{"id":91689,"date":"2015-02-25T11:12:37","date_gmt":"2015-02-25T10:12:37","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=91689"},"modified":"2015-02-25T11:18:32","modified_gmt":"2015-02-25T10:18:32","slug":"bruno-k-oijer-pa-uppsala-stadsteater","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=91689","title":{"rendered":"Bruno K. \u00d6ijer p\u00e5 Uppsala Stadsteater"},"content":{"rendered":"

\"brunouppsala\"<\/a><\/p>\n

Bruno K. \u00d6ijer
\nUppsala Stadsteater, Stora scenen
\nPoesiuppl\u00e4sning 2015-02-24<\/p>\n

Sprungen ur blues- och rockscenen \u00e4r Bruno K. \u00d6ijer det n\u00e4rmsta en rockstj\u00e4rna v\u00e5r inhemska poesiscen kan komma. Han delar fler likheter med Th\u00e5str\u00f6m \u00e4n n\u00e5gra konkurrenter. Om det nu ens g\u00e5r att tala om s\u00e5dana i hans egensinnighet. Men det \u00e4r ingen slump att han varit f\u00f6rband \u00e5t b\u00e5de Kent och Th\u00e5str\u00f6m, och dessutom g\u00e4stat den sistn\u00e4mnde p\u00e5 scenen under konserter f\u00f6r att l\u00e4sa n\u00e5gra av sina dikter tonsatta av ensemblen. Han, som bytt sitt mellannamn fr\u00e5n Kenneth till Keats p\u00e5 grund utav litter\u00e4r uppskattning, tycks dela samma v\u00e4rdegrund och spr\u00e5kv\u00e4rld som dessa musiker. De st\u00e5r alla f\u00f6r integritet, mot skr\u00e4pkultur och f\u00f6rdumning. Och det m\u00e4rktes under g\u00e5rdagens l\u00e4sning av Bruno p\u00e5 Uppsala stadsteater.<\/p>\n

Scenupps\u00e4ttningen var enkel: ett bord med en lampa och ett glas vatten p\u00e5, och en ljusstake p\u00e5 andra sidan scenen. Sedan en spotlight som f\u00e4llde en strimma ljus p\u00e5 poeten. Det var allt. Det var ocks\u00e5 allt som beh\u00f6vdes. Bruno har n\u00e4mligen en ovanlig scenn\u00e4rvaro, en energi som \u00e4r vibrerande och h\u00f6gst levande. Han l\u00e4mnar stora salen tyst, som i en likkista, n\u00e4r han l\u00e4ser men drar stora appl\u00e5der mellan varje uppl\u00e4st text. Ibland blir tonen komisk och lockar till skratt. Det \u00e4r en ovanlig bredd f\u00f6r en poet som framst\u00e5r som h\u00f6gst seri\u00f6s vid de f\u00e5 tillf\u00e4llena han framtr\u00e4der offentligt. H\u00e4r tycks han \u00f6dmjukare, gladare. Antagligen har det med m\u00f6tet med publiken att g\u00f6ra, att han m\u00e4rker att han f\u00e5r geh\u00f6r f\u00f6r sin poesi och sina st\u00e5ndpunkter. Den energi som skjuts ut i publiken tycks studsa tillbaka p\u00e5 honom. Precis som under en konsert.<\/p>\n

