{"id":91701,"date":"2015-02-25T17:49:38","date_gmt":"2015-02-25T16:49:38","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=91701"},"modified":"2015-02-25T17:49:38","modified_gmt":"2015-02-25T16:49:38","slug":"filmrecension-selma-kanske-decenniets-viktigaste-film","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=91701","title":{"rendered":"Filmrecension: Selma – kanske decenniets viktigaste film"},"content":{"rendered":"

\"selma-poster\"<\/a><\/p>\n

Selma
\nBetyg 4
\nSvensk biopremi\u00e4r 6 mars 2015<\/p>\n

Selma kan vara \u00e5rets och kanske ocks\u00e5 decenniets viktigaste film. Inte f\u00f6r sin filmteknik, som visserligen \u00e4r bra och med oerh\u00f6rt duktiga sk\u00e5despelare, men f\u00f6r sitt inneh\u00e5ll. Filmen handlar om Martin Luther King Jr:s kamp om r\u00f6str\u00e4tt f\u00f6r afroamerikaner – en farlig och skr\u00e4mmande kampanj som kulminerade i den episka marschen fr\u00e5n Selma till Montgomery, Alabama. Marschen v\u00e4nde den amerikanska opinionen och \u00f6vertalade president Johnson att \u00e5r 1965 inf\u00f6ra The Voting Rights Act. 2015 \u00e4r det 50 \u00e5r sedan detta avg\u00f6rande \u00f6gonblick utspelade sig i medborgarr\u00e4ttsr\u00f6relsen.<\/p>\n

Enligt lag hade de svarta r\u00f6str\u00e4tt men i m\u00e5nga delstater, som i Alabama, motarbetades och skr\u00e4mdes de svarta som ville registrera sig f\u00f6r r\u00f6str\u00e4tt. Martin Luther King Jr och medborgarr\u00e4ttsr\u00f6relsen och flera andra organisationer k\u00e4mpade f\u00f6r att det inte skulle vara m\u00f6jligt att hindra n\u00e5gon fr\u00e5n att registrera sig och att r\u00f6sta.<\/p>\n

\"Selma2\"<\/a>Att skapa film av verkliga h\u00e4ndelser \u00e4r en sv\u00e5r uppgift, utmaningen ligger b\u00e5de i att vara godtagbart trogen sanningen och i att skapa filmdrama. Under \u00e5ren har nog de flesta av oss hunnit se ett otal filmer som bygger p\u00e5 verkliga h\u00e4ndelser och d\u00e4r filmen aldrig lyft dramatiskt. Det g\u00f6r dock Selma. Den \u00e4r stark och det var nog inte bara jag som vid flera tillf\u00e4llen ber\u00f6rdes k\u00e4nslom\u00e4ssigt s\u00e5 kraftigt att det var n\u00e4ra till t\u00e5rarna.<\/p>\n

Filmen startar under \u00e5r 1964 och slutar med den stora marschen i Alamaba f\u00f6r svartas r\u00f6str\u00e4tt och allas lika v\u00e4rde. F\u00f6r oss som var unga under dessa \u00e5r \u00e4r det mycket som rivs upp inom n\u00e4r vi ser filmen, i alla fall \u00e4r det s\u00e5 f\u00f6r mig. Joan Baez, Nina Simone och Peter, Paul and Mary var n\u00e5gra av de artister som st\u00e4llde upp p\u00e5 den marschen och i de svartvita filmsekvenserna fr\u00e5n den verkliga marschen som i filmens slutscener visas omv\u00e4xlande med filmmarschen ser vi andra k\u00e4nda ansikten. Det \u00e4r starkt. Det var en tid som f\u00e4rgades s\u00e5 mycket av kamp och hopp om f\u00f6r\u00e4ndring och tron p\u00e5 att det \u00e4r m\u00f6jligt att skapa en b\u00e4ttre och mer j\u00e4mlik v\u00e4rld.<\/p>\n

Det \u00e4r helt obegripligt att f\u00f6rst\u00e5 de vita amerikaner i Alabama som kunde st\u00e5 och appl\u00e5dera n\u00e4r polism\u00e4nnen brutalt slog ned de svarta som demonstrerade f\u00f6r r\u00f6str\u00e4tt. Vad mycket ont m\u00e4nniskor kan g\u00f6ra andra m\u00e4nniskor?<\/p>\n

Genom envis kamp kunde de m\u00e5nga f\u00f6r\u00e4ndra v\u00e4rlden och skapa mer r\u00e4ttvisa. F\u00f6rhoppningsvis kan filmen f\u00e5 oss att k\u00e4nna att det g\u00e5r att f\u00f6r\u00e4ndra or\u00e4ttvisor. Det finns mycket, mycket kvar i v\u00e4rlden som kan f\u00f6r\u00e4ndras f\u00f6r att g\u00f6ra livet dr\u00e4gligare f\u00f6r m\u00e4nniskor.<\/p>\n

N\u00e4r en film lyckas f\u00f6rmedla k\u00e4nslan av att det \u00e4r m\u00f6jligt att k\u00e4mpa, d\u00e5 har en film gett hopp och det \u00e4r stort.
\nHur konstn\u00e4rlig filmen d\u00e5 \u00e4r, det hinner vi som dras in i filmen inte riktigt fundera \u00f6ver.<\/p>\n

\"Selma_lbj\"<\/a>En l\u00e5ng rad duktiga sk\u00e5despelare hj\u00e4lper till f\u00f6r att ge dramat kvalitet. David Oyelowo \u00e4r mycket bra som Martin Luther King. Tom Wilkinson \u00e4r perfekt i rollen som president Lyndon B. Johnson och Tim Roth g\u00f6r en vidrig men skr\u00e4mmande trov\u00e4rdig George Wallace.<\/p>\n

Vid Oscarsgalan 2015 nominerades Selma i kategorierna B\u00e4sta film och B\u00e4sta s\u00e5ng. Vid Golden Globe-galan 2015 vann den pris f\u00f6r l\u00e5ten ”Glory” som framf\u00f6rdes av Common och John Legend.[2] \u00c4ven vid Oscarsgalan 2015 bel\u00f6nades l\u00e5ten med priset i kategorin B\u00e4sta s\u00e5ng.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Selma Betyg 4 Svensk biopremi\u00e4r 6 mars 2015 Selma kan vara \u00e5rets och kanske ocks\u00e5 decenniets viktigaste film. Inte f\u00f6r sin filmteknik, som visserligen \u00e4r bra och med oerh\u00f6rt duktiga sk\u00e5despelare, men f\u00f6r sitt inneh\u00e5ll. Filmen handlar om Martin Luther King Jr:s kamp om r\u00f6str\u00e4tt f\u00f6r afroamerikaner – en farlig och skr\u00e4mmande kampanj som kulminerade […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[50,51,16],"tags":[11865,11863,12284,11864,12286,11862,6129],"class_list":{"0":"post-91701","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-filmfilm","7":"category-filmer","8":"category-recension","9":"tag-filmerecension","10":"tag-martin-luther-king","11":"tag-politik","12":"tag-rostratt","13":"tag-film","14":"tag-selma","15":"tag-usa","16":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/91701","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=91701"}],"version-history":[{"count":11,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/91701\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":91717,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/91701\/revisions\/91717"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=91701"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=91701"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=91701"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}