{"id":91349,"date":"2015-02-14T23:05:22","date_gmt":"2015-02-14T22:05:22","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=91349"},"modified":"2015-02-26T15:56:29","modified_gmt":"2015-02-26T14:56:29","slug":"det-flygande-barnet-av-roland-schimmerpfennig-skadespelarna-gjorde-en-fantastisk-insats","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=91349","title":{"rendered":"Det flygande barnet av Roland Schimmerpfennig – Sk\u00e5despelarna gjorde en fantastisk insats"},"content":{"rendered":"

\"detflygandebarnet\"<\/a><\/p>\n

Det flygande<\/a> barnet<\/strong>
\nAv Roland Schimmelpfenning
\n\u00d6vers\u00e4ttning Ulf Peter Hallberg
\nRegi Lars Rudolfsson
\nMusikalisk regi Mats Gustafsson
\nOrionteatern den 14 februari 2015<\/p>\n

Scenen \u00e4r en gigantisk lagerlokal i gr\u00e5tt, sten och kall milj\u00f6. Golvet p\u00e5 sk\u00e5despelarscenen \u00e4r upph\u00f6jt i en halv cirkel och av gummid\u00e4ck i kullerformar. Vi st\u00e5r alla i Shakespeare anda framf\u00f6r scenen.
\nDet \u00e4r en mycket sp\u00e4nnande ber\u00e4ttarteknik som f\u00f6rseg\u00e5r under st\u00f6rre delen av den dryga timme som det spelas p\u00e5 scen. Huvudrollsinnehavarna, en mamma och pappa ber\u00e4ttar om sig sj\u00e4lva i tredje person och med speciella beskrivningar som g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng n\u00e4mns om det, \u201dHon \u00e4r kvinnan i den bl\u00e5a kjolen\u201d och \u201d han b\u00e4r en klocka och\u2026vad heter det\u2026jo just en slips\u201d. Samtidigt som de ber\u00e4ttar ger de andra tv\u00e5 sk\u00e5despelarna ljudeffekter och k\u00e4nslor \u00e5t dem genom s\u00e5ng och r\u00f6relser. Det kommer ljud ur dem som \u00e4r v\u00e4ldigt genuina. Historien utspelas f\u00f6rst lite bakl\u00e4nges, s\u00e5 att vi f\u00e5r se deras panik och h\u00f6ra kyrkklockor ringa, vilket g\u00f6r att vi redan d\u00e4r, \u00e4ven om vi ej l\u00e4st programmet, vet att en son har d\u00f6tt.<\/p>\n

\u00c4ven om f\u00f6r\u00e4ldrarna har glidit ifr\u00e5n varandra och st\u00e4ndigt \u201dstj\u00e4l \u00f6gonblick\u201d med andra och f\u00f6r annat, f\u00f6rst\u00e5r man att f\u00f6r\u00e4ldraskapet inte alls \u00e4r s\u00e5 fyllt av glamour som v\u00e5r tid g\u00e4rna vill g\u00f6ra sken av. Den tjatande tonen, upprepningarna om allt som beh\u00f6ver g\u00f6ras och kraven som ingen orkar leva upp till med den s\u00f6mnbrist som k\u00e4nns, g\u00f6r att man kan f\u00f6rst\u00e5 dem p\u00e5 n\u00e5got vis. Visst det \u00e4r inte okej att mamman f\u00f6r\u00e4lskat sig i en annan man och springer iv\u00e4g f\u00f6r att ha hemliga m\u00f6ten med honom. Precis p\u00e5 samma s\u00e4tt \u00e4r det inte h\u00e4lsosamt att pappan g\u00e5r p\u00e5 ett f\u00f6redrag, g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng f\u00f6r att med ord k\u00e4nna sig f\u00f6rf\u00f6rd av en talare. Men inte f\u00f6rtj\u00e4nar det att deras son ska beh\u00f6va d\u00f6, f\u00f6r att de f\u00f6r en kort kort stund \u00e4r oerh\u00f6rt egoistisk och beh\u00f6ver egen stund av gl\u00e4dje och uppskattning. Hur l\u00e4tt skulle inte det kunna h\u00e4nda att man v\u00e4nder bort blicken en stund och det f\u00e5r f\u00f6rf\u00e4rliga konsekvenser?<\/p>\n

