{"id":92263,"date":"2015-03-17T18:52:20","date_gmt":"2015-03-17T17:52:20","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=92263"},"modified":"2015-03-17T18:52:34","modified_gmt":"2015-03-17T17:52:34","slug":"filmrecension-still-alice-lagmald-stark-och-smartsam","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=92263","title":{"rendered":"Filmrecension: Still Alice – l\u00e5gm\u00e4ld, stark och sm\u00e4rtsam"},"content":{"rendered":"

\"stillalice\"<\/a><\/p>\n

Still Alice
\nBetyg: 4
\nRegi: Richard Glatzer, Wast Westmoreland
\nSvensk biopremi\u00e4r den 20 mars <\/p>\n

I filmen Tropic thunder fr\u00e5n 2008 myntades den h\u00e5nfulla termen \u201dfull retard\u201d f\u00f6r att beskriva hur en sk\u00e5despelare g\u00e5r hela v\u00e4gen f\u00f6r att portr\u00e4ttera ett sjukdomstillst\u00e5nd eller en funktionsvariation. R\u00e5det som en av filmens huvudkarakt\u00e4rer ger sin sk\u00e5depelarkollega \u00e4r att aldrig g\u00e5 \u201dfull retard\u201d. Han radar upp exempel som Dustin Hoffman i Rainman och Tom Hanks i Forrest Gump och att de precis klarar sig f\u00f6r att de inte g\u00e5r hela v\u00e4gen ut, aldrig g\u00e5r \u201dfull retard\u201d.<\/p>\n

Termen \u00e4r ett sk\u00e4mt men det \u00e4r \u00e4nd\u00e5 intressant att bra sk\u00e5despel, i alla fall i galatider, \u00e4r synonymt med att portr\u00e4ttera en sjukdom. Daniel Day-Lewis vann en Oscar f\u00f6r b\u00e4sta huvudroll i My Left Foot och i \u00e5r var det Eddie Redmayne f\u00f6r sitt portr\u00e4tt av Stephen Hawking. Och s\u00e5 Julianne Moore i rollen som Alice Howland som insjuknar i Alzheimers.<\/p>\n

Jag ska erk\u00e4nna att jag avf\u00e4rdade detta som \u00e4nnu ett bl\u00f6digt drama som behandlade ett viktigt \u00e4mne men som f\u00f6ll tillbaka i gamla mallar och utmynnade i n\u00e5got ganska tr\u00e5kigt och ointressant rent filmiskt, som Theory of Everything gjorde. Det visade sig att jag hade fel.<\/p>\n

Alice Howland (Julianne Moore) \u00e4r professor i lingvistik vid Columbia i New York. Hon \u00e4r framg\u00e5ngsrik och har skrivit en rad l\u00e4rob\u00f6cker. Hennes man John(Alec Balwin) \u00e4r \u00e4ven han framg\u00e5ngsrik vid universitet och tillsammans har de tre vuxna barn. Alice lever helt enkelt ett tillsynes helt perfekt liv. <\/p>\n

Efter subtila miss\u00f6den i vardagen, som att hon gl\u00f6mmer bort ord under f\u00f6rel\u00e4sningar och springer vilse p\u00e5 det campus hon undervisat vid i flera \u00e5r, best\u00e4mmer hon sig f\u00f6r att se en neurolog.<\/p>\n

Efter n\u00e5gra turer fram och tillbaka diagnostiseras hon med en tidig form av \u00e4rftlig Alzheimer. Inte bara kommer hon f\u00f6rlora allt fler av sina minnen vid bara femtio \u00e5rs \u00e5lder, hennes barn l\u00f6per \u00e4ven de en stor risk att insjukna senare i livet.<\/p>\n

Vi f\u00e5r sedan f\u00f6lja familjen och hur de f\u00f6rs\u00f6ker h\u00e5lla ihop sina respektives liv samtidigt som de ska h\u00e5lla ihop sin mamma och makas krackelerade liv.<\/p>\n

Skildringen \u00e4r l\u00e5gm\u00e4ld, stark och sm\u00e4rtsam. Juliane Moore anv\u00e4nder sig av sm\u00e5 medel f\u00f6r att p\u00e5 ett otroligt \u00f6vertygande s\u00e4tt visa viljan till att h\u00e5lla sig kvar vid sitt gamla jag och samtidigt den oerh\u00f6rda desperationen Alice k\u00e4nner n\u00e4r hon inser att sjukdomen h\u00e5ller p\u00e5 att f\u00e5 \u00f6verhanden.<\/p>\n

Alec Baldwin hamnar lite skymundan \u2013 vilket inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis \u00e4r n\u00e5got negativt – men lyckas \u00e4ven han bra i rollen som st\u00f6ttade make som v\u00e4grar ge upp sin karri\u00e4r och l\u00e5ta sjukdomen besegra hela familjen. Barnen Anna(Kate Bosworth), Tom(Hunter Parrish) och Lydia(Kirtsten Stewart) hamnar ganska snabbt i handlingens periferi. De har alla sina egna liv men de blir allt mer ointressanta. Ist\u00e4llet ligger fokus p\u00e5 Alice, b\u00e5de bildligt men ocks\u00e5 bokstavligen. Kameran filmar ofta Juliane Moores ihopbitna, utmattade ansikte och endast det, ocks\u00e5 i dialoger med andra karakt\u00e4rer. Det \u00e4r ett kraftfullt ber\u00e4ttargrepp och varje blinkning eller ryckning i Moores ansikte k\u00e4nns.<\/p>\n

Still Alice \u00e4r baserad p\u00e5 en bok fr\u00e5n 2007 skriven av Lisa Genova. N\u00e5got som i ett Hollywood som endast tycks sukta efter \u201dbased-on-a-true-story\u201d-historier \u00e4r ganska uppfriskande. Parametern f\u00f6r om n\u00e5gon g\u00e5r \u201dfull retard\u201d funkar m\u00f6jligtvis som sk\u00e4mtsam term n\u00e4r en pratar om Oscars-juryns n\u00e5got tr\u00e5ngsynta syn p\u00e5 bra sk\u00e5despel. Men uppenbarligen ska en inte avf\u00e4rda en hel film f\u00f6r det.<\/p>\n

I rollerna: Julianne Moore, Alec Baldwin, Kristen Stewart, Kate Bosworth<\/p>\n