{"id":91739,"date":"2015-02-27T07:35:09","date_gmt":"2015-02-27T06:35:09","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=91739"},"modified":"2015-02-27T07:35:19","modified_gmt":"2015-02-27T06:35:19","slug":"recension-av-nypremiar-pa-scen-for-hapas-du-trifs-bra-i-fengelset","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=91739","title":{"rendered":"Recension av nypremi\u00e4r p\u00e5 scen f\u00f6r H\u00e5pas du trifs bra i fengelset"},"content":{"rendered":"

\"H\u00e5pas<\/a><\/p>\n

H\u00e5pas du trifs bra i fengelset
\n– Nypremi\u00e4r med teater Moped p\u00e5 Kilen (Fri scen), Stockholmsstadsteater 26\/2 2015<\/p>\n

I ett isolerat och skumgummilikt rum p\u00e5 scen b\u00f6rjar kv\u00e4llens dramatisering. I detta rum, ser vi dessutom en kraftfull damsugare (en s.k. industridammsugare som man kan suga upp grus och cement med i verkligheten \u2013 fr\u00e5ga mig inte hur jag vet det!) och en domarl\u00e4ktare f\u00f6r tennis. Fantasin rusar iv\u00e4g p\u00e5 mig som ett sockerrus. Man vet att det inte kommer att bli l\u00e4tta samtal h\u00e4r. T\u00e4nk s\u00e5 mycket skit som m\u00e5ste sugas upp och vilka domar som kan beh\u00f6va f\u00e4llas. En kvinna kommer in p\u00e5 scen och man f\u00f6rst\u00e5r att hon med blandade k\u00e4nslor \u201dm\u00e5ste\u201d bes\u00f6ka ett gruppsamtal med en terapeut f\u00f6r sin bror skull.<\/p>\n

Det \u00e4r med stor befrielse som dramat, f\u00f6r en g\u00e5ngs skull, handlar om missbruk ur de anh\u00f6rigas perspektiv (\u00e4ven kallade medberoende). Tack och lov beh\u00f6ver vi inte frossa i varf\u00f6r n\u00e5gon har ett missbruk, utan hur det p\u00e5verkar de som st\u00e5r n\u00e4rmast n\u00e4r n\u00e5gon anh\u00f6rig har detta problem. Dramatiseringen g\u00f6r inte missbrukaren p\u00e5 n\u00e5got vis mindre eller utan problem, man lyfter dock upp den maktl\u00f6shet som man uts\u00e4tts f\u00f6r som anh\u00f6rig. Hur l\u00e4nge ska man orka? Hur mycket ska man beh\u00f6va st\u00e5 ut med? F\u00e5r man n\u00e5gonsin s\u00e4ga att nu \u00e4r det nog?
\nI drygt en timme spelar en sk\u00e5despelare p\u00e5 scen och inte en enda g\u00e5ng \u00e4r det jobbigt eller ointressant. Nanny Nilsson g\u00f6r en str\u00e5lande insats som lyckas beh\u00e5lla sin rollkarakt\u00e4r fokuserad och trov\u00e4rdig s\u00e5 l\u00e4nge. Ibland kanske budskapet leverades n\u00e5got snabbt och l\u00e4tt sluddrigt, men vad kan man f\u00f6rv\u00e4nta sig p\u00e5 en premi\u00e4r, n\u00e4r man \u00e4r helt ensam med att ansvara f\u00f6r energins klimax p\u00e5 scen. <\/p>\n

N\u00e4r rollkarakt\u00e4ren fr\u00e5gar sig om man har r\u00e4tt att s\u00e4ga nej till att vilja k\u00e4nnas vid sin bror igen, f\u00f6rst\u00e5r man hennes k\u00e4nsla precis. F\u00f6r hur m\u00e5nga g\u00e5nger ska v\u00e5ra n\u00e4ra och k\u00e4ra f\u00e5 lov att stj\u00e4la v\u00e5ra liv och g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng g\u00f6ra oss besvikna? Ska man \u00e4nnu en g\u00e5ng engagera sig f\u00f6r att till sist f\u00f6r hundrade g\u00e5ngen bli s\u00e5 d\u00e4r besviken, eller f\u00e5r det lov att vara nog och nej tack och f\u00f6rsvinn ur mig liv. F\u00f6r om jag vill och m\u00e5ste v\u00e4lja bort n\u00e5gon, kan jag inte f\u00e5 lov att g\u00f6ra det d\u00e5? Ska jag k\u00e4nna skuld n\u00e4r jag inte kan eller vill f\u00f6rl\u00e5ta mer. M\u00e5ste man ha disfunktionella m\u00e4nniskor i sitt liv bara f\u00f6r att man \u00e4r sl\u00e4kt? <\/p>\n

N\u00e4r rollkarakt\u00e4ren Annie plockar dammr\u00e5ttor mellan skumplattorna eller ur damsugaren, k\u00e4nner man bokstavligen hur hon hanterar skiten hon f\u00e5tt utst\u00e5. Med alla medel f\u00f6rs\u00f6ker hon organisera el\u00e4ndet och till sist g\u00f6mmer hon smutsen genom att trycka in den i ett h\u00e5l i v\u00e4ggen. Hon orkar inte riktigt ta tag i det. Hon konstaterar, \u201dAlla d\u00f6r p\u00e5 sitt s\u00e4tt\u201d och \u201djag \u00f6nskar att det var v\u00e4rt besv\u00e4ret\u201d. <\/p>\n

I n\u00e5gon form av tvetydig hoppfullhet slutar kv\u00e4llens monolog. Reptilhj\u00e4rnan i henne fungerar lika mycket till ena som till andra h\u00e5llet, och ger inga klara svar kring hur vi m\u00e5ste g\u00f6ra. En medberoende \u00e4r ju inte heller mer \u00e4n en vanlig m\u00e4nniska trots allt.<\/p>\n

Efter f\u00f6rest\u00e4llningen ingick ett samtal med f\u00f6rfattaren till boken med samma namn. Genom Susanna Alakoskis fick vi veta att hennes \u201dkall\u201d i sina b\u00f6cker handlar mycket om just missbruk och anh\u00f6rigas fr\u00e5gor och situation pga. det. Jag ser fram emot att f\u00e5 f\u00f6lja hennes fortsatta karri\u00e4r. Samtalet gav en sk\u00f6n avslutning p\u00e5 kv\u00e4llens f\u00f6rest\u00e4llning, med en ganska snygg rosett p\u00e5 en lortig p\u00e5se. <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

H\u00e5pas du trifs bra i fengelset – Nypremi\u00e4r med teater Moped p\u00e5 Kilen (Fri scen), Stockholmsstadsteater 26\/2 2015 I ett isolerat och skumgummilikt rum p\u00e5 scen b\u00f6rjar kv\u00e4llens dramatisering. I detta rum, ser vi dessutom en kraftfull damsugare (en s.k. industridammsugare som man kan suga upp grus och cement med i verkligheten \u2013 fr\u00e5ga mig […]<\/p>\n","protected":false},"author":32,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[16,20,30,31],"tags":[],"class_list":["post-91739","post","type-post","status-publish","format-standard","category-recension","category-film","category-teater","category-teaterrecension","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/91739","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/32"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=91739"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/91739\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":91744,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/91739\/revisions\/91744"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=91739"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=91739"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=91739"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}