Oftast fungerade ber\u00e4ttande tekniken, men blev med j\u00e4mna mellanrum ganska tr\u00f6ttsamt. Kanske f\u00f6r att man inte \u00e4r van vid s\u00e5 mycket upprepningar, men inte heller av en s\u00e5 l\u00e5ngsam historia. Man hade ganska snabbt ocks\u00e5 redan f\u00f6rst\u00e5tt vad som skulle h\u00e4nda. Jag blev irriterad, men vem vet det kanske var meningen?
\nMusiken, ljud och ljus hade fantastisk inverkan p\u00e5 f\u00f6rest\u00e4llningens rytm, men den var inte den l\u00e4ttaste att f\u00f6rst\u00e5, vilket ledde till att flera av de \u00e4ldre i publiken valde att l\u00e4mna f\u00f6rest\u00e4llningen efter enbart 20 minuter. Vi fick alla \u00f6ronproppar f\u00f6re f\u00f6rest\u00e4llningen, vilket naturligtvis var bra och som vi verkligen beh\u00f6vde. Syftet med att det skulle vara s\u00e5 enormt h\u00f6g musik, kunde jag dock inte riktigt f\u00f6rst\u00e5. \u00c5ngest m\u00e5ste inte alltid br\u00f6las ut.<\/p>\n

Jag hade verkligen hoppats p\u00e5 att det fanns ett tydligt syfte med varf\u00f6r vi skulle st\u00e5 upp s\u00e5 l\u00e4nge, men tyv\u00e4rr fanns det inte det. \u00c4ven om det fanns n\u00e5gra pausstolar s\u00e5 var det inte p\u00e5 l\u00e5nga v\u00e4gar tillr\u00e4ckligt m\u00e5nga f\u00f6r att flertalet av oss skulle kunna sitta. F\u00f6rest\u00e4llningen exkluderar ganska m\u00e5nga genom att man ska st\u00e5 framf\u00f6r scenen, och utan ett tydligt syfte, f\u00f6rlorar det helt sin po\u00e4ng. Det k\u00e4ndes n\u00e4stan pretenti\u00f6st och lite l\u00e4tt kvasi intellektuellt.<\/p>\n

Sk\u00e5despelarna gjorde en fantastisk insats p\u00e5 scen och skapade k\u00e4nslosam dramatik p\u00e5 h\u00f6g niv\u00e5. Vi k\u00e4nde alla den enorma sm\u00e4rta som genomgick deras kroppar. I slutscenen visste vi att det h\u00e4r skulle de aldrig kunna reparera sig ifr\u00e5n. Vanna Rosenberg var hj\u00e4rtsk\u00e4rande i slutscenen och det enda man ville g\u00f6ra vara att krama henne hj\u00e4rtligt p\u00e5 denna Valentins dag.<\/p>\n

P\u00e5 scen
\nVanna Rosenberg
\nGustaf Hammarsten
\nMariam Wallentin (Wildbirds & Peacedrums)
\nDavid Sandstr\u00f6m (Refused)
\nFIRE! – Mats Gustafsson, Johan Berthling & Andreas Werliin – See more at: http:\/\/www.orionteatern.se\/pa-scen\/det-flygande-barnet\/#sthash.GYvXWAvi.dpuf<\/p>\n

Fotograf Magnus Hjalmarson Neideman<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Det flygande barnet Av Roland Schimmelpfenning \u00d6vers\u00e4ttning Ulf Peter Hallberg Regi Lars Rudolfsson Musikalisk regi Mats Gustafsson Orionteatern den 14 februari 2015 Scenen \u00e4r en gigantisk lagerlokal i gr\u00e5tt, sten och kall milj\u00f6. Golvet p\u00e5 sk\u00e5despelarscenen \u00e4r upph\u00f6jt i en halv cirkel och av gummid\u00e4ck i kullerformar. Vi st\u00e5r alla i Shakespeare anda framf\u00f6r scenen. […]<\/p>\n","protected":false},"author":32,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[20,30,31],"tags":[4202,11824,4955,7643],"class_list":{"0":"post-91349","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-film","7":"category-teater","8":"category-teaterrecension","9":"tag-orionteatern","10":"tag-roland-schimmerpfennig","11":"tag-scenkonst","12":"tag-teaterkritik","13":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/91349","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/32"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=91349"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/91349\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":91357,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/91349\/revisions\/91357"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=91349"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=91349"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=91349"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}