Urvalet av texter tycks fokuserat, men \u00e4nd\u00e5 varierat: m\u00e5nga tagna fr\u00e5n senaste samlingen \u201dOch natten viskade Annabel Lee<\/a>\u201d men under den tv\u00e5 timmar och tjugo minuter l\u00e5nga uppl\u00e4sningen (med en kvarts rast mellan de tv\u00e5 akterna) hann flera av hans \u00e4ldre alster ocks\u00e5 med. De tycks vara ingraverade i hans skelett, men de nyare texterna verkar han lycklig \u00f6ver att kunna f\u00e5 ut utan bortgl\u00f6mda stavelser eller ord. Efter\u00e5t v\u00e4ser han \u201dYES!\u201d och tackar publiken. \u00c4nd\u00e5 \u00e4r det imponerande att han framf\u00f6r alla dessa poem utan n\u00e5got som helst manus. Innan han b\u00f6rjar sina anf\u00f6randen viftar han med h\u00e4nderna i luften, n\u00e4stan som f\u00f6r att dirigera sig sj\u00e4lv f\u00f6r att f\u00e5 orden i r\u00e4tt takt och ordning.<\/p>\n

Skillnaden mellan att l\u00e4sa Bruno K. \u00d6ijer och se honom live \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s att publiken f\u00e5r m\u00f6ta texterna som f\u00f6rfattaren sj\u00e4lv t\u00e4nkt sig m\u00f6tet. Stavelser och betoningar vibrerar kraftigt. Liksom de sm\u00e5 gesterna han utf\u00f6r under vissa av reciteringarna. Vilket trollbinder publiken, f\u00e5r den att gl\u00f6mma bort den s\u00e5 kallade verkligheten. Vilket f\u00e5r ses som en vinst i sig, av poesins urkraft. \u00c4nd\u00e5 talar han om ett hav av b-k\u00e4ndisar och dokus\u00e5padeltagare som \u201ds\u00e4rar p\u00e5 pannbenen och l\u00e5ter sig v\u00e5ldtas\u201d och hur de rotar omkring i varandras \u00e5siktstarmar. Han p\u00e5minner ocks\u00e5 om att den fr\u00e4msta anledningen till att unga m\u00e4nniskor d\u00e4r idag \u00e4r att de tar sj\u00e4lvmord. Han betonar det tv\u00e5 g\u00e5nger, andra g\u00e5ngen starkare \u00e4n f\u00f6rsta. Han ger det samma allvar som situationen kr\u00e4ver. Det \u00e4r ett sorgligt faktum som vi m\u00e5ste diskutera om. J\u00e4mt.<\/p>\n

S\u00e5 i en perfekt kombination av gammalt och nytt, eskapism och samtidskritik, framtr\u00e4der en av v\u00e5r tids fr\u00e4msta poeter. Han sk\u00e4nker v\u00e4rme och samh\u00f6righet till de som st\u00e5r utanf\u00f6r allt, talar ofta om fattigdom som en epedemi. Han bryr sig, i en tid n\u00e4r speciellt m\u00e5nga andra inte g\u00f6r det. Och han lever som han l\u00e4r: f\u00f6rminskar sig inte genom att medverka i PR-stunt och billiga tv-produktioner. \u00c4r en ok\u00e4nd k\u00e4ndis. G\u00e5r av scenen f\u00f6r att snabbt komma upp tillbaka och l\u00e4sa om blomster som v\u00e4lter tillbaka ett omkullkastat lokomotiv \u2013 en urkraft som bara kan vara h\u00e4mtad i den mest befriande poesin. En livboj f\u00f6r alla dr\u00f6mmare som v\u00e4grar vakna upp.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Bruno K. \u00d6ijer Uppsala Stadsteater, Stora scenen Poesiuppl\u00e4sning 2015-02-24 Sprungen ur blues- och rockscenen \u00e4r Bruno K. \u00d6ijer det n\u00e4rmsta en rockstj\u00e4rna v\u00e5r inhemska poesiscen kan komma. Han delar fler likheter med Th\u00e5str\u00f6m \u00e4n n\u00e5gra konkurrenter. Om det nu ens g\u00e5r att tala om s\u00e5dana i hans egensinnighet. Men det \u00e4r ingen slump att han […]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"class_list":["post-91689","post","type-post","status-publish","format-standard","category-litteratur","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/91689","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=91689"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/91689\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":91693,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/91689\/revisions\/91693"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=91689"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=91689"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=91689"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}