e4nniska son inte drar sig f\u00f6r att hota s\u00e5v\u00e4l sin bror som hans b\u00e5da barn f\u00f6r att d\u00f6lja skandalen. Tomas Stockman \u00e5 andra sidan transformeras till en elitistisk r\u00e4ttshaverist som spyr galla \u00f6ver den majoritet som inte f\u00f6rst\u00e5r att han har r\u00e4tt.<\/p>\n

Den som vill kan hitta tonvis med kulturella och historiska referenser i Folkets fiende. Jag t\u00e4nker n\u00e4rmast p\u00e5 skandalen med BT Kemi i sk\u00e5nska Teckomatorp i b\u00f6rjan av 70-talet. Ortens dominerande f\u00f6retag ertappas med att gr\u00e4va ner tunnor med gift i marken, vilket f\u00f6rgiftar vattnet. Definitivt en milj\u00f6skandal, men avsl\u00f6jandet hotade lokala ekonomiska intressen och jobben f\u00f6r m\u00e5nga i byn. N\u00e4r de f\u00f6rsta larmen om kreosot, asbests och hormoslyr kom avf\u00e4rdades de p\u00e5 grund av ekonomiska sk\u00e4l. Inledningsvis var det ingen som hyllade visselbl\u00e5saren, trots att historien sedermera gett dem r\u00e4tt.<\/p>\n

Vad Stockmans sanningss\u00e4gare f\u00e5r erfara \u00e4r att ett samh\u00e4lles majoritet inte alltid \u00e4r reda att acceptera sanningen av den enkla orsaken att sanningens konsekvenser \u00e4r f\u00f6r grava. En erfarenhet han delar med Chelsea Manning och Edward Snowden.<\/p>\n

Emil Alm\u00e9n \u00e4r mycket bra i rollen som Dr Stockman. Han l\u00e5ter oss se de gode doktorn f\u00f6rvandlas fr\u00e5n en lycklig sanningss\u00e4gande optimist till en miserabel elitistisk r\u00e4ttshaverist. I en scen h\u00e5ller Dr Stockman tal p\u00e5 ett offentligt m\u00f6te, han skall ge sin version av sanningen. Det \u00e4r det b\u00e4sta jag sett p\u00e5 en teaterscen. Han har vid det h\u00e4r laget gl\u00f6mt att konflikten handlar om vattenkvalitet, hans krig \u00e4r nu mot hela samh\u00e4llet. Han drivs av ett ursinnigt vrede mot de som han anser sviker sanningen och vr\u00e4ker sig haranger som dryper av f\u00f6rakt mot vad han kallar majoriteten, dvs det folk han ursprungligen ville skydda. Folkets f\u00f6rk\u00e4mpe har blivit Folkets fiende. P\u00e5 v\u00e4ggen bakom projiceras en enorm bild av hans f\u00f6rvridna hatfyllda ansikte. Parallellen till fascismen \u00e4r klar som glas.<\/p>\n

Ibsen skrev pj\u00e4sen mitt under kampen f\u00f6r parlamentarisk demokrati i Norge. Dr Stockmans haranger om den okunniga majoritetens p\u00f6belv\u00e4lde \u00e4r spegling av den d\u00e5varande maktelitens avf\u00e4rdande av demokratin. Ska en okunnig obildad massa styra oss upplysta bildade individer?<\/p>\n

Scenen \u00e4r en r\u00e4tt traditionell teaterscen med ett undantag. Ett tunt tygstycke t\u00e4cker ibland hela scenen. Genom att manipulera ljuset blir det v\u00e4xelvis en v\u00e4gg, en genomskinlig barri\u00e4r som l\u00e5ter oss se vad som finns bakom samt en projiceringsyta. Det \u00e4r elegant ov\u00e4ntat och kreativt. <\/p>\n

Jag kan heller inte l\u00e5ta bli att undra om Steven Spielberg och Peter Benchley sett En Folkefiende. I Hajen fr\u00e5n 1975 sl\u00e5r ortens polischef larm om hajattacker inf\u00f6r den stundande bads\u00e4songen. En korrupt politiker lyckas f\u00e5 en lika korrupt l\u00e4kare att \u00e4ndra ett l\u00e4karintyg fr\u00e5n d\u00f6d pga haj till d\u00f6d pga propeller och turisterna str\u00f6mmar in.
\nSkillnaden mellan Hajen och Folkets Fiende \u00e4r att Hollywood l\u00e5ter den sanningss\u00e4gande polisen f\u00e5 r\u00e4tt n\u00e4r hajen attackerar en \u00f6verfull badplats och med det l\u00e4gger skulden f\u00f6r de d\u00f6da barnen p\u00e5 den korrupte borgm\u00e4staren. Ibsen g\u00f6r det inte s\u00e5 l\u00e4tt f\u00f6r oss. Vi f\u00e5r aldrig veta om doktorn har r\u00e4tt. \u00c4r det s\u00e5 farligt som han h\u00e4vdar? Har han f\u00f6rfalskat proverna i syfte att komma \u00e5t brodern? <\/p>\n

I en bra ensemble har Li Br\u00e5dhe en liten men betydelsefull roll som en lokal maktfullkomlig h\u00e4nsynsl\u00f6s n\u00e4ringslivspamp, tillika Dr Stockmans sv\u00e4rmor. Hon \u00e4ger varje scen hon medverkar i.<\/p>\n

I rollerna:\u00a0Emil Alm\u00e9n,\u00a0Li Br\u00e5dhe,\u00a0Hilda K Ekengren,\u00a0Fredrik Gunnarson,\u00a0Mattias Linderoth,\u00a0Cecilia Lindqvist,\u00a0Vilma Linton,\u00a0Lars-G\u00f6ran Ragnarsson,\u00a0Johannes Wanselow<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Folkets fiende Av Henrik Ibsen\u00a0 Originaltitel En folkefiende \u00d6vers\u00e4ttning Klas \u00d6stergren Regi och bearbetning:\u00a0Drit\u00ebro Kasapi Premi\u00e4r p\u00e5 Intiman, Malm\u00f6 stadsteater, 20 mars 2015 \u201dSaken \u00e4r den, ska ni veta, att v\u00e4rldens starkaste man, det \u00e4r han som st\u00e5r mest ensam\u201d. Trots att Ibsen skrev En Folkefiende 1882 \u00e4r de fr\u00e5gor pj\u00e4sen st\u00e4ller lika br\u00e4nnande idag. […]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[16,20,30,31],"tags":[],"class_list":["post-92410","post","type-post","status-publish","format-standard","category-recension","category-film","category-teater","category-teaterrecension","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/92410","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=92410"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/92410\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":92414,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/92410\/revisions\/92414"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=92410"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=92410"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=92410"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}